Hur ser livet och hälsan ut för de äldsta i glesbygden i Västerbottens inland? I det stora GERDA-projektet studeras hur medicinska, sociala och sociomateriella förutsättningar påverkar äldres möjligheter till ett gott liv. Professor Yngve Gustafson har själv hälsat på hos många av dessa äldre personer och såg också hur den försämrade ekonomin får effekter på hälsan.

Ett stort antal äldre personer i Västerbottens inland har vid två olika tillfällen fått besök av forskare från det så kallade GERDA-projektet. Första gången var 2002 och då var de yngsta 85 år och den äldsta 103. Samma upplägg gjordes i Umeå för att de skulle kunna göra jämförelser i en expanderande inflyttningskommun. Liksom i Österbotten i Finland, där det finns en levande landsbygd, ingen avfolkning och där landsbygdsbefolkningen lever längre än på svenska sidan.

Ett skäl att forskarna valde Västerbottens inland var att befolkningen här har högre sjukskrivningstal, kortare medellivslängd och andra indikatorer för sämre hälsa än i Sverige generellt.

– Vi vill bland annat se hur sociala faktorer spelar roll, framför allt i en avfolkningsbygd, vilket inte så ofta är gjort med fokus på äldre människor, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik i Umeå.

Samarbetet runt Kvarken bygger på det faktum att en femtedel – kanske snart en fjärdedel – av befolkningen i området är pensionärer. Samtidigt antas möjlig­heterna bli begränsade att kunna erbjuda den äldre befolkningen vård och omsorg i framtiden. Yngve Gustafson har själv gjort ett 60-tal hembesök, först 2002 och sedan fem år senare. En tredje omgång startar nu 2010–2012. 1 490 personer fick besök i de tre områdena och under uppföljningen de närmaste tre åren ska 1 000 av dessa få besök igen.

Han berättar att många av de äldre han mötte bodde kvar i sina gamla trähus. Det var långt till närmaste granne och de kunde ha svårt att till exempel klara veden, vilket resulterade i att halva pensionen gick åt till elräkningen. Många hade inte längre råd att äta ordenligt, eller gå till tandläkaren, eller doktorn, eller hämta ut sina mediciner.

– De hade dålig munhälsa, åt dåligt och många var undernärda. En del av förklaringen var definitivt att de inte hade råd att äta ordentligt. Det var sorgligt att se hur svårt många hade det.

– Det ligger heller inga pengar i huset. Husen häruppe får man kanske 50 000 kronor för – om de över huvud taget går att sälja.

– Avfolkningen gör också att dessa människor är isolerade. Ibland bor det bara en person kvar i den gamla byn, där det tidigare funnits både affär och skola.

– Att få möjlighet att göra dessa hembesök är oerhört givande, säger Yngve Gustafson.

– Det är ett privilegium att få sätta sig och prata med de här gamla människorna om vad som är viktigt i livet. Det är fantastiskt och det är spännande. Man lär sig oerhört mycket.