En demensdiagnos är viktig. Den blir en bekräftelse på upplevda problem både för patienten och de anhöriga. Den har också betydelse för att få kommunens stöd. Det säger pro­fessor Agneta Nordberg som är positiv till de nya riktlinjerna.

Agneta Nordberg är generellt positiv till de nya demensriktlinjerna. Hon anser att det är bra att kommuner och landsting får klart för sig vad de måste göra.

– Väldigt många av de äldre lämpar sig för utredning i primärvården med enkla minnestest och uteslutning av andra sjukdomar. Distriktsläkarna måste kunna detta och våga ställa diagnos och ge behandling. De läkemedel som finns idag har tämligen god effekt för äldre.

Att få en demensdiagnos är viktigt betonar hon. Det blir en bekräftelse för både patient och anhöriga på de upplevda problemen. Hennes definition för demens är att man har så stora problem att det påverkar det dagliga livet. Det har också betydelse för att få tillgång till kommunens hjälp och stöd. Utan diagnos brukar man till exempel inte ha rätt att delta i dagverksamhet för demenssjuka.

Äldre som får Alzheimers sjukdom vid 85 har också ofta diabetes, hjärtproblem, övervikt och ont i höfterna. Den som har svårt att gå riskerar att bli isolerad och det påverkar situationen. Därför anser hon att det inte alltid är motiverat att patienter i den åldern genomgår en omfattande utredning. Yngre bör skickas till en expert som kan göra en mer noggrann undersökning. Hon påpekar samtidigt att det inte finns någon absolut åldersgräns.I övrigt friska 80-åringar bör inte nekas utförligare demenstest.

De kunskaper som finns om Alzheimers sjukdom idag gäller heller inte de riktigt gamla över 85 år. Däremot är hon inte helt nöjd med riktlinjerna för specialistundersökning. Där anges magnetkamera, prov på ryggmärgsvätskan (csf), neuropsykologiska test och undersökning med spect, som mäter blodflödet.

– Undersökning med pet kommer sannolikt att ersätta spect i framtiden. Sådana kameror finns i Stockholm och Uppsala och installeras nu i Göteborg, Malmö och Umeå.

Oavsett på vilken nivå diagnosen ges är det viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om behandling framhåller hon. När resultaten presenteras för patienten vill Agneta Nordberg alltid att en anhörig eller god vän är med.

– Man måste bilda sig en uppfattning om hur personen lever nu och förklara att livssituationen inte behöver förändras radikalt från idag till imorgon. Man kan lugnt tänka igenom tillsammans med omgivningen hur man kan anpassa sig till problemen. Jag brukar säga: Försök leva mitt i livet!

– Det är lättare för dem som kan vara öppna med sina problem och berätta hur det är. Att fortsätta med sina intressen är viktigt. Det som är svårt behöver man inte utsätta sig för. Om man gärna vill gå på konserter och träffa vänner och ständigt hamnar fel när man åker tunnelbana, då ska man ha färdtjänst.