Livsmening och en känsla av sammanhang är viktigt för den psykiska hälsan. Många äldre västerbottningar har en sådan inre styrka. Det framgår av studien Umeå 85+.

Professor Berit Lundman, Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, är tillsammans med professor emerita Astrid Norberg projektledare för den del av Umeå 85+-studien (se faktaruta ») som handlar om det goda åldrandet. Den utgår från ett salutogent, hälsofrämjande, perspektiv.
  – Många gamla har en inre styrka. Det har vi mätt med frågeformulär om resiliens (motståndskraft), känsla av sammanhang, livsmening och själv-transcendens. I den inre styrkan ligger en god förmåga att återhämta sig, säger Berit Lundman.
  Överlevnadskraften har utvecklats under livet och har samband med psykisk hälsa men inte med fysisk. Nedstämdhet och depression är starkt bidragande till låg inre styrka.

I femårsuppföljningen ser man om den inre styrkan förändrats och försöker förstå orsakerna till det. Vad hjälper till att bevara den och vad bryter ner den?

Västerbotten är ett län med starkt religiöst inslag. Det visar sig också i studien, fastän den infallsvinkeln inte togs med från början. Många gamla, speciellt de äldsta, kan vara både sjuka och ensamma men ändå vila tryggt i sin tro. I uppföljningen, som ännu inte analyserats färdigt, har man lagt till ett frågeformulär om yttre och inre religiositet.

Det är också viktigt att få berätta sin historia och knyta ihop den med nuet och framtiden. För den som har en tro är framtiden evigheten.

Björn Nygren är en av dem som disputerat i projektet. Han skriver i avhandlingens sammanfattning:
  ”En bild av en äldre människa med inre styrka är att med ett öppet sinne, stolt och med en takt man väljer själv vandra fram och tillbaka på livets stig i kontakt och samspel med människor och situationer från förr och i nuet, men utan att bekymra sig om framtiden.”

Den andra delen av projekten tar upp hoten mot en god ålderdom och leds av professor Yngve Gustafson. Där tas depression, demens och fallskador upp bland annat. Depression bland mycket gamla är oftare oupptäckt, dåligt behandlad och leder till fler dödsfall. Det visar Ellinor Bergdahls avhandling i projektet.
  Hon drar slutsatsen att kunskap om depression bland de äldsta är mycket betydelsefull för personal i hälso- och sjukvården. Mer måste göras för att upptäcka och behandla depression bland dem som bor på institutioner. Det är också viktigt att upprätthålla och stödja de gamlas sociala nätverk.

Referenser:
Nygren B (2006). Inner strength among the oldest old. A good aging. Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

Bergdahl E (2007). Depression among the very old.
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering samt Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.