Äldre personer som upplever svåra hälsoproblem ökar i antal. Det är ett trendbrott som talar för att framtidens vård och omsorg knappast behöver mindre resurser.

Ibland blir resultat från forskning extra tydliga. Som till exempel i sociolog Bettina Meinows studier, då hon beskriver hur andelen personer med svåra hälsoproblem har förändrats under en tioårsperiod och vad det innebär både för personen själv och för samhället.

Bettina Meinow är doktorand vid ARC (Aging Research Center) och ska disputera i början av juni. Hon har jämfört ett urval personer bland de allra äldsta (77+) vid två olika tillfällen med tio års mellanrum. Urvalet ingår i befolkningsstudien SWEOLD (se faktaruta ») och bedömningarna har gjorts med hjälp av intervjuer med personerna som själva skattat sin hälsa och sina förmågor.

Bettina Meinow har skapat ett mått som täcker tre områden – hälsodimensioner – som är viktiga dels för att individen ska kunna klara sig själv, dels speglar behov av sjukvård och omsorg från flera olika aktörer. Hon har bedömt mobilitet (att till exempel kunna gå i trappor), kognitions- och kommunikationsproblem, samt olika sjukdomssymtom.
  – Informationen ska kunna vara vägledning för planering av sjukvård och äldreomsorg, säger hon. Den speglar även påfrestningar för individen själv och hennes anhöriga när det blir allt vanligare att leva med svår skröplighet.

För att se hur det faktiskt ser ut bland de allra äldsta har det varit viktigt att få med alla i undersökningen, säger Bettina Meinow.
  – Ofta kan man misstänka att de som tackar nej till att delta i en undersökning också är de som mår sämst. För att minimera den gruppen har vi även intervjuat närstående eller vårdpersonal.

En person bedöms ha komplexa hälsoproblem när han eller hon har svåra problem i minst två av de tre hälsodimensionerna. Vid första tvärsnittet 1992 hade 56 procent av deltagarna inte några svåra problem. Vid andra tillfället tio år senare hade den gruppen minskat betydligt, nu var det endast 42 procent som uttryckte att de inte hade några större hälsoproblem.

Bettina Meinow säger att måtten visserligen är grova och speglar subjektiva skattningar. Men i och med att resultaten så genomgående pekar åt samma håll bildas ett mönster som visar på en klar försämring hos den äldsta befolkningen.
  – Det visade sig att personer med flera svåra problem enligt vår definition hade ökat från 19 till 26 procent, säger hon.
  – Det är också dessa personer som behöver mycket av både sjukvård och äldreomsorg. De har behov av många olika insatser samtidigt.

Dessutom visar ytterligare resultat att även männen överlever längre med sina komplexa hälsoproblem. Att kvinnor gör det visste man redan. Det innebär att den här ökande gruppen kommer att behöva hjälp och stöd under längre tid.
  – Resultaten ger en tydlig vägledning till politiker på alla nivåer, säger Bettina Meinow. Inget tyder på att det skulle behövas mindre resurser för sjukvård och äldreomsorg på grund av friskare äldre.
  – Man måste på allvar tänka på koordinationen mellan olika insatser av vård- och omsorg, och att samarbeta mer!