Risken för kognitiv nedsättning ökar om man i barndomshemmet hade socioekonomiska svårigheter och sociala konflikter. Stefan Fors, doktorand, ser betydelsen av att förstå människors bakgrund.

Sedan gammalt stöts och blöts frågan hur hälsan påverkas av vår sociala klassbakgrund? Stefan Fors är sociolog och doktorand vid ARC (Aging Research Center). I en studie har han tittat på hur den sociala klass man har levt i under större delen av livet kan påverka hälsan i åldrandet.
  Han utgår från befolkningsstudien SWEOLD (se faktaruta ») och här ingår personer som är 55 år eller äldre. När han jämför åren 1991/92 och 2001/02 är skillnaderna ungefär lika stora mellan de socioekonomiska grupperna – även om ohälsan generellt verkar ha ökat.

Den ökade ohälsan slår lika inom de olika sociala klasserna. Men sambandet rik och frisk verkar fortfarande gälla.
  – Ja, kommer du från en arbetarbakgrund finns en betydande risk för ohälsa både när gäller den fysiska och psykiska hälsan, säger Stefan Fors.

Bedömningen av ohälsa utgår från självskattade mått, det vill säga personen bedömer själv sin hälsa genom att svara på en mängd olika frågor. De handlar om den generella – globala – hälsan, smärta och rörlighet. Men också frågor om psykiska besvär som depression och ångest.

Resultaten visar att den självskattade ohälsan generellt har ökat. Stefan Fors säger att den här studien inte är unik, den bekräftar det som framkommit i ett antal internationella studier.
  – Ohälsotrapporna liknar varandra i västvärlden, vilket i sig är fascinerande, säger han. Även om skillnaderna i Sverige inte är lika stora som i många andra länder är det förstås viktigt att uppmärksamma dem. 

Vad kan man göra åt skillnaderna? Det är svårt att säga, men på ett eller annat sätt måste det handla om fördelning av resurserna, säger han.
  Han nämner att världshälsoorganisationen WHO har haft en svensk kommission som har utvärderat den svenska välfärdsmodellens betydelse på de förhållandevis små klassskillnaderna vi har. Utifrån detta har man tittat på hur man skulle kunna applicera dessa lärdomar på länder i tredje världen som har stora hälsoskillnader mellan de socioekonomiska samhällsklasserna.
  – På något sätt är det alltid lättare att säga hur man skulle kunna göra i andra länder än i det egna.

I en annan studie, som också utgår från SWEOLD, studerar han sambandet barndomsförhållanden, socioekonomisk klass i vuxen ålder och kognition senare i livet.
  – Även om jag tror att mörkertalet är stort – det är få som rapporterar svåra konflikter i barndomen – verkar sambandet mellan konflikter i barndomen och kognition senare i livet vara betydande och även lika oavsett utbildning eller social klass i vuxen ålder.
  – Risken ökar ytterligare för kognitiv nedsättning om man i barndomshemmet hade både socioekonomiska svårigheter och sociala konflikter.

Varför studerar man detta som äldreforskare?
  – För mig är det viktigt att förstå bakgrunden. Det går inte att förstå åldrandet om man bara studerar äldre personer. Det har man ofta missat när man delar upp forskningen på före och efter 65 år.