Det svenska tvillingregistret har gett forskningen unika möjligheter. Professor Nancy Pedersen använder det för att förstå hur depression, Alzheimer och andra sjukdomar hänger ihop.

Tvillingregistret (se faktaruta ») är en outsinlig källa för studier av forskare med olika inriktning. Beteendestörningar hos barn, benskörhet och frakturer, kronisk trötthet, hjärt-kärlsjukdom, demens och Parkinsons sjukdom men också normalt åldrande.

De första studierna av tvillingar startade 1959. Då hade rapporter kommit om att rökning kan orsaka lungcancer och man ville veta om det verkligen fanns ett direkt samband. Om bara den ena enäggstvillingen har en sjukdom måste det bero på något i omgivningen. Den som rökte visade sig ha både större risk för lungcancer och för hjärt- och kärlsjukdom.

Registret har också stort internationellt intresse. Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi, Karolinska Institutet, kom till Sverige från USA i slutet av 1970-talet och var huvudansvarig för tvillingregistret fram till 2006. Hon samarbetar även med amerikanska forskare och arbetet finansieras delvis från National Institute of Health, eftersom USA inte har något sådant grundmaterial.

Nancy Pedersen började studera tvillingars rökvanor, men är idag helt inriktad på åldrandet och sjukdomar som påverkar hjärnan. Det intresset väcktes när hon upptäckte att det fanns material om tvillingar som växt upp i olika hem. De flesta var födda före andra världskriget och fick flytta isär av socioekonomiska skäl: bara en förälder, sjukdom i familjen, många barn och dålig ekonomi.

SATSA och OCTO-Twin är exempel på studier som haft breda upplägg om åldrande och betydelsen av arv och miljö. Andra studier har inriktat sig på specifika sjukdomar, demens, Parkinsons sjukdom och hjärt- och kärlproblem. Vad är resultatet?
  – De stora dragen går det att säga något om, som att generna har mindre betydelse och miljön större betydelse ju äldre man blir. Generna har också mindre betydelse för vissa kognitiva förmågor än andra, säger Nancy Pedersen.

Två exempel är snabbheten i uppfattningsförmåga, perceptual speed, och logiskt tänkande. Å andra sidan inträffar förändringar i snabbheten tidigare än man trott och leder nedgången av andra kognitiva förmågor. För inlärda saker är genernas påverkan ganska konstant.

När det gäller sjukdomar har generna störst betydelse för Alzheimers sjukdom och nästan ingen påverkan vid Parkinsons sjukdom. Däremellan ligger hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. För att förstå varför måste man gå ner på en mer detaljerad nivå och det är ett långsamt arbete framhåller hon.

APOE4 är fortfarande den enda stora kända sårbarhetsgenen. Trots intensivt sökande har man hittills inte funnit någon annan gen som har så stor betydelse som riskfaktor. En variant av en annan gen, alpha-2-macroglobulin, ger också dålig prognos för minnet, speciellt att ha ärvt den från både far och mor, men det är sällsynt och får alltså liten effekt för hela befolkningen.

Nancy Pedersen anser att genetikerna själva bidragit till att skapa alltför stora förväntningar på enstaka gener med stor inverkan när forskningen började. Idag inser de att många gener med små effekter för var och en är inblandade.

Nu inriktar hon sig på att försöka förstå hur olika sjukdomar hänger ihop och påverkar varandra. Depression, hjärt- och kärlsjukdom, Alzheimer och Parkinson. Doktorander i Sverige och Kalifornien arbetar med det.
  – Har depression samma riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar och kognitiv nedsättning?
  Det finns också ett gränsland mellan vaskulär demens och Alzheimers sjukdom. Vi ser alltmer att kardiovaskulära faktorer har betydelse för Alzheimer. Efterhand ska vi kanske fokusera mer på människors hjärthälsa istället för deras hjärnhälsa, säger hon.

I den här forskningen sammanförs resultat från de olika tvillingstudierna. Arbetet följer också vissa biologiska kedjor där alla gener i den kedjan studeras.
  Ett sådant exempel är gener som är viktiga för kolesterolmetabolismen, kroppens omhändertagande av kolesterol, och som är involverade i inflammationen i blodkärlen. Det finns ett svagt samband mellan kolesterol och kognition. Kolesterol och andra hjärt- och kärlproblem är i viss mån riskfaktorer för Alzheimers sjukdom.

I demensstudien Harmony fanns det tvillingar som först hade Parkinsons sjukdom och sedan utvecklade demens. Resultaten från båda dessa studier ska nu sammanföras och analyseras. Nancy Pedersen kallar sig både optimist och realist.
  – Det största bidraget från genetikerna har inte presenterats ännu, men vi hittar inte en APOE4 igen. Det handlar om många små effekter och vi kommer att veta mer om hur de samverkar med miljön. Då kan vi hjälpa människor att förstå hur viktig hälsan mitt i livet är för att undvika sjukdom senare.
  – Genom att förstå samverkan mellan gener och miljö kan vi hjälpa till med skräddarsydda mediciner. Det kräver stora studier och vi forskare måste samarbeta.

Just i samarbetsviljan har hon sett en stor förändring på bara ett par år, inte minst inom genetiken. Förut räckte det med 300 sjuka och 300 friska personer i en studie. Nu har man förstått att det behövs 2000 personer i varje grupp för att några slutsatser ska kunna dras.
  Att samla in material är dyrt och hon påpekar att Sverige inte haft det mest gynnsamma stödet för forskningen.

Olika studier presenterar ofta risken för att något ska inträffa i procenttal. Summerar man dem rakt av kan risken öka med flera hundra procent, vilket naturligtvis blir orimligt.
  Nancy Pedersen kommer att presentera något hon kallar riskbörda. Där ska den relativa betydelsen av risker och skyddande faktorer  summeras. Inom något år ska det finnas en sådan sammanställning för demens där genetik, diabetes, kolesterol, hjärt-kärlsjukdom, fysisk aktivitet, utbildning och yrke ingår.