Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) samlade erfarenheter av konkurrensutsättning visar att kommunerna haft svårt att definiera kvalitet. I många fall har man avstått från att beskriva vilken kvalitet man vill ha och fokuserat på kostnader och volym. I andra fall har kvalitetskraven varit mycket detaljerade.

Lena Svensson, SKLs expert på dessa frågor, påpekar att fokusgrupper kan vara en bra metod för att få fram vad olika grupper anser vara god kvalitet. Brukare, politiker, medarbetare, anhöriga, entreprenörer eller deras intresseorganisationer och medborgare har alla synpunkter på kvalitet. Utifrån detta måste en prioritering göras.

Uppföljning är sedan det säkraste sättet att säkra kvaliteten. ”Det som mäts det sker”. Tidigt i arbetet måste man bestämma hur den ska gå till. Den kan utföras av både beställaren och utföraren. Flera metoder kan användas: personliga kontakter, dokumentgranskning, observationer, undersökningar, externa granskningar, checklistor och klagomålshantering.
  Att presentera resultatet av uppföljningen är inte minst viktigt. ”Valfrihet utan information om verksamheten och dess resultat i relation till andra är egentligen ingen reell valfrihet” konstaterar SKL.

I en separat skrift har SKL också samlat erfarenheter från en tävling om bästa förfrågningsunderlag.

Referenser:
Kvalitet i konkurrens.
Informationsblad. SKL, 2008.

Bästa förfrågningsunderlag. Erfarenheter från utmärkelsen.
SKL, 2005.