– Vi måste diskutera vad brukarinflytande är för olika människor. Inte bara för dem som är hyfsat krya utan även för dem som inte längre mäktar med att strida för sin sak. Det säger fil. dr. Ingela Wahlgren vid Socialstyrelsen.

Målet med valfrihet i äldreomsorgen är att den äldre personen ska få vara med och bestämma och ha kontroll över sitt liv. Det säger Ingela Wahlgren vid äldreenheten inom Socialstyrelsen.
  När hon för ett år sedan började titta på brukarinflytande inom äldreomsorgen gjorde hon först en kunskapsöversikt. Vad är gjort och hur har man diskuterat tidigare om det här området i svensk politik?
  – Litteraturen visar hur svårt det är att få det att fungera i praktiken, säger hon. Det kan ha att göra med förhållanden hos den enskilde, i dennes situation, eller att avgörandet ligger hos personalen. Det kan också bero på vilka förutsättningar som finns i organisationsstrukturen. Alla faktorer kan dessutom vara komplext sammanflätande.
  – I själva idén med brukarinflytande ligger människans önskan att vara självständig och oberoende. Men när min vardag är beroende av andras välvilja och kunskaper, vill jag ändå kunna leva ett meningsfullt liv tillsammans med dem som förstår vem jag är och vill vara.

Ingela Wahlgren har lång erfarenhet av frågor som rör äldreomsorg. Hon har tidigare arbetat som hemvårdsassistent när biståndsbedömning och arbetsledning utfördes av en och samma person. Hennes avhandling ”Vem tröstar Rut?” (1996) handlar om alternativa utförarformer.
  – En tanke bakom olika kundvalsmodeller är att den som inte är nöjd med den service hon eller han får ska kunna byta utförare, säger hon. Problemet är att vissa brukare inte kan göra självständiga val. Det behövs speciella förutsättningar för att äldreomsorgens mest utsatta brukare ska kunna utnyttja ett sådant system. Är det överhuvudtaget möjligt att utforma kundval så att det fungerar för dessa brukargrupper?

I en rapport från Socialstyrelsen, som ännu inte är publicerad, har Ingela Wahlgren tagit fram några exempel på hur man praktiskt kan arbeta med brukarinflytande. Ett exempel är ett projekt inom några hemtjänstområden i Göteborg som man kallar Dagen är min. Syftet är att öka brukarinflytandet och att ha den äldre personen i centrum.

I projektgruppen ingår undersköterskor, anhöriga och brukare själva. En undersköterska intervjuar pensionärerna för att få deras åsikter och synpunkter på den omsorg och service de får. De förslag som framkommer införs i verksamheten för att senare följas upp.
  – Information, eller rättare sagt bristen på information, är något som brukaren ofta tar upp, säger Ingela Wahlgren.

När de berättar vilka saker de har förändrat undrar hon ibland varför det inte var så förut? Till exempel att man inför semestertider talar om för pensionären att personalen går på semester och i stället för Lisa kommer en person som heter Britta eller Kalle.
  – Bara en sådan enkel sak gör att personen känner sig lugn och trygg. Pensionären vet vem som kommer och vet att Lisa är borta i tre veckor.
  – Sådana självklara små saker hjälper, som att ha namnskyltar på personalen. Många gamla människor säger att de har svårt att komma ihåg namnen eftersom det ofta är många som de ska ha kontakt med.
  – Vardagsnära, enkel och självklar information som underlättar vardagen för den äldre inger också trygghet och en känsla av att ha inflytande över sitt liv.

Vad anser Ingela Wahlgren om valfrihet i äldreomsorgen?
  – Jag ser det som ett sätt att systematiskt trappa ner den offentliga äldreomsorgen – som ska vara generell och ge lika möjligheter till alla. Vi är på väg mot ökade skillnader i vad vi kan köpa oss när det gäller service till exempel.

Internationell forskning visar att man dränerar verksamheten när den inte längre är ett gemensamt åtagande med gemensam skatt, säger hon.
  – Det är risken när fler köper äldreomsorgens privata tilläggstjänster. Samtidigt dräneras den offentliga verksamheten på människor som har intresse, kunskap och idéer om verksamhetens utveckling.
  – Men å andra sidan kanske vår stora medelklass vill satsa sina pengar i att få en god äldreomsorg. Och varför skulle vi inte få göra det? Det är lite svårt att säga att vi inte skulle få det i det samhälle vi lever i idag.

  – Brukarinflytande förutsätter att den äldre personen får gedigen information vilket också är en förutsättning för ett bra val. All forskning visar att det som är viktigast för individen är trygghet, kontinuitet vad gäller personalen samt tid och arbetssätt.
  – Detta ger den äldre inflytande och det är sådan information som behövs för att kunna göra ett val. Får jag samma person och vi får möjlighet att lära känna varandra, kan jag också påverka den hjälp jag får – på vilket sätt den ges till exempel. Det är det som är det viktigaste och då spelar det ingen roll om äldreomsorgen ges i kommunal eller privat regim.
  – Omvänt är det ju också så att jag som vårdgivare troligen inte kan veta vad jag kan erbjuda dig förrän vi möts.

Ingela Wahlgren skulle vilja att det fanns mer av långsiktig utvärdering av verksamheten, som utgick från den äldres vardagssituation med närvarande personer som gör enklare observationer. Det skulle öka kvaliteten inom äldreomsorgen, säger hon.
  – Men så är det inte idag och ligger inte i förslaget med LOV (Lagen om valfrihetssystem) heller. Regeringen lägger hela brukarinflytandet i själva valsituationen. För är man inte nöjd kan man ju alltid byta. Men det här är inte den formen av tjänst, det är inte som att välja en ny tvål.

  – En anhörig sa, att man måste ju ändå försöka med den personal man har och prata med den om hur det kan bli bättre. För hur mycket bättre blir det med nästa som jag inte vet någonting om?
  – Vi måste diskutera brukarinflytande, vad det innebär för olika människor. Inte bara för dem som är hyfsat krya utan även för den som är demenssjuk eller för den som är deprimerad och inte längre mäktar med att strida för sin sak. Om vi närmar oss brukarinflytande med frågan vad skulle vara intressant just för den här personen, då kan det också bli ett inflytande i praktiken.


Källa:
Brukarinflytande inom äldreomsorgen.
Av Ingela Wahlgren (2008)
www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-131-11

Lästips:
Vem tröstar Rut? En studie av alternativa driftsformer i hemtjänsten. Ingela Wahlgren, doktorsavhandling 1996.
Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Brukare och klienter i välfärdsstaten. Om missnöje och påverkan inom barn- och äldreomsorg.
Av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet (Publica 1996).