Äldreguiden kan vara en utgångspunkt, men äldre måste själva gå vidare och ta reda på hur det fungerar på ett äldreboende, konstaterar enhetschefen Christer Neleryd, Socialstyrelsen.

För att kunna välja vård och omsorg behöver man veta hur det fungerar på olika äldreboenden och hur olika hemtjänstgrupper arbetar. Så vad går det att få veta?
  Socialstyrelsen har börjat göra kommunundersökningar för att få en bild av kvaliteten. En enkät med 31 frågor inom elva områden skickades 2007 ut till förvaltningscheferna i kommunerna. Enkäten ger svar på frågor om bland annat personaltäthet, personalens kompetens, ledning, kontinuitet i omsorgen, mat och delaktighet.

Christer Neleryd, chef för äldreenheten vid Socialstyrelsen:
  – Inom överskådlig tid är det sådana uppgifter om process och struktur som går att få fram. Det sociala innehållet, till exempel bemötande och välbefinnande, finns det inga mått för ännu. Vi saknar också metoder för att skapa resultatmått och det finns för lite forskning om effekterna av olika arbetsmetoder.

Resultatet från denna kommunundersökning har Socialstyrelsen sammanställt i den uppmärksammade Äldreguiden, en webbportal som visar uppgifter om 2100 äldreboenden. Det är 80 procent av alla boenden i hela landet. De olika kvalitetsområdena redovisas i en femgradig skala. Senare kommer även uppgifter om hemtjänsten att läggas ut. Guiden bygger också på viss statistik från Socialstyrelsen, SCB och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
  – Det är ett första försök men ingen fullständig redovisning. Det är inte heller den absoluta sanningen om ett visst äldreboende. Vi kan visa vissa basfakta, men den sökande och anhöriga måste gå vidare. De bör ta kontakt med föreståndaren på äldreboendet och höra sig för. Då kan Äldreguiden vara en bra utgångspunkt, framhåller Christer Neleryd.

Idag avser omdömena hela äldreboendet. De flesta har ju avdelningar som kan vara olika, men han tror inte att Socialstyrelsens genomgångar någonsin kommer ner på avdelningsnivå.

Lokalt har Äldreguiden väckt stort uppseende berättar han. Lokala media har publicerat siffrorna för olika kommuner och det har lett till debatter där allmänheten, boende och pensionärsorganisationer deltagit.
  Äldreguiden mötte häftig kritik från SKL, som hänvisade till sina egna öppna jämförelser. Christer Neleryd tycker att skillnaden inte är så stor. SKL tar delvis upp andra saker, men saknar också resultatmått.

Socialstyrelsen har också tillsammans med SKL regeringens uppdrag att ta fram kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen. De ska redovisas senast i december 2009. Kravet är att indikatorerna ska bygga på evidens genom forskningsresultat eller på beprövad erfarenhet som sammanställts på ett systematiskt sätt. De måste vara mätbara och mätningarna ska kunna genomföras på ett betryggande sätt.
  – Inom hälso- och sjukvården har många områden kommit ganska långt med sådana indikatorer, säger Christer Neleryd (se artikel »). Därför startar vi med äldres hälso- och sjukvård eftersom det är lättast att komma igång där. Inom det sociala området finns det ingen forskning ännu som vi kan utgå ifrån. Därför får vi hålla oss till process- och strukturfrågor tills vidare.

Den första rapporten om det statliga stimulansbidraget på 1,38 miljarder för att utveckla kvaliteten i äldres vård och omsorg har nu kommit. Nästan alla kommuner har sökt bidrag och vill framför allt satsa på förstärkt läkarmedverkan, rehabilitering och läkemedelsgenomgångar. Vissa har också tagit upp kost, socialt innehåll och demensvård. 
  – Det finns en stor entusiasm ute i kommunerna för detta, säger han.
Ny rapport följer om ett år och ytterligare uppföljning planeras. Socialstyrelsen ska utvärdera vissa projekt ordentligt och sprida goda exempel via sin hemsida.

I slutet av året presenteras också den första rapporten med statistik på individnivå utifrån personnummer. Den ska ge tillförlitligare upplysningar om hur många som får en viss insats i hemtjänsten, hur många som har olika typer av stöd i särskilt boende och även ge data om viss hemsjukvård.

Rapporten bygger på mätningar som genomförts i oktober 2007 och i juni 2008. Jämförelser kan göras på kommunnivå. De uppgifter om hemtjänst och särskilt boende som funnits tidigare har varit osäkra säger Christer Neleryd.

Nationella brukarundersökningar startar i höst och ska göras varje år. Brukarundersökningar är inte kända för att ge nyanserad information – flertalet brukar svara att de är nöjda. Han anser ändå att det är ett sätt att fånga väsentliga brister:
  – Många kommuner gör ju egna brukarundersökningar och där kommer de negativa synpunkterna oftast fram i tilläggskommentarerna. De vanligaste är att för många vårdar samma människa, brist på inflytande och svårt att få hjälp med socialt innehåll.

Socialstyrelsen har också idéer om nya grepp. Ett urval personer som inte har äldreomsorg ska frågas ut om sin uppfattning om den. Försök pågår också för att redovisa statistik om äldre människors behov. Hur pricksäker är äldreomsorgen? En liten pilotstudie ska vara klar i slutet av nästa år.

Ett annat bidrag med avsikt att ge jämnare kvalitet är föreskrifter och en handbok om social dokumentation som ska utgöra en sorts journal i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har också gett ut föreskrifter och en handbok om god kvalitet i socialtjänsten, för att kommunerna ska utveckla kvaliteten på sikt.

Nya föreskrifter har nu tagits fram för Lex Sarah, det sista skyddsnätet för vårdtagarna. Christer Neleryd:
  – Lagen används mycket olika. Det är skillnader både mellan kommuner och län. Vi vill skapa bättre rutiner för anmälningar om allvarliga missförhållanden och information till personalen om när de ska anmäla. Samtidigt lyfter vi fram det andra och lite bortglömda syftet med Lex Sarah. Det vill säga att nämnden och de som arbetar i verksamheten ska vaka över att vårdtagarna får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden.

Mycket återstår alltså innan tydliga bedömningar kan göras av kvaliteten i äldres vård och omsorg. Han tycker att man ska jämföra bakåt och anser att överblicken redan är avsevärt bättre än tidigare:
  – Det finns en stor ambition bland både politiker och tjänstemän i kommunerna att redovisa förhållandena. Fler utförare har lett till tydligare krav även för den egna verksamheten. Trycket ökar också från allmänheten på att få information.

Referenser:
Öppna jämförelser inom vården och omsorgen av äldre 2007 – verksamhetens kvalitet.
Socialstyrelsen.
www.socialstyrelsen.se/aldreguiden

Öppna jämförelser 2007. Äldreomsorg.
Rapport, Sveriges Kommuner och Landsting.