I Solna är all omvårdnadsverksamhet utsatt för konkurrens. En upphandlingsgrupp, där pensionärsrådet ingår, tar fram kravspecifikationen. Kommunen har en särskild stab för uppföljning.

Solna införde kundval 2002 i hela hemtjänsten. I dag utförs den av sju företag samt av kommunen i egen regim.
  – Det är önskvärt med kundval i särskilt boende också, men vi har inga tomma platser idag så det fungerar inte i praktiken, säger Irene Kallin, chef för omvårdnadsförvaltningen.

All omvårdnadsverksamhet är utsatt för konkurrens, både särskilt boende, hemtjänst och omsorg om funktionshindrade. Kommunens egen regim deltar alltid i konkurrensen och har vid tre tillfällen vunnit upphandlingar i tävlan med privata utförare.

En upphandlingsgrupp med tjänstemän och representanter från pensionärsrådet tar fram den kravspecifikation som är grunden för själva upphandlingen. Omvårdnadsnämnden godkänner alltid denna specifikation. Inom hemtjänsten har två upphandlingsomgångar genomförts sedan starten 2002. Priset är fast och utförarna konkurrerar med kvaliteten.

All hjälp bygger på biståndsbedömning och beslut om insatser. För hemtjänsten finns en kvalitetsgaranti (se faktaruta »). Den tas fram av upphandlingsgruppen. Pensionärsrådet har särskilt betonat hantering av nycklar och pengar. I garantin ingår att varje brukare får välja kontaktperson, ett vårdbiträde som ska ta hand om personen så ofta det går. Det ska finnas en genomförandeplan och ett system för klagomålshantering.

Respekt för den äldre är viktigt. Man ska få ett meddelande om kontaktpersonen är sjuk eller kommer lite senare. All personal i hemtjänsten ska bära synlig legitimation.
  Den som har klagomål kan få kompensation av utföraren för kvalitetsbrister. Till exempel vid en storstädning om man är missnöjd med städningen. Man kan också byta kontaktperson eller utförare. Enligt Irene Kallin är klagomålen få. Åtta procent byter utförare under ett år.
 
Utförarna gör själva brukarundersökningar. Från och med 2008 och vartannat år ska kommunen göra egna brukarundersökningar i samarbete med en högskola för att kunna jämföra sig med andra.

Redan från början satsade Solna på kvalitetskontroll och uppföljning. Först sköttes det av en särskild avdelning och numera av en stab på fyra personer. Den består av en chef och tre granskare. En ansvarar för hemtjänst och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), en granskar boenden och en gör tillsyn av LSS utifrån länsstyrelsens krav.

För varje ny utförare görs en grundlig uppföljning. Granskarna är ute på enheterna två till fyra dagar. De går igenom organisationen och ser om regler och dokument är i ordning. De intervjuar vårdpersonal, chefer, medicinsk personal som har anknytning till enheten samt ett antal brukare eller deras närstående.

Efter granskningen görs en genomgång med chef och personal av det som fungerar bra och vad som behöver utvecklas ytterligare.
  – Vi måste ha kontroll för att se att entreprenören uppfyller kraven. Personen ska få det vi beställt, säger Irene Kallin.
  Granskningarna gör att det ständigt sker en kvalitetsutveckling i verksamheten. De gör att det blir enklare att se områden som behöver utvecklas ytterligare. Några sådana exempel är kost, nattfasta och utevistelse påpekar hon.

En skriftlig rapport av granskningen går till omvårdnadsnämnden för beslut och blir därmed en offentlig handling som kan beställas. Under 2009 planerar kommunen att lägga ut bedömningen på sin hemsida. Resultatet ska då bearbetas så att det blir överskådligt och lättläst. Informationen kommer även att tas fram i någon annan form eftersom alla inte har tillgång till dator.

En sådan stor uppföljning görs bara en gång under avtalsperioden. Därefter sker en mindre uppföljning årligen där man går igenom de punkter som behövde förbättras. Granskarna använder då en poängskala från 0-5 för att visa hur långt förbättringsarbetet kommit.

Men det räcker inte med de mer formella genomgångarna. Kommunen har regelbunden kontakt med utförarna och har nätverksträffar en gång i kvartalet. Vid träffarna kan man ta upp saker som rör alla. Till exempel bekymret med människor som försöker lura sig in hos de gamla. Då kan alla vara på sin vakt och varna varandra.
  – Man måste ha ett förtroendefullt samarbete och goda kommunikationer med utförarna. Det handlar inte bara om att byta utförare om man vill ha kvalitet utan arbeta för att det sker en utveckling, säger Irene Kallin.
  – Jag förstår inte kommuner som inte satsar på uppföljning. Det innebär ju en trygghet även för politikerna att veta hur det står till i äldreomsorgen. Man behöver inte heller göra kvalitetsfrågan så märkvärdig. Det är viktigt att veta vad man vill och stötta bra krav.