Efter en tids väntan har nu remissvaren börjat lägga sig på hög och arbetet med sammanställningen påbörjats. Remissvaren kommer att användas som underlag till propositionen som blir klar någon gång under hösten. Och inställningen, i de allra flesta fall, den är positiv.

På anhörigriksdagen den 13-14 maj 2008 var Karin Hellqvist en bland de inbjudna talarna. Hon talade bland annat om förslaget till en ändring i socialtjänstlagen för anhörigvårdare. Förslaget till ändring innebär i huvudsak att man går från ett bör till ett ska när det gäller att erbjuda stöd eller avlösning till anhöriga som vårdar en närstående. Det har varit en hel del väntan på remissvaren. Det är bara något enstaka svar som inte kommit in. Trots det har arbetet med sammanställningen påbörjats och remissvaren kommer sedan att användas som underlag i propositionen.
  – Det var så roligt med de remissvar jag läst. De flesta, till 95 procent, tycker att förslaget är helt i linje. Man har ändrat synen på de anhöriga. Det har hänt mycket på de här tio åren som stimulansbidragen gått ut, konstaterar Karin Hellqvist, kansliråd på socialdepartementet.

Det har framkommit synpunkter på hur man ska dokumentera de anhörigas insatser, något som kommer att förtydligas i propositionen. Det finns också funderingar på finansieringen. Kommunerna har idag redan ett ansvar att tillgodose människors behov utav hjälp. Om en anhörig behöver hjälp för egen del kan denne alltid söka bistånd, något som råder redan idag.
  Med hjälp av propositionen vill man dock göra det ännu tydligare att anhöriga ska vara informerade och att de kan söka hjälp genom bistånd för egen del. Hur stödet ser ut får kommunerna själva komma fram till genom samtal med den anhöriga om vad för sorts stöd som passar just dem. Om de anhöriga varken kan, orkar eller vill vårda den närstående är det kommunerna som har det yttersta ansvaret. Att inte arbeta förebyggande med hjälp och stöd kan leda till att det blir två sjukdomsfall, vilket blir kostsamt för kommunerna, påpekar Karin Hellqvist.

När propositionen är framtagen skickas den till berörda departement som också får tycka till. Efter att departementen lämnat synpunkter som behöver beaktas eller förhandlas om, är det dags för politikerna att ta ställning. Först efter att detta är gjort går ärendet till ett regeringsbeslut och till riksdagen.
  – Det har varit en bred remissomgång, vilket innebär en process som kan ta lite tid. Det blir ju mycket diskussioner och synpunkter, men siktet är inställt på att det ska bli klart i höst, avslutar Karin Hellqvist.