Erfarenheter och tankar om kundval i tre kommuner.

Trosa
  – Vi biståndshandläggare ska ge vägledning och rådgivning men vi får aldrig rekommendera.
  Sofia Carlström är biståndshandläggare i Trosa där de har kundval inom hemtjänsten men bara för service, inte för personlig omvårdnad.

I Trosa har omkring 220 personer hemtjänst (varav 60 endast har alarm och/eller matdistribution) och det finns idag tre privata företag som har fått auktorisation. När Sofia Carlström, eller någon av de andra biståndshandläggarna, träffar den äldre personen informerar de om kundvalet och personen får också information om de olika företagen.

Ofta har pensionären redan en uppfattning om vad han eller hon vill – de har hört från grannar och vänner vad som är bra.
  – Mun-till-mun metoden är ofta den information de hänvisar till när de gör sitt val, säger Sofia Carlström. När det är någon som inte vill välja går uppdraget till hemtjänsten i kommunal regim.
  – Den vanligaste anledningen till att några sedan byter är att de vill följa med ”sin” personal när den flyttar till någon annan utförare. Kontinuitet är det viktigaste – inte företaget.

Två gånger per år träffas handläggare och hemtjänstpersonal för att gå igenom förändringar och det som framkommit vid uppföljning av biståndsbesluten.


Umeå
Det är bra med kundval då den äldre personen själv kan välja, säger Gerd Ivert, planeringssekreterare på utvecklingsenheten inom socialtjänsten i Umeå.
  – Vid mötet med den äldre personen ska biståndsbedömaren dokumentera vad personen själv uttrycker och ansöker om. Ett sätt att skapa kvalitet i utförandet är att vara med och påverka och här är kundvalet en möjlighet att få påverka vem som utför insatsen.

Men vi får inte glömma att det finns personer som inte vill eller saknar förmåga att välja själv, till exempel personer med demenssjukdom, säger hon.
  – Vi som myndighet ska inte välja åt dem. De som inte gör ett aktivt val får sin hemtjänst utförd av personal från kommunens hemtjänst.

I Umeå finns kundval inom hemtjänsten men inte i de särskilda boendeformerna. Möjlighet till kundval finns också för servicetjänster (exempelvis städning, tvätt, inköp) utan biståndsbedömning för personer 75+, upp till sex timmar i månaden.

Gerd Ivert säger att lättillgänglig information om äldreomsorg är något som Umebor efterfrågar, vilket man nu satsar att bli bättre på. Som ett steg i den riktningen har det första numret av tidningen ”Hallå senior!” skickats ut till alla medborgare 65 år eller äldre. Tidningen är planerad att komma en gång om året.
  I första numret finns information om vart du kan vända dig när du inte känner dig trygg längre. Vad det finns för stöd och service och hur du ska komma i kontakt med rätt personer. Tidningen är full med olika tips och konkreta hänvisningar. Dessutom snyggt utformad och lätt att ta till sig.

Östersund
I Östersund finns inget egentligt kundval i äldreomsorgen – ännu. Genom upphandling finns ett antal privata driftsentreprenader som är kopplade till geografiska områden. Omkring 25 procent av äldreomsorgen är privat, men något kundval finns inte.

Nu har vård- och omsorgsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att se över ett valfrihetssystem inom det som kallas servicetjänster. Förutsatt att Lagen om valfrihetssystem går igenom riksdagen.
  I Östersund skiljer man på hemtjänst och det som kallas servicetjänster, som städa, tvätta, handla och så vidare. För dessa servicetjänster finns ett särskilt system, där brukarna blir beviljade hjälp i hemmet upp till åtta timmar i månaden.
  – I botten finns en biståndsbedömning, men personen själv gör upp med utföraren om hjälpinsatsen, hur mycket och vad som ska göras, säger Börje Hoflin, chefekonom i Östersunds kommun. Vi gör ingen detaljstyrning.

I dagsläget finns inga tankar på att införa kundval i den vanliga hemtjänsten med personlig omsorg, eller i äldreboenden, säger Börje Hoflin. Det finns det ett politiskt beslut på och anledningen är kommunens satsning på rehabilitering som genomsyrar hemtjänsten.
  Team arbetar med hemtjänst med utgångspunkt i ett rehabiliterande synsätt. Det är arbetslag bestående av arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktssköterskor och hemtjänstpersonal. De har också bra kontakter med hälsocentralerna bland andra.
  – Det fungerar bra både för brukare och för alla inblandade vård- och omsorgsinstanser. Det vore olyckligt att börja splittra upp det samarbetet.