Anna Bengtsson forskar om utemiljön för äldre. Intresset från kommunerna har ökat på senare år och hon blir ofta inbjuden som föreläsare för att inspirera till mer utevistelse för de äldre.

En trädgård kan ge så mycket om den utformas på rätt sätt – upplevelser, färg, grönska, ljus, fysisk aktivitet. Alla sinnen kan stimuleras.
  Anna Bengtsson är landskapsarkitekt och forskar om hur man bäst utformar utemiljön för äldre. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har man forskat om utemiljöns betydelse inom vården ända sedan 80-talet.
  – Som landskapsarkitekt vill jag sätta människans behov i centrum. Att skapa utemiljöer för äldre eller andra grupper av människor som har svårt att själva ta sig ut i naturen känns oerhört viktigt. Inomhusmiljön på ett vårdboende är – och måste också vara det – präglad av vårdens behov. Det måste vara lätt att göra rent, olika hjälpmedel behöver finnas där och så vidare. Men utomhus finns inte samma krav. Det gör gott att för en stund få byta ut detta mot blomdoft och friska vindar.

Anna Bengtsson berättar om en äldre kvinna som hon träffade på ett vårdboende. ”Alla tycker jag är så duktig som går på promenad varje dag”, sade kvinnan. ”Men om jag inte gör det orkar jag ju snart ingenting.”

De rekommendationer som finns från Folkhälsoinstitutet om utevistelse och aktivitet säger att alla – även äldre – behöver ha 30 minuter fysisk aktivitet per dag. Till exempel i form av en promenad. Det handlar om att både få solljus, sinnesintryck och någon form av aktivitet.
  – Samtidigt har studier visat att man faktiskt mår bättre bara av att kunna se en grönskande vy från sitt fönster eller av vila utomhus, säger Anna Bengtsson. Hon menar att det är viktigt att inte enbart fokusera på olika former av aktiviteter utan att det är minst lika viktigt att bara få sitta och njuta en stund.

Studier som forskare i Alnarp har gjort visar att koncentrationsförmågan skärps och blodtryck och puls går ner hos äldre som får vila ute i stället för inne. Anna Bengtsson har bland annat studerat utemiljön vid tre olika äldreboenden. Hon har gjort intervjuer med både de boende, personal och anhöriga.

Just nu håller hon på att analysera sitt material. Målet är att hon som en del av sin avhandling ska ta fram riktlinjer som äldreboenden kan arbeta efter när de ska utforma sin utemiljö på bästa sätt.
  – Men det går inte att ta fram en enda lösning som passar alla, säger Anna Bengtsson. Man måste alltid ta hänsyn till platsens och verksamhetens förutsättningar.

Tiden de äldre tillbringar inomhus upplevs många gånger som långsam och dryg. Då är det viktigt att ha kontakt med livet runt omkring.
  – Det handlar om att åstadkomma en miljö som ger så mycket som möjligt, menar Anna Bengtsson. Man måste ta hänsyn till att de äldre är unika individer med olika intressen och behov.
  Det hon har sett i de utemiljöer hon har studerat är att det avgränsade och lilla uteområdet användes mest. Det fungerade som en viktig social mötesplats.
  – Dörren stod alltid öppen och det var lätt för de boende att komma ut i trädgården.

Det är viktigt att trädgården vid ett äldreboende ligger helt nära. Att till exempel placera utemiljön på baksidan av huset kan räcka för att besöken dit ska minska drastiskt.
  – Men när de äldre väl har fått in det i sin rutin att komma ut i trädgården, njuter de och tycker det är underbart.
  – När jag ser trädgårdar för äldre saknas det ofta en helhetssyn. Ofta är trädgårdarna utformade för att i första hand vara lättskötta. För att miljön ska bli så stödjande som möjligt behöver både personal inom vården och landskapsarkitekter involveras, säger Anna Bengtsson.

Hon upplever att landskapsarkitekter, eller andra med kunskap om hur man utformar utemiljöer inom vården, borde komma in tidigare när nya vårdboenden byggs.
  – Ofta kopplas dessa in först när byggnaden är klar. Men det blir en enorm skillnad om till exempel ett fönster eller en balkong har en vacker utsikt.
 
Anna Bengtsson berättar att det finns två viktiga områden att tänka på när man utformar en trädgård för äldre. Dessa kallar hon för inspirerande design och varsam design. Det handlar om att skapa en miljö som stimulerar alla sinnen, samtidigt som miljön upplevs som lugn och trygg och är anpassad för känsliga och utsatta människors behov.

Ett problem som många inom vården möter är att många äldre inte vill komma ut. De kanske känner sig utlämnade och är oroliga för att ramla. Eller har svårt att ta sig fram med sin rollator eller rullstol.

Exempel på det Anna Bengtsson lägger i begreppet ”inspirerande design”:

• Variation
• Aktiviteter
• Väcka minnen
• Sociala kontakter

Exempel på det Anna Bengtsson lägger i begreppet ”varsam design”:

• Närhet
• Anpassning till olika väder
• Bekant
• Trygghet
• Lugn

Anna Bengtsson berättar att hon upplever att intresset för de äldres utemiljö har ökat på senare år. Hon möter många från vården som är mycket positiva.
  Men hon möter också vårdpersonal som är negativa. De ser det som en extra börda att även hinna ta med de äldre ut. Och de menar också att många inte heller vill ut.
  – Men det är egentligen inte så konstigt när det ser ut som det gör i dag utanför många vårdboenden, säger Anna Bengtsson. Utemiljön och verksamheten måste utvecklas för att kunna mötas. Och det steget är den stora utmaningen.
 

Litteratur:
Anna Bengtsson (2003). ”Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade – en kunskapssammanställning”.
Folkhälsoinstitutet 2003:60.

Anna Bengtsson & Gunilla Carlsson (2005). ”Outdoor Environments at Three Nursing Homes”.
Journal of Housing for the Elderly, Vol. 19, Nr 3/4 2005.

Patrik Grahn & Anna Bengtsson (2004). ”Trädgårdsrum – rum i bostadens utemiljö”, i ”Goda miljöer och aktiviteter för äldre”.
Helle Wijk (red.), Studentlitteratur.

Patrik Grahn & Anna Bengtsson (2005). ”Lagstifta om utevistelse för alla! Låt våra gamla få komma utomhus när de önskar!”, i ”Den omvända ålderspyramiden”.
Gösta Blücher & Göran Graninger (red.), Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande.