Gemenskap i olika former syns vara de bästa baser för en väg till ett friskare liv. I Arvika finns den avslutade samtalscirkeln som fortsätter som vängrupp.

När en samtalscirkel avslutades i Arvika, som hade drivits i Handikappförbunden Värmlands regim, fanns viljan kvar bland deltagarna att fortsätta träffas. Gruppen bildades om och den blev till en vängrupp. Man beslöt tillsammans att fortsätta på tidigare huvudtema, att möjliggöra det friska och det positiva som ändå finns i livet trots motgångar! Deltagarna här är nämligen drabbade av kroniska sjukdomar eller skador.

Genomsnittsåldern är framräknad till 65 år, så gruppen består alltså av både äldre och lite yngre personer. Just integrerandet av yngre med äldre syns vara en viktig del allmänt. Det genererar i sin tur en genuin glädje över att träffas oavsett varandras åldrar! Och det medverkar till en ökad förståelse som utvecklar en större öppenhet.

När samtalscirkeln för sjukdomsdrabbade startades, uppstod en alldeles speciell gemenskap redan då. Det var på den grunden som också gruppen bildades om – efter en avslutad omgång om tio träffar – i den nya formen som numera kallar sig Viljegruppen. Själva namnet får egentligen tala för sig självt! Men hos samtliga deltagare hålls viljan kvar, att lära från varandra och att hitta det positiva i ett liv helt och hållet värt att leva.

Den naturliga enkelheten har hela tiden funnits bland deltagarna. Naturligheten infann sig från allra första stund! Gruppträffarna har blivit andningshål i tillvaron som samtidigt ger en hel del kunskap och nya erfarenheter på ett enkelt sätt. Orden uttalades av en deltagare och övriga stämde in. ”Man håller sig friskare”!

Och just enkelhet har blivit ett nyckelord! Att bara kunna komma och vara, men samtidigt ha möjlighet att bidra med sin egen tanke är av största betydelse. Man deltar så aktivt som stunden tillåter. Andra nyckelord har deklarerats som integritet och det självklara som tystnadslöfte.

Numera utvecklas samtalet inom gruppen i dagsaktuella ämnen och man vågar sig emellanåt på att kräva direkta svar från olika håll och kanter i samhället. Och ibland ombeds också någon med speciell kunskap att komma och ”servera” ett svar vid kaffebordet på någon av träffarna. Nya kontakter uppstår som en slags bieffekt – och med dem helt enkelt även fler möjligheter!
  Gemenskapen kunde kanske liknas vid en medicin för både kropp och själ – och med enbart positiv bieffekt som följd?