För tre år sedan beslutade riksdagen att under 2007-2009 anslå närmare 1,35 miljarder kronor per år i stimulansmedel för att förbättra innehåll och kvalitet i kommunernas och landstingens äldreomsorg. Den här artikeln bygger i huvudsak på de delredovisningar som kommuner och landsting lämnade in våren 2009.
En majoritet av kommunerna (187) och landstingen (12) har använt en del av sina stimulansmedel till att förbättra de äldres mat. I pengar motsvarar det 260 miljoner kronor. Men troligen är satsningen på de äldres mat än större med tanke på att många projekt inom andra områden berör maten.
Maten har en väldigt central roll inom äldreomsorgen, något som märks bland annat i att näringsbrist försämrar både en medicinsk behandling och möjligheten till en bra rehabilitering. Maten är även en enkel utgångspunkt för att bryta tristess och social isolering vilket många kommuner tagit fasta på när de startat nya träfflokaler.
I förebyggande arbete har flera kommuner och landsting ”upptäckt” att många äldre har dåliga kunskaper om mat och näring. Med anledning av detta har till exempel Enköpings kommun startat matskolor för äldre, med ett mycket lyckat resultat.
Ett bra exempel på att integrera maten med andra satsningar är landstinget i Hallands arbete med läkemedelsgenomgångar. I samverkan med länets kommuner har man kompletterat läkemedelsgenomgångarna med att minska nattfastan och infört en energirik kost till kvällen, en så kallad ”Säröbomb” (se recept »). De äldre erbjuds även Pajalagröt som ersättning för laxermedel.
Genom dessa kompletterande insatser har man bland annat minskat behovet av sömnmedel och laxermedel. Det Halland visar är att man inte kan arbeta med till exempel läkemedelsgenomgångar utan att beakta andra delar av människans behov som bra mat.
Om projekten som startats med stimulansmedel ska överleva är det viktigt att de integreras med andra områden för att därigenom lättare bli en naturlig del av den ordinarie verksamheten. Maten till våra äldre får inte bli en sidoordnad verksamhet i ett eget stuprör utan måste bli en väl integrerad del i den dagliga omvårdnaden. Maten är en verksamhet som kräver kunskap och intresse på motsvarande sätt som det medicinska omhändertagandet.
Ett av syftena med stimulansmedlen är att gå igenom vilka behov de äldre har och hur kommunen eller landstinget uppfyller dessa. Tyvärr har relativt få kommuner och landsting använt medlen till att göra en noggrann inventering av vilka behov de äldre har. Ofta har man plockat fram projekt och idéer som funnits tidigare i organisationen.
Lindesbergs kommun genomförde dock en inventering av personalens syn på vad som skapar en bra matmiljö för de äldre. Det visade sig att många uppfattade en sådan miljö som den man är van vid hemifrån, med tv eller radio påslagen och liv och rörelse vid matbordet. Vilket visat sig istället minskar äldres matlust.
Med anledning av detta bjöd kommunen bland annat in Carl-Jan Granqvist från Örebro universitet för att föreläsa kring både matmiljöns betydelse för matlusten och vad som kan skapa en bra måltidsmiljö. Något som blivit ett startskott för att se över rutinerna i matsalarna och hur man serverar maten i hemtjänsten.
Andra kommuner har gjort som exempelvis Habo nämligen rekryterat en dietist för att gå igenom vilka brister som kan finnas runt de äldre och deras mat. Det som genomgående kommer fram vid dessa inventeringar är att många äldre är undernärda, att maten inte alltid är anpassad efter äldres behov och önskemål och att personalen ofta saknar kunskap om, eller ibland också intresse för maten som de serverar de äldre.
Vid årsskiftet 2008/09 var över 130 dietister anställda av landsting och kommuner med stöd av stimulansmedlen. Tidigare fanns det bara någon enstaka dietist med inriktning mot äldreomsorg anställd av kommunerna. Flertalet av dietisterna är projektanställda vilket gör att deras tjänster riskerar att försvinna när medlen är slut. Men som Kungsör skriver i sin redovisning ”det har blivit tydligt att dietistkompetensen är en viktig funktion inom kommunal vård och omsorg”.
Förhoppningsvis kommer stimulansmedlen inspirera till att mindre och medelstora kommuner kan dela på en gemensam dietisttjänst för att både ge handledning och skapa individuella kostråd.
Vid sidan om att rekrytera dietister och annan specialistkompetens kring maten, har många kommuner även inrättat uppdrag som kostombud bland omsorgspersonalen. I Härnösand ingår det i ombudets uppdrag att:
- delta i kostombudsträffar och utbildningar.
- ansvara för att kostinformation kommer ut till övrig personal.
- informera nyanställda.
- uppdatera kostpärmen.
- fungera som länk mellan boendeavdelning och kök
Kostombuden kan vara ett bra medel för att stärka betydelsen för maten och näringen till äldre. Det kan även, som i Härnösand, skapa bra kanaler mellan de äldre och de som producerar maten. Det är omsorgspersonalen som vet vad de äldre lämnar kvar på tallriken. Kunskap som det är viktigt att köket, matleverantören, får vetskap om för att kunna producera bra mat.
Stimulansmedlen har även inspirerat till många genombrottsprojekt. Göteborgs kommun har satsat stort på projektet ”Mat och prat”. Idén är att en grupp omsorgspersonal inom hemtjänsten går igenom vilka problem det finns kring hemtjänsttagarna och maten. Sedan funderar man ut lösningar till problemen och testar om dessa fungerar.
En idé som kommit fram ur projektet är ”Frukostklubben” som innebär att hemtjänstpersonalen regelbundet bjuder in ett antal ensamma äldre till hemtjänstens lokal för att äta frukost tillsammans. Kommunen har gjort en inspirerande film om ”Frukostklubben” och arbetet kring projektet.
Göteborgs satsning har inspirerat Söderhamn att genomföra ett liknande projekt på kommunens alla äldreboenden. Uppdraget har varit att ta vara på alla medarbetares idéer och systematiskt testa vilka idéer som skapar en bättre måltidsmiljö.
I kommunens utvärdering av projektet framgår att det har blivit en lugnare och trivsammare miljö bland annat genom att personalen numera
- springer mindre under måltiderna.
- telefoner samt tv- och radioapparater är avstängda.
- man har börjat duka med karotter på borden.
- man har ordnat fester och picknickar med till exempel vin till maten.
- man erbjuder mat senare på kvällen för att minska nattfastan.
- man har bytt ut haklappar mot servetter och köpt in färgglatt porslin.
Skellefteå kommun har på motsvarande sätt videoinspelat måltiderna. Materialet har personalen sedan tittat igenom och använt för att genomföra förändringar. Något som kom fram i inspelningarna var hur störda de äldre blev av att någon i personalen reste sig för att till exempel svara i telefon eller duka av.
För att skapa en lugnare matmiljö har Stockholm, Vaggeryd och Mörbylånga bland andra infört pedagogiska måltider för personer med ett demenshandikapp. Söderhamns kommun har med stöd av sitt genombrottsprojekt infört något som de kallar ”medlevarlunch”.
Trosa kommun har arbetat fram en enkel måltidspolicy "för att skapa vänliga måltider och erbjuda gemenskap och avkoppling.
- Duka vackert och inbjudande.
- Dekorera efter tillfälle och årstid.
- Servera från karotter vid bordet.
- Fin duk och servetter vid helg och högtider.
- Lägg upp lagom portion av mat hel och trevlig innan den delas eller mosas.
- Tala om vad som serveras.
- Servera tillbehören i skålar vid borden.
- Piffa upp med färska örter och grönsaker.
- Stäng av tv:n. Ha eventuell lugn musik på låg nivå.
- Skapa en lugn och aptitretande atmosfär kring måltiden.
- Fira födelsedagar och namnsdagar!
- Titta i almanackan varje dag för att hitta en anledning till att fira!
Men maten behöver inte alltid ätas på äldreboendet eller i bostaden, utan i Hallsberg äter man gärna maten i det gröna när vädret så tillåter. Andra provar, som Båstad och Hägersten i Stockholm, att ”bussa” hemtjänsttagarna så att de kan ha möjlighet att äta tillsammans med andra. Man har försökt nyttja tider när omsorgernas bussar är lediga, vilket de ofta är vid lunchtiden.
I arbetet med att ge de äldre ökad möjlighet att få äta mat som de är vana vid erbjuder Jokkmokks kommun mat som bygger på samiska recept.
Men för att lyckas med att förbättra matgästernas inflytande över menyn krävs att man har en bra dialog med matleverantören. Flera kommuner har genom att anställa dietister uppmärksammat att de måste bli bättre på att ställa krav på matleverantörerna om att anpassa matsedlar, näringsinnehåll och portionsstorlekar efter de enskilda äldres behov.
Andra försöker, som Södermalm i Stockholm, att höja personalens kompetens i matlagning och erbjuda personer med hemtjänst hemlagad mat som alternativ till färdiglagad mat. Malmö provar i en stadsdel att erbjuda de äldre ”matcheckar” som ska göra det möjligt att välja att få hem mat från många olika restauranger.
Flertalet av de projekt som genomförts med stöd av stimulansmedlen har varit riktade till äldre på särskilda boenden. Men med tanke på att flertalet i framtiden kommer att få vård och omsorg av hemtjänsten bör fler av stimulansmedelsprojekten riktas till hemtjänsten.
Genombrottsprojektet ”Mat och Prat” i Göteborg visar på att det finns mycket idéer hos hemtjänstpersonalen om hur man ska förbättra matlusten hos de äldre. Förhoppningsvis kommer vi att få se fler projekt riktade till hemtjänsten framöver.
Stimulansmedlen har satt igång mycket kreativitet bland vård- och omsorgspersonal om hur man ska kunna skapa en bra matmiljö, ge god mat och minska andelen undernärda äldre. Hallsberg har genomfört många förändringar för att förbättra de äldres matsituation på de särskilda boendena. Men ändock så minskade inte antalet undernärda. En orsak till detta kan vara som FoU Välfärd i Örebro skriver i sin rapport om projektet, att kroppen kanske har svårt att tillgodogöra sig näring vid livets slut.
Men även om det är så ska det inte få oss att avstå från att satsa på bra mat till våra äldre. God mat och social närhet är två saker som vi förhoppningsvis kan njuta även de sista åren i livet och då gärna samtidigt.
Sökning pågår