Dödshjälp i någon form är nu tillåten i delstaterna Oregon och Washington i usa och på väg i Montana. I Europa gäller det Nederländerna, Belgien, Luxemburg samt Schweiz, som går mot en restriktivare hållning.

Oregon, USA
Läkarassisterat självmord, men inte eutanasi, är tillåtet genom den så kallade Death with Dignity Act. Lagen kom till efter ett medborgarinitiativ och trädde i kraft 1998, efter att ha bifallits i folkomröstningar 1994 och 1997. usas högsta domstol backade upp lagen genom ett beslut 2006, efter att Bush-administrationen försökt stoppa den.

Lagen ger läkare rätt att skriva ut läkemedel i dödlig dos till en allvarligt sjuk patient. Förutsättningen är att man är skriven i staten Oregon, är över 18 år, är beslutsför och lider av en dödlig sjukdom som förväntas leda till döden inom sex månader. Patienten måste göra muntlig begäran två gånger med minst 15 dagars mellanrum, och en skriftlig. Prognosen måste bekräftas av ytterligare en läkare. Om det bedöms att patienten kan lida av en psykisk sjukdom som påverkar hans eller hennes omdöme måste psykiater kopplas in.

Till och med 2008 har 629 recept på dödliga doser läkemedel skrivits ut i Oregon. 401 personer hade avslutat sina liv genom läkarassisterat självmord.

Washington, USA
Den 4 mars 2009 blev läkarassisterat självmord tillåtet i delstaten Washington, sedan invånarna på valdagen den 4 november 2008 med 58 procent mot 42 röstat igenom en lag som i princip är identisk med den i Oregon.

Montana, USA
I december 2008 fastslog en Montana-domare, i en dom som väntar på prövning i delstatens högsta domstol, att terminalt sjuka patienter har rätt till läkarassisterat självmord.

Nederländerna
I en prejudicerande dom 1973 blev en läkare som gav sin terminalt sjuka mor en dödlig dos morfin i praktiken frikänd. Sedan dess har dödshjälp under vissa villkor de facto varit tillåtet i Nederländerna. 1984 slog det nederländska läkarförbundet knmg fast riktlinjer för hur läkare skulle agera vid en förfrågan om dödshjälp. Läkare som följde dessa riktlinjer fick åtalseftergift.

År 2001 reglerades denna praxis formellt i lag. Lagen säger att dödshjälp inte är straffbart om en läkare följer de kriterier som specificeras i lagen. Enligt dessa måste patienten ha gjort en frivillig, välinformerad och noga övervägd begäran, antingen direkt eller genom ett livstestamente. Patientens lidande, som kan vara fysiskt eller mentalt, måste bedömas vara hopplöst och outhärdligt. Inga rimliga alternativ för att mildra lidandet ska stå till buds.

En oberoende bedömning ska göras av en annan läkare och handlingen ska rapporteras till en särskild myndighet, som kan sända ärendet vidare till åklagare ifall alla kriterier inte varit uppfyllda. De senaste åren har ca 2 500 personer årligen, motsvarande 1,5–2 procent av alla dödsfall, avlidit genom läkarassisterad död.

Belgien
Trots motstånd från landets läkare antog det belgiska parlamentet 2002 en eutanasilag motsvarande den holländska. En skillnad är att omyndiga har mindre möjligheter till eutanasi i Belgien, en annan att om sjukdomstillståndet inte är terminalt – döden nära förestående – ska två oberoende läkare konsulteras, varav en med relevant specialistkompetens. Antalet personer som ges eutanasi i Belgien har ökat varje år sedan lagen infördes. 2007 avled knappt 500 personer genom eutanasi.

Luxemburg
Med knapp majoritet röstade parlamentet i Luxemburg 2008 igenom en eutanasilag liknande den i Belgien och Nederländerna. Storhertigen av Luxemburg vägrade av samvetsskäl att underteckna lagen, vilket ledde till en konstitutionell kris och att parlamentet i december 2008 berövade monarken de sista resterna av formell makt. Lagen trädde i kraft den 17 mars 2009.

Schweitz
Enligt den schweiziska strafflagen från 1918 är det inte tillåtet assistera självmord om man själv har någon vinning av det. Detta har kommit att tolkas så att vem som helst kan assistera självmord, så länge egenintresse saknas. En grundförutsättning är att personen som begär dödshjälp är beslutskompetent. Eutanasi är inte tillåtet, det vill säga aktiv dödshjälp.

Det finns fyra organisationer (exitDeutsche Schweiz, exit admd, ex-International och Dignitas) som erbjuder den som är medlem hjälp att avsluta sitt liv. ex-International och Dignitas hjälper främst utlänningar. Förutsättningen är att man lider av en sjukdom med utsiktslös prognos som medför ett outhärdligt lidande eller är orimligt livsbegränsande. Om kriterierna är uppfyllda förskriver patientens egen läkare eller en läkare som samarbetar med organisationerna en dödlig dos läkemedel.

Enligt icke-bindande föreskrifter från den Schweiziska akademin för medicinsk vetenskap får läkare medverka i assisterat självmord endast om patienten är terminalt sjuk och har erbjudits alternativ behandling. För att stävja ”självmordsturismen” föreslog den schweiziska regeringen i oktober 2009 att dessa krav skrivs in i lagen. Alternativet, enligt regeringen, är att assisterat självmord förbjuds helt.

Dignitas har enligt egna uppgifter hjälpt ca 950 personer att begå självmord (varav 11 svenskar) 1998–2008. exit Deutsche Schweiz bistår runt 200 personer årligen.

Referens: Lövtrup, M. Myter får vika för fakta när dödshjälp sätts under lupp. Läkartidningen nr 15−16 2009 volym 106.