Jag såg så mycket kunskap och livserfarenhet. Det slog mig att dessa människors kunskaper är bortglömda och räknas inte med! Det säger Linda Svensson om sin erfarenhet från äldreomsorgen. Hon går socionomprogrammet på Socialhögskolan i Stockholm.

Äldre människor och äldrefrågor är lite bortglömda i min generation. Trots att åldrandet och att bli gammal är en så stor del av livet.

Linda Svensson är 24 år och går 3:e terminen på Socialhögskolan i Stockholm. Det är socionomprogrammet med inriktning mot äldre och funktionshinder och utbildningen är på totalt 7 terminer.

Valet gjorde hon efter ett sommarjobb hon fick direkt efter gymnasiet – ett sommarjobb som varade i två år.

– Det var inom hemtjänsten hemma i Småland. Det var inget arbete jag hade funderat över men fick det via arbetsförmedlingen. Det var en ögonöppnare! Jag trivdes fantastiskt bra. De gamla personerna jag mötte var mysiga, personalen och chefen var trevliga.

– De flesta av de äldre var pigga och jag tyckte verkligen att det var roligt att komma hem till dem.

Det var den sommaren hon upptäckte att det nog var äldreomsorg hon ville arbeta med.

– Varför hade jag inte tänkt på det här tidigare? Det är klart att jag skulle bli socionom och arbeta med äldre människor!
Chefen var också på henne om att studera till socionom.

– Hon sa att det skulle passa mig perfekt. Hon var en duktig chef och har inspirerat mig mycket.

Bidragande orsak till ögonöppnaren är bland annat hennes farfar som hon har nära kontakt med. Men också de äldre människor hon mötte i sitt arbete inom hemtjänsten.

– Jag såg så mycket kunskap och livserfarenhet. Som ung har man frågor kring livet och i den här generationen finns de som har erfarenheten.

Att det finns människor som har tips om hur livet kan se ut var något jag inte konkret hade reflekterat över tidigare. Det slog mig att dessa människors kunskaper är bortglömda och räknas inte med!

Linda Svensson har drygt halva tiden kvar på utbildningen. Det hon vill lära sig mer om och tänker på är de framtida problem som pekas ut från olika håll. Till exempel att antalet äldre kommer att öka markant och hur ska vård och omsorg klara denna ökning.

– Jag vill lära mig mer om vilka lösningarna kan vara.

Just de här vårveckorna när vi träffas gör hon fältstudier inom Äldreforskningens Hus.

– Det är vid sådana här tillfällen jag verkligen förstår att allt inte går att lära sig utbildningsvägen. Det gäller också att ha lite tur med vilka personer man träffar på och vilka kunskaper de kan förmedla.

Hon ser fram emot terminen med praktik.

– Det är nog då vi kan lära oss rent praktiskt hur till exempel ett bra bemötande kan se ut. Vi har kanske lärt oss verktygen och teoretiskt vet hur situationer ska lösas. Men under praktiken hoppas jag att vi får viss erfarenhet också.

Linda Svenssons studiekamrater på socionomutbildningen med inriktning mot äldre och funktionshinder, har de också gjort valet att arbeta med äldre människor?

– Inte alla, men många är undersköterskor med erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen och vill nu studera vidare för att kanske bli biståndsbedömare.

– Själv skulle jag vilja bli enhetschef, säger hon. Fast jag vet inte om det är så lämpligt att börja som det direkt efter utbildningen. Jag är nog inte redo då, men det är svårt att veta idag. Det är i alla fall vad jag skulle vilja göra. Om det sedan blir inom hemtjänst eller på ett äldreboende spelar ingen roll.

– Jag skulle också så småningom vilja arbeta direkt med äldrefrågorna. De är så viktiga att efter några års erfarenhet som chef inom äldreomsorgen blir det kanske politiken eller någon annan väg som kan synliggöra dessa frågor.