Kompetensstegen utvärderad

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Omvårdnad

 

Forskning har visat att det inte finns någon automatisk koppling mellan undervisning, förbättrade kunskaper och ändrat arbetssätt. Det framgår i den utvärdering som gjorts av Kompetensstegen.

Kompetensstegen var en treårig nationell satsning för kompetensutveckling av personalen i kommunernas omsorg och vård av äldre. En statlig kommitté ansvarade åren 2005–2007 för genomförandet. Drygt en miljard kronor fördelades till 287 av landets 290 kommuner. Omkring 118 000 anställda deltog.

De vanligaste områdena var bemötande, etik och värdegrund, demenssjukdomar, rehabilitering, vård i livets slut samt måltids- och nutritionsfrågor. Kommittén har sammanfattat erfarenheterna och dragit slutsatser för framtiden i betänkandet Att lära nära (se referens).

Ett framtida statligt stöd till kommunerna bör utformas i ett helhetsperspektiv och integreras i ordinarie utbildning och verksamheter. Handikappomsorgen bör ingå. Det behövs en långsiktig och hållbar struktur och finansieringsform anser kommittén. Tidigare satsningar, som arbetsmarknadsutbildning och utbildningsvikariat, har fördelats ojämnt över landet och bara varit tillfälliga.

Staten ska sätta ramar och ge grundförutsättningar, medan kommunerna ska bestämma inriktning och innehåll. Stödet bör ges i dialog och med respekt för kommunernas varierande förutsättningar och skiftande behov. Det är viktigt med samverkan mellan teori och praktik i omsorgen och vården av äldre.

Framtida satsningar bör utgå från brukarnas behov och önskemål. Nu är det ofta organisationens krav och behov som styr utvecklingen.

IMS – Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete – vid Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utvärdera effekten av Kompetensstegen och dess betydelse för de äldre. Sex kunskapsområden ingick: handläggning, dokumentation, läkemedel, munhälsa, fallskadeprevention, demens.

Enligt ims talar resultatet för att Kompetensstegen haft betydelse för personalens kunskaper och färdigheter i tre av dessa områden. Personal som utbildats i fallskadeprevention fick ökade kunskaper. De som utbildats i munhälsa rapporterade att nya rutiner införts och att deras uppmärksamhet på munhälsa var större. Biståndshandläggare tenderade att oftare bevilja ansökningar om äldreomsorg efter utbildningen.

Utvärderingen har inte kunnat belägga att Kompetensstegen haft någon omedelbar betydelse för de äldre. ims anser att resultaten ska tolkas med försiktighet eftersom institutet fick uppdraget först efter ett år. Brist på förmätningsdata och begränsad uppföljningstid påverkar.

Dessutom har forskning visat att det inte finns någon automatisk koppling mellan undervisning, förbättrade kunskaper och ändrat arbetssätt. Utbildningar bör innehålla praktiska övningar (och inte enbart teori) och någon form av varaktig handledning.

Referenser:
Att lära nära. Stöd till kommuner för verksamhetsnära kompetensutveckling inom omsorg och vård av äldre. SOU 2007:88. Socialdepartementet, Kompetensstegen.

Personalutbildning i äldreomsorg − blir den till nytta för de äldre? En utvärdering av kompetensstegen. IMS − Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Socialstyrelsen. Artikelnr 2009-126–179.
 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 06 november 2010 - 16:20 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår