Priotiteras äldres tandvård?

Inger Raune, chefredaktör
Nyckelord: Demens, Omvårdnad, Utbildning, Äldreboende

 

Tandvård och munhälsa är viktigt hela livet. För äldre människor som inte kan klara av sin munhygien själva längre är det viktigt att de får hjälp, både av tandläkare och personal inom äldreomsorgen.

Tandläkarutbildningen på Karolinska Institutet har en kurs i gerodonti – äldretandvård – i slutet av utbildningen. Studenterna har nu varit ute och praktiserat på tandvårdsmottagningar. I avsnittet ingår bland annat äldrevård, tandvård för multisjuka och omvårdnadsberoende äldre, bemötande av demenssjuk patient.

Lisbeth Hagman inleder kursavsnittet med en överblick av äldrevård och omsorg. Hon är bland annat utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum med bakgrund som sjuksköterska med inriktning mot medicin och geriatrik.

Hon börjar med att beskriva organisation och innehåll i äldreomsorgen i Sverige. Hon vill ge en inblick hur äldreomsorgens uppdrag ser ut och vilka personer studenterna kan komma att möta när de som tandläkare till exempel kommer till ett äldreboende.

Hon beskriver också fall som till exempel den 87-årige mannen som bor ensam hemma, har stora hjälpbehov och svårigheter att äta på grund av en protes som inte sitter bra och som han själv inte kan sköta.

Flera studenter har redan erfarenhet av äldreomsorgen eftersom de har arbetat extra där under studietiden.

– Det är spännande att möta studenterna och det blir alltid intressanta diskussioner, säger Lisbeth Hagman. De har många bra synpunkter eftersom de också har fått viss inblick i hur det kan se ut.

Hon kan urskilja några återkommande situationer som kommer upp till diskussion. Ett exempel är från tandvårdsmottagningen där studenterna mött gamla människor som egentligen inte fått någon munvård alls.

– Studenternas kommentarer är att det verkar som om äldrevård och omsorg nedprioriterar tand- och munvård. De kan inte förstå att munhälsa inte prioriteras högre. Om personen har dåliga tänder och ont i munnen är det svårt att få i sig näring, vilket leder till andra kroppsliga symtom.

Flera studenter har varit med om olika situationer som borde ha hanterats bättre. Till exempel händer det att äldre kommer till mottagningen med en följeslagare som är vikarie eller praktikant. Att en följeslagare behövs innebär att den äldre inte själv kan redogöra för vilka problemen är. Men här vet följeslagaren ingenting. Ibland finns inte munkorten heller med. Med andra ord ingen information finns kring den äldre.

Det händer också att när personen kommer på återbesök har ingenting gjorts, trots att han eller hon tidigare har fått med sig instruktioner till personalen om skötsel av munnen.

Ett annat exempel är när studenterna följt med tandläkaren ut till något äldreboende. Lisbeth Hagmanciterar studenter som säger att det verkar vara mer regel än undantag att personalen inte känner till tandläkarbesöket.

– De har glömt bort att munvårdsbedömning ska göras den här dagen. Studenterna kände tydligt att det här inte var viktigt för arbetsledningen, och det är klart att om inte chefen tycker att det är viktigt hur ska då omsorgspersonalen prioritera det.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 06 november 2010 - 16:44 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår