Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Hemtjänst och social verksamhet, Omvårdnad, Organisation och lagstiftning, Utbildning, Äldreboende
Förhoppningarna är att regionala och lokala vård- och omsorgscollege ska skapa vinster för alla berörda. De studerande ska få en attraktiv utbildning, utbildarna ska efterfrågas mer, dra nytta av samverkan och garanteras praktikplatser, anställda ska få kompetensutveckling, vård- och omsorgstagarna ska få vård och omsorg av hög kvalitet. Äldre i Centrum har intervjuat företrädare för vård- och omsorgscollege i Värmland och Stockholm samt fackförbundet Kommunal.
Ann Georgsson är ombudsman på Kommunal och ansvarar för bland annat äldreomsorg och utbildningsfrågor. Hon är mycket positiv till vård- och omsorgscollege och anser att det är ett bra sätt att samordna utbildning och arbetsliv:
– Arbetslivet kommer in i skolvärlden och utbildningen matchar arbetslivet. Resurserna kan utnyttjas på ett bättre sätt. Skolorna kan ha olika nischer som används gemensamt och det blir lättare för lärare att få spetskompetens.
Kommunals inflytande över vårdutbildningen ökar, men det är också viktigt att vi går fram med en homogen syn i hela landet. Handledarna för den del av utbildningen som är förlagd till arbetsplatserna tillhör oftast de yrkesgrupper som Kommunal organiserar. Eftersom handledare måste ha utbildning kan fler höja sin kompetens den vägen påpekar hon.
Hon framhåller att arbetsmiljön är viktig för att eleverna ska välja att arbeta inom vård och omsorg:
– Rekryteringsbehoven kommer att vara mycket stora. Något måste locka. Om personalen går på knäna blir inte bilden av yrket så bra. Det är ett fantastiskt arbete, men man måste bli väl mottagen och det måste finnas karriärvägar i konceptet. Arbetsgivarna måste också våga fortsätta att anställa och investera för framtiden.
De senaste åren har det tvärtom varit mycket varsel och uppsägningar inom vård och omsorg.Det svåraste är att få en ordentlig satsning på valideringen av kompetensen hos redan anställda som saknar grundutbildning tycker hon. Många fick utbildning under Kompetensstegen. Den möjligheten upphörde när pengarna tog slut.
Idag finns det en stor flora av valideringar. Även om man fått sin kompetens bedömd på ett ställe är det inte säkert att det räknas på en annan plats. Hennes önskan är att alla regionala vård- och omsorgscollege ska bestämma sig för samma valideringssystem. Kommunal kommer att driva på.
Hon konstaterar att engagemanget är stort idag kring regionala och lokala vård- och omsorgscollege. Mycket jobb läggs ner på certifieringarna. Certifieringsceremonierna är högtidliga evenemang dit även elever inbjuds, ibland med speciellt framtagna collegetröjor.
– Farhågan är att det bara blir en pappersprodukt. Det måste finnas finansiering och pengar måste också avsättas för samverkan. Men idén är bra. Vård- och omsorgscollege höjer yrkets status.
Det är ännu oklart om fler elever verkligen lockas till omvårdnadsprogrammet. Det finns exempel i Skåne där fler valt utbildningen i första hand. Annars brukar det vara många som inte satt det programmet först.