När ett bostadsområde ska byggas om är det sextioen hinder som påverkar den äldre personen mest och som bör byggas bort. Det visar forskning från Lunds universitet.

Det är inte miljöhindren i sig som har betydelse utan det är kombinationen människa och miljö som påverkar hälsa och välbefinnande. 
  – Det låter som en självklarhet, säger professor Susanne Iwarsson. Men så länge du inte frågar tillgänglig för vem, vet du väldigt lite. 
  – Det är först på senare år som forskningen kan visa att samspelet mellan den äldre människan och boendemiljön har betydelse för aktiviteter och andra hälsoaspekter och vi kan nu presentera resultat om hemmets betydelse för de allra äldsta.

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi vid det nationella institutet CASE vid Lunds universitet (se artikel och faktaruta »). Hon är arbetsterapeut i botten och har lång erfarenhet av studier om förhållandet mellan den äldre människan och hennes miljö.

Intresset för äldre personer och deras bostad väcktes redan när hon arbetade som arbetsterapeut i mitten av 1980-talet. Hon fick åtskilliga samtal från äldre personer som just hade flyttat från sina äldre villor och in i nybyggda lägenheter.
  De hade ringt till kommunen och fått besked om att "det här är nybyggt och handikappvänligt så hit kan du flytta".
  När de väl kom dit fanns det inte sällan trappa utan hiss, hög tröskel till badrummet plus ett badkar som det var omöjligt att ta sig i och ur. När de ringde tillbaka till fastighetsägaren hänvisade denne till arbetsterapeuten som skulle kunna ordna med en bostadsanpassning.

Där vaknade Susanne Iwarssons intresse.
  – Varför är det på det viset att vi ska individanpassa så mycket som är så självklart att man borde ha tänkt på det från början?
  Det var den irritationen som väckte hennes forskningsintresse och resulterade några år senare i hennes avhandling som just rörde vilken betydelse den fysiska miljön har för äldre personers aktivitet och hälsa.

Arbetet med avhandlingen ledde också till en metod som kan fånga inte bara människan och den fysiska boendemiljön utan själva relationen människa – miljö. Housing Enabler (HE) är ett verktyg för att identifiera och analysera tillgänglighetsproblem i boendet.
  Originalinstrumentet har 15 bedömningspunkter för att fånga kombinationen av funktionella begränsningar hos individen och 188 bedömningspunkter för att kartlägga vilka miljöhinder som finns i bostaden och den privata utemiljön.

En reducerad version med 61 bedömningspunkter för miljöhinder, baserad på omfattande vetenskapliga studier i flera europeiska länder, kan användas för screening av tillgänglighetsproblem i bostäder och privat utemiljö.
  – Ett kort och tidseffektivt verktyg är naturligtvis attraktivt i praktisk verksamhet, inte minst för fastighetsägare som planerar för att skapa mer tillgängliga bostäder.

Susanne Iwarsson beskriver HE som att man gör bedömningar med hjälp av två separata checklistor. Man gör först en observation och intervju där profilen av funktionella begränsningar fastställs.
  – Det gäller att avgöra om en person har till exempel hörselnedsättning, balanssvårigheter, nedsatt finmotorik och använder förflyttningshjälpmedel.

Samtidigt görs en noggrann kartläggning av miljöhindren utifrån HE:s lista som innehåller 188 bedömningspunkter. Allt det här görs hemma i bostaden. Därefter räknar ett dataprogram ut en poängsumma som utgör ett mått på tillgänglighetsproblemen i det aktuella fallet.
  – Det innebär att det går att förutsäga vilka miljöhinder som vållar mest problem för just den här personen, med hans eller hennes kombination av funktionella begränsningar.

Programmet gör att man statistiskt kan simulera så att var och en av de individer man har tillgång till i sina databaser kan placeras i vilken som helst av de undersökta bostäderna. Susanne Iwarsson:
  – Därmed har vi kunnat räkna ut vilka miljöhinder som vållar äldre personer mest problem och dessa beräkningar ligger till grund för listan med 61 miljöhinder.
  – Så när ett bostadsområde ska byggas om kan vi, med forskningen som grund, peka på att det är de här 61 hindren som bör byggas bort, det är dessa som har störst betydelse.

Det är också intressant att konstatera att hälften av de 61 viktigaste miljöhindren finns utomhus eller i entrén. Där kan miljöhindren vara smala gångar, oregelbunden ytbeläggning, höga trottoarkanter, dålig allmänbelysning. 
  – Vi har därmed vidgat begreppet bostaden. För de allra flesta menas fram till den egna ytterdörren, men vi visar att den närmaste utemiljön har minst lika stor betydelse, säger Susanne Iwarsson.

Screeninginstrumentet HE testas just nu i Lund med pengar från Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre. Då en tekniker från det kommunala byggbolaget ska besiktiga en lägenhet följer även en forskare från CASE med.
  Båda gör oberoende av varandra en bedömning med hjälp av screeninginstrumentet. Det leder till att man får kunskap om instrumentets tillförlitlighet och även om hur användbart det är i praktisk verksamhet.


Referenser:
Housing Enabler – ett instrument förbedömning och analys av tillgänglighetsproblem i boendet.
Susanne Iwarsson och Björn Slaug (Lund 2000)