Fastighetsägare av flerfamiljshus måste göra mer för att husen ska bli tillgängliga, Det anser Ylva Sandström, SABO, som även kan peka på några goda exempel.

Det finns en stor okunskap om tillgänglighet hos de flesta fastighetsägare och i samhället i stort. Tillgänglighet blir ofta liktydigt med "handikapp och rullstol". De flesta som behöver hjälpmedel för rörelsehinder har rollator, käpp eller stavar.
  Det säger Ylva Sandström, som ansvarar för boendefrågor för äldre på SABO, bransch- och intresseorganisation för 295 allmännyttiga bostadsföretag med 726 000 lägenheter.

Den offentliga diskussionen om tillgänglighet och bostäder har ofta handlat om handikappolitiken och den offentliga sektorns ansvar. Men fastighetsägare av flerfamiljshus har ansvar för förbättringar i sitt bostadsbestånd, fortsätter hon.
  Dit hör olika bostadsföretag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar inom SABO, Riksbyggen, HSB, Fastighetsägarna och SBC (Sveriges BostadsrättsCentrum AB). Andra aktörer som måste "komma med på tåget" är byggfirmorna och underprojektörerna för bland annat vvs och el.

SABO arbetar sedan några år utifrån en filosofi som tagits fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Den presenterades 2004 i skriften Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi. Kvarboende är där liktydigt med att bo kvar i området.
  Modellen bygger på att fastigheterna inventeras för att se vilka hus som har bäst tillgänglighet eller är enklast att åtgärda. Förbättringarna tar sikte på närmiljön runt fastigheterna och de allmänna utrymmena, som trapphus och tvättstugor, samt hur man tar sig upp till lägenheten.
  När en lägenhet i ett sådant hus blir ledig kan den erbjudas till äldre eller andra som behöver bättre tillgänglighet.

Om det behövs individuella förändringar i själva lägenheterna får bostadsanpassningen ta vid. Bara vid stambyten görs förbättringar av badrum och kök.
  – Med den här filosofin kan tillgängligheten bli större till en rimlig kostnad och hyrorna kan hållas på en rimlig nivå, säger Ylva Sandström.

Det finns flera SABO-företag som arbetar på det här sättet (se exempel »). SABO samarbetar också med Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre och Senior Göteborg som är en utvecklingsenhet under kommunstyrelsen. Senior Göteborg arbetar bland annat med att engagera stadens förvaltningar och bolag i att förbättra boende och service för de åldrande göteborgarna.

Under hösten 2008 pågår en försöksutbildning i Göteborg om hur tillgängligheten kan förbättras i det befintliga bostadsbeståndet. Den omfattar fem halvdagar och vänder sig till de kommunala bostadsföretagens tekniker och förvaltare som arbetar med upphandling och fastighetsunderhåll. Även berörd personal hos stadens förvaltningar deltar.

AB Familjebostäder i Stockholm deltog tillsammans med SABO i ett EU-projekt 2005-2007. Familjebostäder utvecklade en metod för att inventera tillgänglighet. De har gått igenom företagets hela bostadsbestånd och lagt in informationen i en dataapplikation, som är kopplad till systemet för fastighetsadministration.

Allt fler bostadsföretag arbetar med att hitta fungerande alternativ i boendet för den allt större gruppen äldre, berättar Ylva Sandström. Det handlar inte bara om tillgänglighet utan också om service och tjänster och att man som äldre kan fortsätta ingå i ett socialt sammanhang.
  – Företagen kan till exempel sluta avtal med utförare av fönsterputsning och storstädning. Det är ju många som behöver tjänster, men inte har rätt till bistånd.

Ylva Sandström tycker att det är en brist att det inte finns ett organ på nationell nivå som mer långsiktigt kan lyfta frågan om äldres boende och ansvara för att kunskaper om tillgänglighet tas fram och sprids.
  Det hade varit en naturlig uppgift för bostadsdepartementet om det funnits kvar anser hon. Därför önskar SABO att sekretariatet för Äldreboendedelegationen permanentas.