Busshållplatser byggs om och övergångsställen får kantstensfria delar. Om drygt ett år ska Stockholm vara världens tillgängligaste huvudstad men mycket återstår.

God tillgänglighet är en detaljfråga. Det säger Lars Cedergrund, projektchef på trafikkontoret i Stockholm. Han leder stadens tillgänglighetsprojekt sedan snart tio år tillbaka.
  Gatu- och fastighetsnämnden har satsat 100 miljoner kr per år sedan 1999. Politikernas mål är att Stockholm ska vara världens mest tillgängliga huvudstad senast år 2010.

Det finns nu tillgänglighetsplaner för samtliga arton stadsdelsområden. De har tagits fram i samarbete med stadsdelsnämnderna (som krympt från 24 till 14), handikapporganisationerna och handikappråden.
  Planerna omfattar gatumiljö med gångbanor, gång- och cykelvägar och torg, parkmiljö och hållplatser för kollektivtrafiken. Det finns också typritningar för olika åtgärder.

I innerstaden är alla 7500 övergångsställen inventerade. Två tredjedelar kommer att vara ombyggda år 2010. En del av övergångsstället ska vara fritt från kantsten. I innerstaden finns också 12 000 så kallade ränndalar. Det är rännor i trottoaren från stupröret ut till gatan så att regnvattnet kan rinna ut i gatubrunnar.
  En del andra städer har dagvattenledningarna nedgrävda. Nu läggs nya ränndalsplattor som är enkla att passera. Tidigare kunde blinda fastna med käppen där.

I ytterstaden har man istället satsat på stråk för gångtrafikanter. De mest använda sträckorna befrias från hinder av olika slag.
  Man har sett över övergångsställen inom stråken, taktila plattor, räcken, sittplatser och kontrastmarkeringar i trappor bland annat. Även stadstoaletterna har förbättrats.

Vid inventeringen har man använt bärbara datorer och GPS-navigatorer. Allt material finns samlat i en databas på trafikkontoret.
  – Vi har ett väldigt bra material som uppdateras när åtgärderna är genomförda, säger Lars Cedergrund.

Ungefär 2500 busshållplatser behöver också förbättras. Arbetet sker i samarbete med SL (Storstockholms Lokaltrafik). Staden höjer kantstenen till 16 centimeter vid bakdörren och SL köper in och bygger om bussar med ramper som gör det lättare att ta sig in och ut.
  Vid framdörren installeras taktila plattor, med annan struktur än trottoarens beläggning.

Bara en femtedel av busshållplatserna i Stockholm kommer att vara klara 2010. Alla kommuner i länet är överens om samma utformning av hållplatserna.

Av de hundra miljonerna i budgeten satsas varje år 10 miljoner i förbättringar i stadens idrottsanläggningar, 5 miljoner för kulturlokaler och lika mycket för fastighetsverkets lokaler, bland annat stadshuset, kulturhuset och medborgarhuset. Andra bolag ska klara tillgängligheten inom sin egen budget.

Stockholm deltar också tillsammans med fastighetsverket och Design för alla i projektet Värdig Entré till svenska kulturhus. Dessa ska vara tillgängliga för alla med gemensam entré.
  I början av oktober invigdes den nya entrén till Liljevalchs konsthall som fått ramp och senare även lyft.

Ett förslag finns framtaget för en mer tillgänglig entré till stadshuset, men sista ordet är inte sagt. Både "skönhetsbedömarna" och synskadade har synpunkter.
  Just mellan tillgänglighet för människor med nedsatt rörelseförmåga och för personer med synnedsättning uppstår krockar ibland.

Ett elektroniskt hjälpmedel, e-adept, för synskadade, äldre och turister har också tagits fram. Information kan ges i mobil eller i hörsnäcka om färdvägen. Det testas nu på Södermalm.

De privata fastighetsägarna har inte varit helt lätta att nå. Lars Cedergrund har en känsla av att de avvaktar och väntar på statsbidrag.

Projektgruppen har genomfört flera informationsinsatser, andra är på gång. Det finns en handbok, en broschyr på svenska och engelska med tips samt vykort med olika texter.
  Korta "strippar" har sänts i lokalradion och under hösten bedrivs en annonskampanj i T-banan, i dagspressen och i branschorganisationernas tidningar bland annat.
  Under sommaren 2007 åkte rullstolsburna runt med broschyrer och tittade hur det fungerade.

St Julian-priset började delas ut 2006 till butiker och restauranger som hade god tillgänglighet och gott bemötande. Priset, en ren hedersbetygelse, kunde inte delas ut i år. Juryn tyckte inte att det fanns någon värdig vinnare!

Referenser:
Stockholm en stad för alla. Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö.
Trafikkontoret Stockholm, 2008.

32 tips som ökar tillgängligheten i din butik. Broschyr på svenska och engelska.
Trafikkontoret Stockholm, 2008.