Hur gör byggnaden mest nytta?

Av Inger Raune, journalist
Nyckelord: Äldreboende


I planeringen av ett äldreboende behövs starkt engagemang i planerings- och byggprocessen. Det är viktigt att tänka på att här ska äldre behövande människor kunna bo; mina föräldrar, jag själv och kanske även mina barn. Det säger arkitekt Johanna Holm Bodin i Stockholm.

Hur bör man gå tillväga när man planerar boende för äldre människor? Den frågan bar arkitekt Johanna Holm Bodin med sig då hon mötte både kommunala och privata beställare. Det verkade som om alla skulle börja från noll, säger hon. Ofta utan någon erfarenhet, samtidigt som kravet alltid är att ett bra arbete måste utföras för att det ska bli så bra som möjligt i slutänden.
– Efter ett antal år med olika planeringsprocesser, insåg jag att det var jag som satt på den samlade kunskapen om byggandet av ett hus där vård och omsorg ska bedrivas. Då kände jag att den kunskapen ville jag dela med mig av.

Det ledde till en bok, ”Femti funderingar om äldres boende”, som SKL (Sveriges kommuner och landsting) gav ut för ungefär ett år sedan. Boken beskriver olika frågeställningar som brukar komma upp under planerings- och byggprocesser. Boken vänder sig till beslutsfattare, personal inom äldreomsorgen men också andra som är med i planeringsprocessen. Den kan ses som en genväg för dem som ska påbörja en planeringsprocess inför ombyggnad eller nybyggnad av ett boende, säger hon. (Och hon får hela tiden frågor om varför boken heter femti och inte femtio funderingar. Det är en knorr, det är så man säger det, svarar hon.) Johanna Holm Bodin önskar att det ska finnas ett engagemang för slutresultatet genom hela byggprocessen, ända fram till byggnadsarbetaren.
– Även på bygget ska de veta hur planeringen har sett ut från början och vad avsikten är. De ska också känna en inlevelse av att de bygger så att de själva skulle vilja bo där.
De äldre själva, kan de också vara med och påverka?
– När det gäller de människor som sedan ska bo här representeras de nästan alltid av arkitekten, säger hon. Det gäller oavsett om det är äldreboende eller generella nybyggnationer av lägenhetshus. Byggprocesser är krävande och snabba. Det finns inget utrymme eller tid för några fler inblandade.

Hon beskriver hur alla nedskrivna regelverk följs, vilken ventilation, hur mycket el och larm ska finnas, liksom Boverkets byggregler om vad en bostad ska uppfylla. Specifikt när det gäller vård- och omsorgsboende finns endast några få rader – men förstås gäller övriga byggregler även för dessa bostäder, säger hon.
– Men det är ju fortfarande ofta så att äldreboende tänks i termer av institution. Istället för att tänka att här ska jag faktiskt bo allra sista delen av mitt liv. Det är kanske för mig den viktigaste utformningsfrågan någonsin. De mjuka frågorna finns inte med. Har man tur finns en beställare och en involverad arkitekt som är öppen för dessa frågor och har inlevelse i hur bostaden ska användas och vilka som kan tänkas bo där.
Vad är det som gör ett boende till ett bra boende?
Inlevelse är något hon återkommer till, både i boken och under vårt samtal. Hon tar upp Vigs Ängar i Skåne, där en arkitekt också driver verksamheten. Äldre i Centrum skrev om det för drygt 10 år sedan då forskaren som hade gjort en utvärdering av verksamheten utbrast ”jag har aldrig sett ett så bra äldreboende”.
– Visst det är en fin plats och anläggning, säger Johanna Holm Bodin. Men ingen skulle komma på studiebesök om det inte var för att själva verksamheten fungerar så bra.
– Fina lokaler är inte huvudsaken även om det underlättar att ha ett vackert naturligt ljus och att man har tänkt på själva rumsupplevelsen. Det är klart att arkitektur spelar roll och egentligen går det inte att separera dem åt. Så utan en bra verksamhet blir det inte ett bra boende och troligen inspirerar en bra miljö till en bra verksamhet.

Mindre enheter med sju lägenheter tror hon är idealet både för dem som bor där och för personalen. Men istället verkar utvecklingen gå i motsatt riktning.
– Kanske kan 3 x 7 vårdbostäder drivas med samma effektivitet som 2 x 9. Det är en organisationsfråga och en fråga om ändamålsenliga lokaler.
Hon beskriver just ett sådant boende med endast sju lägenheter per enhet.
– Det blev en annorlunda planlösning på det vård- och omsorgsboendet. Så fort man kom ut från sin lägenhetsdörr såg man det gemensamma vardagsrummet. Kvalitet kan det bara bli om det finns ett personligt engagemang och i det här fallet pratar jag om byggprocessen, säger hon.
– Jag tror att det är viktigt att man har personer som vill något med den här byggnaden och som finns med under hela processen. Det tror jag är en enkel väg att få kvalitet. Hon tar den elektriska ljusmiljön som exempel, det vill säga belysningen. Den är så viktig att man bör ha en ljusdesigner med som gör ett underlag för det fortsatta arbetet.
– Det krävs mer än vanliga elkonsulter i den här typen av miljöer då det är viktigt att elljuset ska kunna ersätta ett dagsljus samtidigt som det ska vara bra ur arbetsmiljösynpunkt.
Hur skulle en byggprocess kunna se ut?
– Planerings- och byggprocesser är indelad i olika skeden. Program som beskriver en idé om slutresultatet med vissa kravspecifikationer. Utifrån detta görs projektering då alla handlingar arbetas fram som behövs för att ett bygge ska kunna genomföras. Sedan sker upphandlingen då byggare beräknar vad det kostar att bygga utifrån de framtagna handlingarna. Till sist har en byggare valts för att genomföra bygget. Mellan dessa olika skeden kan det vara ganska täta skott, säger hon.
– Endast få personer – om ens någon – följer med hela vägen. Mycket kunskap kan falla mellan stolarna och det finns en stor tolkningsmån även om de projekterade handlingarna ska vara heltäckande och tydliga. Några engagerade personer borde finnas med från början till slut och följa processen nära.
Vad mer skulle behövas?
– Det behövs mer engagemang i planerings- och byggprocessen. Det är viktigt att tänka på att här ska äldre behövande människor bo; mina föräldrar, jag själv och kanske även mina barn.
– Att ställa sig frågan; vad är en god miljö för mig? Den frågan ska finnas ända ut på bygget. Det förekommer att man bygger trösklar trots att det står överallt att det inte ska finnas några. De som arbetar på bygget borde ha tillräcklig kunskap om slutprodukten så att ett sådant fel inte skulle kunna uppstå.
– Lite mer förståelse och inlevelse i det man håller på med hos samtliga inblandade. Då får man också byggnationer som är användarvänliga under lång tid. Fråga sig, hur gör byggnaden mest nytta? Det borde även bli ekonomiskt försvarbart.

Det som har slagit henne under arbetet med boken är hur dåligt rustade vanliga bostäder är för de åldrande generationerna.
– Det behövs många åtgärder för att göra de i dag befintliga miljöerna tillgängliga för en äldre person. Och då menar jag inte bara inomhus utan trappsteg och belysning utomhus, tillgång till service och så vidare. Pensionären måste ha möjlighet att ta sig fram med rollatorn.
Hon säger att ”äldreaspekten” borde alltid finnas med i detaljplaner som sätter ramverket för utformningen av den fysiska miljön i till exempel en ny stadsdel.
– Det finns jämställdhetsaspekt och barnaspekt så varför inte också en äldreaspekt, vilket inte alltid är detsamma som tillgänglighetsaspekt?!
– Äldreaspekten kan innebära att se till tryggheten, till exempel närhet till service eller parksoffa. Det är aspekter som borde finnas med redan på planeringsstadiet.
Hon säger att det är en viktig fråga rent samhällsekonomiskt.
– Om vi kan leva ett bra liv när vi blir gamla kommer vi heller inte att kosta samhället lika mycket som när omgivningen är dåligt planerad och äldre sitter fastlåsta i omöjliga boenden på grund av fysiska skäl.
Hur skulle Johanna Holm Bodin själv vilja bo?
– Bo kvar hemma så länge jag kan ta mig fram själv.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 31 maj 2013 - 11:22 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2013 • Hem – ljuva hem »

 

 

»Att ställa sig frågan; vad är en god miljö för mig? Den frågan ska finnas ända ut på bygget.«

»…och troligen inspirerar en bra miljö till en bra verksamhet.«

INTERVJUAD: Johanna Holm Bodin är arkitekt i Stockholm och har skrivit boken ”Femti funderingar om äldres boende”.

Loading   Sökning pågår