RECENSION: Ungdomens källa på spåren – Småland ligger bra till…

Av Gerdt Sundström, professor emeritus Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping, sakkunnig hos Sveriges pensionärsförbund
Nyckelord: Åldrandet/Socialgerontologi


Åldrandets gåta. Vetenskapen som förlänger ditt liv.
Henrik Ennart. Ordfront 2013.

Artiklar och böcker om åldrandet är en mycket gammal genre, men utgivningen av sådant har klart ökat, kanske för att detta är en växande konsumentgrupp, som dessutom lade sig till med vanan att läsa på papper i gamla folkskolan. Inte sällan handlar det om hur man ska bete sig för att hålla sig frisk så länge som möjligt och kanske också få leva litet längre än man gjorde tills ganska nyligen. Mer eller mindre osannolika kurer saluförs oblygt med anti-åldersargument. Detta är inte heller något nytt, vi äldre kan dra oss till minnes hur man förr marknadsförde mineralvatten utifrån dess halt av radioaktivitet, till exempel Bords- och Hälsovatten från Västersels Brunn: ”Europas starkaste radioaktiva (31,780 Voltenheter)”. Radiumbehandlingar i liknande syfte på den tiden kom i vanrykte då folk dog av strålskador… Eller konstiga operationer med transplantation av aptestiklar (!) som skulle återställa ungdomlig vitalitet hos män, vilket prövades av både Sigmund Freud och Kemal Atatürk. Och yoghurt, glöm den… Vad vet man egentligen om åldrandet? Forskning (bland annat här vid Institutet för gerontologi i Jönköping) visar till exempel att en ganska liten del av åldrandet styrs av gener; i mycket är det en fråga om livsstil och slump.

Någon riktigt populärt vinklad bok om dessa frågor med åtföljande goda råd har vi tyvärr inte, men nu finns journalisten Henrik Ennarts Åldrandets gåta, som fyller luckorna. Han går igenom mycket, ibland kanske väl detaljerat men fortlöpande intressant, av den akademiska forskningen kring åldrandets orsaker och märkliga platser på jorden där människor blir ovanligt gamla: Okinawa, Sardinien, Costa Rica. Och Småland – särskilt södra delen med norra Skåne, där han gör nedslag i Strömsnäsbruk. Man blir inte bara gammal här, utan många blir väldigt gamla, liksom i Hässleholm med fler kommuner i ett band över södra Sverige som sedan svänger upp genom Bohuslän. Det är sannolikt inte medicinens förtjänst: I några kommuner har de äldre mycket låg medicinförbrukning (lägst i landet i Emmaboda), i andra klart över genomsnittet. Detta framgår i ett projekt som drivs av spf och pro mot onödiga och felaktiga (kombinationer av) mediciner som är ett jätteproblem bland äldre. Initiativet har lett till att Socialstyrelsen nu kräver genomgång av läkemedlen för alla 80 år och över. Vad har en karg och fattig del av Sverige gemensamt med de andra ställena? Jämförelserna leder Ennart till tanken att det var just måttlighet i mat och dryck som var en följd av fattigdomen, tillsammans med en klurig mentalitet och ständig aktivitet, som ledde till bra hälsa och långt liv. Sannolikt tillsammans med stark familjesammanhållning och inslag av religiositet och traditionsbundenhet. Situationen är nämligen likartad i de andra ”blå zonerna”, som dessa långlivsställen kallas.

Måttlighet: Ett klassiskt recept, från italienska filosofer på 1500-talet eller svenskar som Linnée och von Schulzenheim på 1700-talet, närmare beskrivet i pensionerade historieprofessorn Birgitta Odéns nyutkomna Äldre genom tiderna, en förträfflig bok. Nu kan man ju, med Ennart, fråga sig vad som är bra med att leva så länge? Förutom att man belastar statsoch kommunalbudgeten, så kan människor i hög ålder ibland känna att de ”levt färdigt”. Och förresten, varför ska man alls dö? Det vet inte Ennart, men ”förklaringen” är kanske så enkel som att livet vill fortleva, om än i nya bärare, enligt utvecklingsprincipen eller möjligen Guds plan. För att överleva i en växlande social och fysisk miljö behövs variation, som åstadkoms genom förnyelse av livets bärare, det som Rydbergs tomte grunnade över. Här har vi inget svar, men det mest spännande är kanske hur det är innan det är dags att packa ihop. Här visar både forskningen och vanlig vardagserfarenhet att människor är ”ungdomligare”, friskare och aktivare i alla avseenden i ständigt allt högre ålder. Detta kan rentav väcka irritation bland yngre: I England förekommer ”grannyparties” där ungdomar klär ut sig till pensionärer (!), med korrekt beige frukappa och töntig handväska, för männen urmodig kostym och fluga, så som äldre ska se ut… Ivar Lo-Johanson påpekade i sin stridsskrift om ålderdomen, att synen på äldre handlar om utbud och efterfrågan: ”Allt tal om ’pigga’ åldringar möts redan av löje men kommer att mötas av raseri, när åldringarna blir allt fler…” (Det var 1952, nu är vi mer än dubbelt så många.)

Den bättre hälsan tar sig många uttryck. Internationellt sett slutar svenskarna arbeta ganska sent och en hel del skulle vilja fortsätta efter pensionen. Allt fler har en egen familj och är gifta och är det allt längre, som framgår av guldbröllopslavinen på familjesidan. Därtill har många äldre (5 procent) en sambo eller kanske en särbo (5–7 procent). Civilståndsstatistiken ger, liksom för yngre, ingen korrekt bild av äldres partnersituation. Och har man ingen försöker man hitta någon: På Jönköpings Postens kontaktsida har jag sett 84-årig dam som söker ny partner. Gamla män som hittar en betydligt yngre fru är ett klassiskt motiv i konsten, men även det omvända tilldrar sig uppmärksamhet, som Britt- Inger (65) fick erfara när hon hittade en betydligt yngre man på en badstrand. Ennarts bok ger åtskilliga exempel på hur sexualitet och åldrande hänger ihop, från suspekta testosteronbehandlingar till det enkla konstaterandet i svenska undersökningar att dubbelt så många av dagens 70-åringar är aktiva sexuellt än för bara trettio år sedan. Det illustrerar kanske endast att dagens pensionärer som sagt är genomsnittligt så mycket friskare och allmänt aktiva, jämfört med gårdagens ”gamlingar”. Det är viktigt att hålla igång, hela tiden.

Ett glas (röd)vin, litet hjärngympa, motion, intressen, umgås med släkten, håll igång. Allt i måttliga doser, undvik frosseri, snabbmat, transfetter. För de yngre kan det vara bra att ge blod, äta bättre och mindre – 80 procent mätt, som man säger på Okinawa och i Kina – sova mer, regelbundna vanor… Hört det förut? Det kan vara sant ändå, men att lägga om livsstil är betydligt svårare än att köpa något nytt preparat eller tro på någon ny terapi. Och så finns det förstås en webbsajt där man kan testa hur gammal man skall bli.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 31 maj 2013 - 11:22 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår