Tekniska lösningar viktiga i äldres vardag

Av universitetslektor Maria Haak och professor Susanne Iwarsson vid Centre for ageing and supportive environments (CASE) och MultiPark, vid Lunds universitet.
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet


Under senare år har forskning kring teknik för äldre tagit fart – angelägen forskning som förtjänar uppmärksamhet. Tillgång till tekniska lösningar har stort inflytande på äldres möjligheter till aktivitet och delaktighet i vardagen, men också för delaktighet i samhället i stort. Det skriver forskarna Maria Haak och Susanne Iwarsson vid Lunds universitet.

Termen tekniska hjälpmedel innefattar många olika slags produkter, från enkla vardagshjälpmedel till teknologiskt avancerad utrustning. Samtidigt som de används för att kompensera för de problem som funktionsnedsättningar medför i vardagen, är det allt fler göromål i hemmet som kräver användning av tekniska produkter. Det finns exempel på forskning när det gäller den vardagsnära tekniken, det vill säga produkter vi alla använder. Att till exempel värma mat med hjälp av mikrovågsugn har visat sig vara utmanande för personer med kognitiv svikt.

Det finns också exempel på forskning när det gäller webbaserad kommunikation. Vanligt förekommande åldersrelaterade förändringar är nedsatt syn, hörsel och motorik. Dessa, tillsammans med den personliga inställningen till användandet av ny teknik, identifieras som utmanande när det gäller webbaserad kommunikation för personer med demens. Det behövs mer kunskap såväl om på vilket sätt vardagsprodukter underlättar för äldre, som hur de eventuellt försvårar aktivitet och delaktighet. De vanligaste tekniska hjälpmedlen bland äldre är sådana som avses underlätta personlig vård eller förflyttning. Särskilt rollatorn blir allt populärare och används av många äldre. Drygt 70 procent av de tekniska hjälpmedel som förskrivs i Sverige, har personer som är 65 år eller äldre som användare. Vi har ett väl utvecklat system för hjälpmedelsförsörjning, men internationellt sett är sådan samhällsservice inte någon självklarhet. Drygt tre fjärdedelar av den del av befolkningen i Sverige som är 80 år eller äldre är hjälpmedelsanvändare, medan motsvarande andel till exempel i Baltikum är cirka hälften.

Eftersom tekniska hjälpmedel för förflyttning är viktiga för äldres aktivitet och delaktighet, handlar senare års forskning inom området om till exempel rollatoranvändning. Resultaten visar att även om indikationen för att få en rollator oftast är gångsvårigheter blir rollatorn ganska snabbt ett ”aktivitetshjälpmedel” snarare än enbart ett gånghjälpmedel. Man använder sin rollator integrerad i många vardagsaktiviteter. Man transporterar vattenkanna och krukväxter, placerar ett grytunderlägg på sittbrädan för att kunna flytta tunga och varma formar från ugnen när man lagar mat, tar med sig kaffekoppen till tv-soffan. Rollatorn anses också ovärderlig för att möjliggöra inköp i den närbelägna mataffären och tas ofta med i bilen på utflykter och vid besök hos bekanta, etc. Detta innebär också att användningen förändras över tid, ofta i högre grad än de som ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen till äldre inser. Med tiden kan man behöva en annan modell av rollator, andra tillbehör eller kanske ytterligare andra hjälpmedel som kan användas i kombination med rollatorn. Många av dem som använder förflyttningshjälpmedel rapporterar också att olika slags hinder i den fysiska miljön ställer till problem. Dessa forskningsresultat visar på behovet av bättre uppföljning av äldres hjälpmedelsanvändning och åtgärder i den fysiska miljön, både i bostaden och i samhället i stort.

Bostaden är inte bara en viktig arena för äldres användning av vardagsteknik och tekniska hjälpmedel – boendefrågor för äldre utgör generellt sett en stor utmaning för framtiden. Eftersom framtidens äldre kommer att ställa högre krav på möjligheterna att själva vara aktiva i beslut om sitt boende är det viktigt att stärka äldres ställning som aktörer på bostadsmarknaden. Det finns exempel på teknisk utveckling för att medvetandegöra äldre om vikten av att välja ett boende som är anpassat efter deras egna förutsättningar och behov. Det EU-finansierade projektet Innovage handlar om att utveckla praktiska lösningar som bidrar till ett aktivt och hälsosamt åldrande och ökar äldres påverkan och delaktighet i samhället. Ett av delprojekten är ”User driven housing for older people” som leds av forskare vid Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) vid Lunds universitet. Målet är att utveckla ett datorbaserat verktyg för att äldre själva ska kunna göra uppskattningar av tillgängligheten i olika bostäder, till exempel inför en flyttning. Genom att aktivt kunna efterfråga tillgängliga miljöer med hjälp av ett datorbaserat verktyg, som det som nu är under utveckling, kan äldre personer som grupp i högre grad påverka bostadsutformning och försörjning och därmed bli en viktig påtryckargrupp i sådana frågor.

Genom forskningscirklar, där representanter för äldre med och utan funktionsnedsättning deltar, kommer en kravspecifikation för utvecklingen av det datorbaserade verktyget att arbetas fram. Därpå följer nästa steg i processen vilket inkluderar utveckling av och pilottestning av en prototyp av det nya verktyget. Pilottestningen utförs genom expertpaneler med fokus på användarvänligheten. Experterna utgörs av den primära framtida användargruppen, det vill säga äldre personer utan eller med olika typ och grad av funktionsnedsättning. Den färdiga prototypen beräknas vara tillgänglig för vidare utveckling i slutet av år 2015. Det krävs tillgång till användbar teknik för att äldre ska kunna bo kvar hemma och vara aktiva och delaktiga i vardagen och i samhället i stort. Även om forskningen om äldre och teknik har ökat under de senare åren behövs det ytterligare kunskap om hur vardagliga tekniska produkter och tekniska hjälpmedel underlättar eller försvårar aktivitet och delaktighet. Hemmet är och kommer att förbli en central plats i äldre personers liv under överskådlig framtid. Utifrån detta scenario är det viktigt med ett boende som är tillgängligt och användbart och att vardagstekniken fungerar på ett tillfredsställande sätt. Med nya generationer äldre som kommer att ställa högre krav på möjligheterna att själva vara aktiva i beslut som rör deras vardag, är det mycket viktigt att utveckla lösningar som kan stärka äldres ställning som aktörer när det gäller val och användning av teknik.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 31 maj 2013 - 11:22 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2013 • Hem – ljuva hem »

 

 


 

»Hemmet är och kommer att förbli en central plats i äldre personers liv under överskådlig framtid.«

Referenser
Boman, I-L., Rosenberg, L., Lundberg, S., Nygård, L. (2012). First steps in designing a videophone for people with dementia: Identification of user’s potentials and the requirements of communication technology. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. 7, (5), 356–363.

Härnsten G. (1994). The research circle: Building knowledge on equal terms. Stockholm, Sweden. Swedish Trade Union Confederation.

Iwarsson, S., Ståhl, A., & Löfqvist, C. (2013). Mobility in outdoor environments in old age. In: G. Rowles & M. Bernard (Eds.). Environmental gerontology: Making meaningful places in old age. New York: Springer Publishing Company. In press.

Löfqvist, C., Nygren, C., Brandt, Å., & Iwarsson, S. (2009). Very old Swedish women’s experiences of mobility devices in everyday occupation: A longitudinal case study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 16, (3), 181–192

Rosenberg, L. (2009). Navigating through technological landscapes: Views of people with dementia or MCI and their significant others. Doktorsavhandling. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.

Loading   Sökning pågår