Välfärdsteknologi i bostaden

Av Raymond Dahlberg, med dr, leg arbetsterapeut och FoU-samordnare vid Hjälpmedelsinstitutet
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet


Ett nytt begrepp, välfärdsteknologi, håller på att etablera sig i Sverige. Enligt svenska Wikipedia betyder välfärdsteknologi: teknologi som bidrar till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället. Raymond Dahlberg, Hjälpmedelsinstitutet, beskriver vad det praktiskt kan innebära.

Användningen av begreppet välfärdsteknologi har ökat snabbt. Antalet träffar på Google på ordet har ökat från tio för ett drygt år sedan till över 11 000 träffar i april 2013. Vad betyder då välfärdsteknologi och varför har användningen av ordet ökat så snabbt? Det beror förmodligen på att fler och fler börjar förstå att en ökad användning av välfärdsteknologi är en nödvändighet om vi ska kunna upprätthålla en god kvalitet inom vård- och omsorgen i framtiden. Detta beror i sin tur på den demografiska utvecklingen som innebär att andelen äldre med vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som arbetskraften minskar. I det gap som uppstår när fler personer behöver vård- och omsorg och färre kommer att ingå i arbetskraften kan välfärdsteknologi komma att spela en viktig roll.

I praktiken innebär det att teknologin kan utföra en del av de uppgifter som i dag utförs av vård- och omsorgspersonal. Teknologin kommer inte att ersätta den mänskliga vård- och omsorgen men kommer sannolikt att i en nära framtid bli ett allt vanligare komplement. Dessutom talar mycket för att det kommer att bli mindre kostsamt för kommunerna. Det kan också uttryckas som att med stöd av välfärdsteknologi kommer vi även ha råd med att erbjuda personlig vård och omsorg till dem som verkligen behöver det eller till dem med störst behov. Det är inte säkert att alla alltid vill ha personlig tillsyn i sin bostad av en fysisk person. Många kommer att välja tillsyn med hjälp av någon typ av kommunikationsteknologi, till exempel av en webbkamera eller bildtelefoni. Att denna teknologi kommer in i bostaden och att många kommer att välja att ha den vet vi redan genom flera projekt och utvärderingar.

Under senare år har flera nya produkter och tjänster tagits fram som riktats till äldre och anhöriga i det ordinarie boendet. Denna teknologi har nu testats och utvärderats i ett antal projekt som finansierats av Hjälpmedelsinstitutet bland annat inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre. Nattfrid är en kompletterande och/ eller alternativ tjänst för tillsyn på natten för personer som har behov av det. Tjänsten finns i dag i ett fåtal kommuner och kan beviljas som bistånd. Nattfrid består av en webbkamera som ”ser” i mörker. Personalen på hemtjänsten kan från en dator, surfplatta eller mobiltelefon ringa upp kameran och se en svartvit rörlig bild av vanligtvis sängen och delar av sovrummet.

Personalen tittar vanligtvis endast under cirka 15–30 sekunder. Om allt är som det ska stängs webbkameran av. Om användaren inte skulle ligga i sin säng när kameran är på väntar man cirka 15 minuter och tittar igen. Är per sonen fortfarande inte i sin säng så kontaktas användaren först per telefon eller så skickas personal till bostaden. Nattfrid har testats i Göteborg, Järfälla och i Varberg av 23 användare. Intervjuer med dem, anhöriga och nattpersonal har utförts av forskare från kommunala FoU-enheter. Resultaten visar att majoriteten känner sig trygg och nöjd med kameran och vill gärna fortsätta med denna form av tillsyn. Många upplever också att de blir mindre störda under natten i jämförelse med personlig tillsyn. Även majoriteten av de anhöriga är positivt inställda till Nattfrid. Nattpersonalen inom hemtjänsten är också överlag positiva och nöjda. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar kontakt med släkt, vänner, vård– och omsorgsgivare. Ippi består av en dosa som kopplas till teven. Genom att Ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan ippi ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text). All kommunikation sker via mobilnätet och det behövs därför inga installationer eller bredband i bostaden. Ippi har testats och utvärderats i sex kommuner det senaste året. De effekter som redovisats i utvärderingarna handlar om en ökad kontakt med anhöriga och vänner men även en ökad trygghet och livskvalitet har rapporterats.

För äldre personer och deras anhöriga är det viktigt och många gånger avgörande att de har tillgång till larm för att kunna påkalla uppmärksamhet i olika nödsituationer. Syftet med larm är att bidra till ökad säkerhet, trygghet och självständighet. Förutom fasta trygghetslarm finns idag flera typer av mobila trygghetslarm. Larmen kan bäras runt handleden, i bältet eller runt halsen. De flesta larm innehåller en enkel mobiltelefon och har en gps-funktion. En användare som till exempel gått vilse kan larma genom en enkel knapptryckning och prata med anhöriga eller personal. Den som tar emot larmet kan få reda på aktuell position för den saknade via en kartbild på sin dator, surfplatta eller mobiltelefon. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal kan också ringa till den som bär larmet och få kontakt utan att användaren larmar. Larmet kan också larma automatiskt om användaren går utanför en på förhand fastställd trygghetszon. En omfattande studie har visat på ökad livskvalitet hos användarna och ökad trygghet hos anhöriga.

De ovan beskrivna produkterna och tjänsterna har även utvärderats ur ett kommunal- och samhällsekonomiskt perspektiv. Resultaten visar på stora kostnadsminskningar för kommunen och samhället på grund av minskade res- och arbetstider hos personal, minskade hemtjänstinsatser, senareläggning av flytt till särskilt boende och minskade sökkostnader för försvunna personer. Förutom dessa nya produkter och tjänster finns en hel del vanliga konsumentprodukter som fyller en viktig funktion i detta sammanhang. Ett exempel är surfplattor, alltså en mindre och enklare typ av dator med pekskärm som det bland annat går att surfa, mejla, skypa, streama och fota med. Erfarenheter från flera projekt har visat att många äldre utan tidigare datorerfarenhet har mycket snabbt tagit till sig denna nya teknik och därmed ökat sin delaktighet i samhället och sina sociala relationer.

Mobiltelefonen har också genomgått en snabb utveckling som gynnat äldre. I dag finns ett flertal mobiltelefoner som är avsedda för äldre. I vissa fall har också äldre representanter deltagit i produkt- och designprocessen. Detta har bland annat lett till större och tydligare knappar och displayer vilket i sin tur leder till att fler äldre börjat använda mobiltelefoner och gör att fler känner sig tryggare när de går ut. Fler och fler fastighetsägare och vårdföretag har börjat intressera sig för digitala lås för att slippa hantera andras nycklar. Nycklar i omlopp är ett växande problem inte minst på grund av att många äldre och sjuka vårdas hemma. Bostäderna blir vård- och arbetsplatser dit hemtjänst- och sjukvårdspersonal behöver få tillträde. Digitala lås kan öppnas med hjälp av en kod i en mobiltelefon. Digitala lås innehåller också information om vem som passerat. Det kan vara viktigt för alla parter, även anhöriga, att veta vem som varit inne i lägenheten, och när, om något skulle inträffa. Efterfrågan på nya innovationer av produkter och tjänster i boendet kommer sannolikt att öka i och med att samhällsutvecklingen i övrigt går åt det hållet. Att kunna använda teknologi för att söka information, kommunicera med släkt och vänner, olika nyttotjänster som att handla mat, utföra banktjänster, boka resor och biljetter till underhållning, är av stor betydelse för gruppen äldre och kommer förmodligen att öka i betydelse.

Välfärdsteknologi är oftast av godo och till nytta för den som har en funktionsnedsättning men kan även ha en motsatt effekt, det vill säga bidra till exkludering och utanförskap. Exempel på det kan vara bankomater som enda sätt att ta ut pengar, betalning av räkningar via internet vilket många vare sig kan eller vågar, betalning på kollektiva färdmedel vilket kan vara svårt och ibland obegripligt för den oinvigde, biljettbokningar via internet då en stor andel äldre inte har vare sig ett bredbandsabonnemang eller dator. Som delges i denna artikel finns det många bra produkter och tjänster som kan underlätta vardagen för äldre och anhöriga men dessa behöver bli mer kända och framförallt mer använda. I en kartläggning som Hjälpmedelsinstitutet gjorde, avseende Sveriges alla kommuner på uppdrag av Socialdepartementet 2012, framkom att välfärdsteknologi används i väldigt begränsad omfattning. Orsaken till detta anger kommunerna vara ansträngd ekonomi och bristande kompetens bland personalen. Dock utrycks en positiv vilja till att satsa på välfärdsteknologi i äldreomsorgen.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 31 maj 2013 - 11:22 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2013 • Hem – ljuva hem »

 

 

»De flesta larm innehåller en enkel mobiltelefon och har en GPS -funktion. En person som till exempel gått vilse kan larma genom en enkel knapptryckning…«

»I dag finns ett flertal mobiltelefoner som är avsedda för äldre.«

Referenser
Carina Abrahamson Löfström och Nina Larsson (2012). Nattfrid? Om tillsyn på natten för äldre personer med hemtjänst. Hjälpmedelsinstitutet.

Åke Dahlberg (2013). Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi – exemplet Ippi. Hjälpmedelsinstitutet.

Åke Dahlberg (2013). Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi – exemplet Posifon. Hjälpmedelsinstitutet.

Raymond Dahlberg (2013). Teknik för äldre – slutrapport. Hjälpmedelsinstitutet.

Arne Modig (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – en kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. Hjälpmedelsinstitutet.

Loading   Sökning pågår