Åldern tar inte alltid ut sin rätt

av Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi, Stockholms universitet, och Lars Nyberg, professor i integrativ medicinsk biologi och strålningsvetenskap, Umeå universitet
Nyckelord: Minne och kognition


När forskarna testar minnet hos de allra äldsta är det inte alldeles säkert att de äldre presterar sämre än en 25-åring. Det visar professorerna Lars-Göran Nilsson och Lars Nyberg med resultat från Betulaprojektet i Umeå.

Folk blir äldre och äldre på de flesta håll i världen där sjukvården successivt har utvecklats till det bättre och där man har fått upp ögonen för vikten av en sund livsstil med motion, umgänge och sociala kontakter. Med ökad livslängd följer dock även ökad risk för kognitiv svikt och demens om det vill sig riktigt illa. Redan här ska dock sägas att den individuella variationen i kognitiva förmågor är ganska stor i hög ålder. Bland de allra äldsta, där det alltså finns personer med kognitiv svikt eller demens, kan det även finnas personer som har intakta kognitiva förmågor, till och med så goda att de ligger i nivå med personer i 25–30 års åldern. Med de ”allra äldsta” menar vi i denna artikel de, som är 85 år och äldre. I en artikel vi skrev för några år sedan, var vi intresserade av det goda åldrandet och vad som utmärker detta (Habib, Nyberg & Nilsson, 2007). Det vedertagna internationella namnet för detta fenomen är ”successful aging”. I studien satte vi upp väldigt höga kriterier för de personer, som vi vill beteckna som att de har ett gott åldrande. Vi baserade våra analyser på data från Betulaprojektet (se faktaruta sid 43).

De med ett gott åldrande skulle vara 70 år och äldre när de gick in i projektet och de skulle prestera bland de 25 procent bästa av alla deltagare, vid två mätningar med fem års mellanrum. 18 personer mötte dessa kriterier. Av dessa var tio personer 75 år, sex personer 80 år och två personer 85 år vid testomgång tre (T3). Bland de mest utmärkande faktorerna för dessa 18 deltagare var att de hade (genomsnittligt) hög utbildning, var kvinnor och hade god hälsa, enligt en självskattning som de hade gjort. Vi konstaterade att detta överensstämde med vad vi hade förväntat oss som viktiga faktorer. Vi fann också att god munhälsa (definierat som antal egna tänder i munhålan) och antal rum i bostaden visade ett signifikant samband med kognitiv prestation. Beträffande munhälsan och sambandet med kognition skrev vi nyligen en artikel i denna tidskrift (ÄiC nr 4/12), där vi även diskuterade andra hypoteser om sambandet (Bergdahl och medarbetare, 2012).

Vi har gjort uppföljningar av vad som har hänt med dessa personer efter att det har gått några år från den ursprungliga klassificeringen. En uppdatering gjordes 2011 och presenterades på en konferens (Nilsson, 2011). En annan uppdatering gjordes helt nyligen med data om vilka som har avlidit och vilka som fått demensdiagnos fram till och med juli 2012. I denna uppföljning inkluderade vi även resultaten om prestation i test som mäter episodiskt minne och semantiskt minne. I tabellen presenteras medelvärdesdata för två test som används i Betula; ett som mäter episodiskt minne och ett som mäter semantiskt minne (se faktaruta). De medelvärden som visas kommer från personer som försökt genomföra testerna vid Betulaprojektets senaste testomgång (den femte; T5) och som inte har fått demensdiagnos fram till 2012.

Det framgår klart av medelvärdena att åldern tar ut sin rätt vad beträffar episodiskt minne. Tydligt är att de allra äldsta, 85–100 år, uppvisar en lägre prestation än de tre yngre åldersgrupperna. Det är ingen deltagare bland de allra äldsta, som når upp till den genomsnittliga prestationen för den yngsta gruppen. Det är dock tre kvinnor som ligger strax under medelvärdet för den yngsta grup pen. Två av dem är 85 år och en är 90 år och de har alla 8 poäng i detta test (det vill säga 50 procent av max-värdet). En 85-årig man når också 8 poäng och en 90-årig man når 9 poäng.

För semantiskt minne är ålder inte lika utslagsgivande. Dock finns det bland de äldsta, deltagare som presterar nästan maximalt på detta test (29/30). Det är så många som 16 personer bland 85-åringarna som presterar bättre än medelvärdet för den yngsta gruppen. Av dessa är 11 kvinnor och 5 män. Bland 90 åringarna är det en kvinna och en man som presterar bättre än medelvärdet för den yngsta gruppen. Deras prestation är mycket hög, 29 respektive 28 poäng. Bland 95-åringarna är det ingen som når medelvärdet för den yngsta gruppen. Bland 100-åringarna är det en kvinna och en man, som presterar mycket bra (23 respektive 26 poäng).

Sammanfattningsvis är det intressant att notera att bland de allra äldsta finns personer som för episodiskt minne presterar i närheten av den genomsnittliga prestationen för 25–45-åringar och för semantiskt minne till och med högre än vad dessa yngsta deltagare presterar. Dessa individer är förvisso en minoritet men kan utgöra goda exempel och vägleda fortsatt forskning för att bidra till ett gott åldrande. 

 

Fakta | Betulaprojektet
Betula är ett forskningsprojekt om åldrande, minne och hälsa. Det startade med en första våg av datainsamling, som genomfördes 1988–90 (T1). Till denna datainsamling kallades 1 000 personer i åldrarna 35, 40, 45,…, 80 år. Det var 100 personer i var och en av de 10 åldersgrupperna med femårsintervall. Personerna i denna studiepopulation (S1) har kallats till alla testtillfällen som senare ägt rum: T2 (1993–95), T3 (1998–00), T4 (2003– 05) och T5 (2008–2010). De kommer även att kallas till T6, som startar i september 2013. Till T2 kallades även två nya studiepopulationer (S2 och S3). Deltagarna i S2 var lika gamla som S1-deltagarna var vid T1 och S3-deltagarna var lika gamla som S1-deltagarna var vid T2. Både S2 och S3 kallades även till T3. S3 kallades även till T4 och T5 och kommer att kallas till T6. Vid T4 kallades även en ny studiepopulation (S5) och vid T5 också en ny studiepopulation (S6). S6 kommer även att kallas till T6. 

Fakta | Episodiskt och semantisk minne
Med episodiskt minne menar man minne av händelser som man har varit med om själv. Man kan till exempel dra sig till minnes vem man träffade dagen före julafton i fjol. Detta simuleras i laboratoriet genom att försökspersonerna först får lära in någonting som de senare testas på. Ett representativt test av episodiskt minne är det test som data redovisas för i denna artikel. I detta test får deltagarna först genomföra 16 olika små handlingar (t ex rulla bollen, lyft upp pennan) och skall sedan, direkt efter det att alla 16 handlingarna har utförts, fritt återge så många av dessa handlingar som möjligt i en valfri ordning. Med semantiskt minne menas minne för allmän kunskap, t ex att den kemiska beteckningen för vanligt bordssalt är NaCl eller att Oslo är Norges huvudstad. Det semantiska minnestest som används som underlag för data i denna artikel är ett ordförståelsetest, vilket också är representativt för test av det semantiska minnet. Vid testet får deltagarna se 30 nyckelord. För vart och ett av dessa ord presenteras fem andra ord och deltagarna skall peka ut det av dessa fem ord som är en synonym till vart och ett av de 30 nyckelorden.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 september 2013 - 13:37 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2013 • Gammal är äldst »

 


 
» …människor är "ungdomligare", friskare och aktivare i alla avseenden i ständigt allt högre ålder.«

 

Referenser :

  • Bergdahl et al i ÄC (2012)  
  • Cognitive and non-cognitive factors contributing to the longitudinal identification of successful older adults in the Betula study. Habib, R., Nyberg, L., & Nilsson, L.-G. (2007). Aging, Neuropsychology and Cognition, 14, 257-273.
  • Genetic and demographic factors related to successful aging. Nilsson, L.-G. (2011).  Frontiers in Human Neuroscience Conference Abstract: XI International Conference on Cognitive Neuroscience (ICON XI). doi: 10.3389/ conf.fnhum.2011.207.00593. 
Loading   Sökning pågår