KRÖNIKA: Äldreomsorg är en framtidsfråga som måste prioriteras redan i dag

av Ilija Batljan, filosofie doktor i socialt arbete, vice vd Rikshem


Sveriges television, SVT, har
välkomnat oss tillbaka från semestern med dokumentärserien ”Sveriges bästa äldreboende” om ett kommunalt äldreboende i Lycksele. ”Förutsättningarna är inte de bästa, och de har bara fyra månader på sig att göra stora förändringar utan några extra resurser” skriver SVT om programmen. SVT påstår att de kommer att skapa ”Sveriges bästa äldreboende” utan några extra resurser. Jag vill hävda att affärsidén inte alls är unik. Det har politikerna försökt göra de senaste 20 åren och jag är inte övertygad om att politiken lyckats. Eftersom jag själv varit politiker ska jag kanske avstå att bedöma det. Däremot vill jag diskutera mina insikter kring några observationer som gör att jag, med full respekt för både politiker och SVT, vill lyfta fram att extra resurser till äldreomsorg behövs och kommer att behövas.

För det första, vi är allt fler som lever allt längre. 2012 var medellivslängden vid födseln för kvinnor 83,5 år och för män 79,9 år. Trots att medellivslängden för kvinnorna faktiskt minskade från 83,67 år 2011 vill jag påstå att det är osannolikt att medellivslängden kommer att stagnera, snarare tvärtom. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att medellivslängden kommer fortsätta att öka, och den har hittills ökat nästan linjärt. Detta har gällt oavsett om man tittar globalt eller på svenska data 1751–2012. Det betyder att antalet äldre personer i Sverige kommer att fortsätta öka. Enligt befolkningsprognoser kommer antalet personer 80 år och äldre att öka relativt snabbt de närmaste två decennierna. Ökningen är mycket starkare för män än för kvinnor, och börjar egentligen år 2015. Fram till år 2032 motsvarar ökningen cirka 400 000 personer.

För det andra har vi under de senaste 15 åren missat möjligheten att förbereda oss för framtiden. Det finns dessutom tendenser som visar på icke tillfredställda behov och brister i äldreomsorgen redan i dag. Enligt många bedömare har vi sedan 1960-talet sällan haft en så förmånlig demografisk utveckling som under de senaste 15 åren. Det kommer att ändras snabbt från år 2015 och framåt, med en stark ökning av dem som behöver vård och tillgång till äldreboende. Startläget är inte bara ansträngt på grund av att vi inte använt tiden för planering. Till det ska läggas att under de senaste tio åren har antalet personer som får plats i vård- och omsorgsboenden minskat med drygt 20 000. Samtidigt visar olika prognoser att det kommer att behövas mellan 30 000 och 60 000 nya platser fram till 2030. Vissa bedömare tror att behoven snarare kommer att landa på mellan 60 000 och 80 000 nya platser.

För det tredje kan äldres boende segla upp som en viktig framtidsutmaning inte minst med hänsyn till att boendet ofta kräver stora investeringar. Med äldres boende menar jag både olika typer av vård- och omsorgsboende och tillgängliga bostäder med mer eller mindre service i form av seniorbostäder och trygghetsboende.

Jag har ovan diskuterat i generella termer, men som många påpekat består Sverige av 290 välfärdsstater (kommunerna), och därutöver 21 landsting. Och det är stora skillnader mellan de olika välfärdsstaterna. Till exempel blandas den generella bilden av färre vårdplatser och stark ökning av antalet personer i åldern 80 år och äldre, med att i dag kan drygt hälften av kommunerna erbjuda mindre än 20 procent av personer med demenssjukdom plats i särskilt boende. Det gör att utmaningar inte kommer att saknas i svensk äldreomsorg.

Avslutningsvis, tillbaka till Sveriges television som ställer den retoriska frågan ”Vad kostar en klapp på kinden?”. Svaret är att en klapp på kinden kostar utbildning, bemanning, planering och tid. Det verkar som att alla fyra är en bristvara i dag och utmaningen blir inte mindre i framtiden. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 september 2013 - 13:48 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår