Går det att påverka åldrandet?

av Inger Raune, journalist
Nyckelord: Medicin


Hur vår ålderdom kommer att se ut och hur gamla vi blir har med genetik och ärftlighet att göra. Delvis. Övrigt, som sociala faktorer, kan vi till vissa delar påverka – men inte vår genetiska sammansättning. Eller vänder epigenetiken upp och ner på den föreställningen?

Epigenetik är benämningen på ett relativt nytt forskningsområde. Prefixet epi är grekiska, vilket betyder ”på”, och syftar till att förändringarna sker utanför själva dna-sekvensen. Kan man genom epigenitik få förklaringar till åldrandets sjukdomar eller till och med själva åldrandet?

 – Den här forskningen är så ny att man egentligen inte kan säga särskilt mycket, säger Lina Keller som är genforskare bland annat inom snac-projektet (se faktaruta).

Hon är molekylärbiolog och medicine doktor. Epigenitik är inte hennes egentliga forskningsområde utan hon ägnar sig åt genetisk epidemiologi, vilket är något helt annat, påpekar hon. Då studerar man dna-sekvensen – som är en kod för att uttrycka proteiner – för att bland annat hitta sambanden mellan ohälsa och de genetiska faktorer som ökar risken för ohälsa.

 – Epigenetik beskriver något som i vissa fall kan vara ärftligt men som inte ligger i själva sekvensen. Vi kan inte påverka vår dna-sekvens, men genom epigenetiken, som kan påverkas av till exempel vad vi äter och vår grad av fysisk aktivitet, har vi möjlighet att själva göra det bästa av våra genetiska förutsättningar. Ett exempel på en epigenetisk mekanism handlar om så kallade metylgrupper som sitter på dna-sekvensen och i generella ordalag signalerar att genen är avstängd.

– Metylgrupperna påverkar hur vi kan utnyttja olika gener; de har en förmåga att bromsa uttrycket av proteiner eller öka dem, det som är lämpligt för tillfället.

Kan man själv påverka metyleringen av dna:t?

– Forskning visar att man troligtvis kan det, och att ens metylering ändras under livets gång. Genom fysisk aktivitet, hälsosam kost och via olika sociala faktorer som stress kan metyleringen modifieras. En studie inom Karolinska Institutet visar att mätning före och efter fysisk aktivitet påverkade metyleringen av vissa gener på vad vi tror är ett positivt sätt.

Det finns också några exempel som visar att epigenetiska förändringar kan vara ärftliga. En förutsättning för detta är att förändringen sker i våra könsceller. Lina Keller ger ett exempel på en studie med kvinnor som var gravida under andra världskriget och som samtidigt var med om svår svält. Som en följd födde de förhållandevis små spädbarn, vilket ju är väntat. Men när dessa barn senare fick barn, var också deras spädbarn mindre än förväntat, trots att de mödrarna vuxit upp under bra förhållande med rik tillgång till föda.

– Deras barn bär på ett metyleringsmönster som visar att deras mormor svalt under graviditeten.

Vad hoppas forskarna med den här ganska nya forskningen? Hur kan det här ha att göra med åldrandet till exempel?

– Om man kan se vilka geners metylering som påverkas, och hur, av olika beteenden eller händelser i livet, kanske man kan få en inblick i till exempel hur fysisk aktivitet påverkar våra muskler, säger Lina Keller. Samt varför det är så fördelaktigt att hålla sig i trim, och i det långa loppet också varför förutsättningarna för ett friskt åldrande förbättras av en hälsosam livsstil.

 

– Om vi misstänker att ett protein har betydelse för åldrandet, letar vi i den genen för att se om det finns några förändringar som oftare förekommer bland dem som blir mycket gamla. Det är genetisk epidemiologi. Idag kan man undersöka stora delar av genomet och klargöra vilka gener som påverkar vad. Det kräver omfattande internationella samarbeten och många tiotusentals patienter måste undersökas. Sådana studier pågår runt om i världen och i olika ämnesområden, bland annat för Alzheimers sjukdom.

– Men vi ser också att förändringar i sekvensen inte kan berätta allt för oss, och då kan vi istället leta bland de epigenetiska mekanismerna  – som är en annan nivå eller dimension av genetiska förändringar, säger Lina Keller.

– Genom dessa studier hoppas vi att bättre förstå mekanismerna bakom sjukdomen. Det i sin tur kan eventuellt också leda till att man kan hitta bot.

Länge har man vetat att genvarianten APOE ε4 ger ökad risk för Alzheimers sjukdom. Om man är bärare av APOE ε4 finns det något man kan göra för att hålla sjukdomen stången tills man hittar fram till läkemedlet?

– Trots åratal av forskning vet vi inte vad det är med den här varianten som ger den ökade risken.

– Vi vet att apoe är bärare av fetter såsom kolesterol, och att ε4-varianten inte gör detta jobb lika effektivt, men kan hända att en bättre förklaring finns i epigenetiken. Den ökade risken verkar kunna modifieras av fysisk aktivitet och ett aktivt och hälsosamt liv, så det är inte otroligt, men mera forskning krävs för att svara på detta. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 september 2013 - 13:42 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2013 • Gammal är äldst »

 

 

»Om vi misstänker att ett protein har betydelse för åldrandet, letar vi i den genen för att se om det finns några förändringar som oftare förekommer bland dem som blir mycket gamla. Det är genetisk epidemiologi.« 

Intervjuad: Lina Keller, läkare, doktorand vid Karolinska Institutet, Aging Research Center (ARC).  

Fakta | SNAC
SNAC är en nationell äldrestudie i fyra landsdelar. SNAC-K är studien baserad på Kungsholmen/Essingeöarna i Stockholm. Studien startade 2001 för att ge svar på hur framtida behov av vård och omsorg kommer att se ut och hur behoven bäst ska tillgodoses. www.snac.org

Loading   Sökning pågår