Vardagliga val kan vara livslängdsavgörande

av Jonas Nilsson, journalist
Nyckelord: Hälsa – ohälsa


Hälsosamma livsstilsval, som att motionera och avstå rökning, kan ge upp till fem år längre liv även för personer över 75. Med det uppmuntrande resultatet tog statistikern Debora Rizzuto plats i ansedda British medical journal med ett av delarbetena i sin doktorsavhandling om ”risk- och friskfaktorer” för livslängden.

När Debora Rizzuto ska redogöra för sina resultat säger hon att först och främst är det viktigt att komma ihåg att resultaten gäller äldre personer, 75 år eller mer.

– De samband jag fann är sanna om man överlever till 75-årsdagen. Vi kan inte generalisera till hela befolkningen. Dessutom: sambanden finns i den studerade populationen men på individnivå kan det se annorlunda ut. Det finns till exempel rökare som blir hundra år – men i min studie är rökning en stark prediktor för mortalitet.

– Det är välkänt att det finns en skyddande effekt av fysisk aktivitet både bland äldre och yngre. Det jag kom fram till är dock att det förmodigen inte finns en enskild faktor som ger möjligheten att leva längre. Det är snarare en kombination av olika faktorer. Men vi måste vara försiktiga när vi tolkar sambanden – och vara medvetna om att de inte är kausala. Det är inte bombsäkert att du kommer att leva två år längre bara för att du börjar motionera vid 75 års ålder. Men det vore trevligt!

Men sannolikheten att leva längre är högre?

– Det sammanfattande budskapet från den här populationsstudien är att de positiva effekterna av en hälsosam livsstil förmodligen varar hela livet. Uppmuntran till exempelvis ökad fysisk aktivitet och socialt engagemang samt att sluta röka behöver därför fortsätta högt upp i åldrarna. Men det finns några möjliga begränsningar när det gäller vår studie. Det vi vet om personerna vi studerade är att de till exempel utförde någon sorts fysisk aktivitet eller fritidsaktivitet, men vi vet inte vad de har gjort förut. Det är sannolikt att de som var 75 år och fysiskt aktiva också var aktiva förut. Effekten är förmodligen beroende på ett ”ackumulerat beteende” hos dem som varit aktiva i hela livet och som gjort de personerna mer motståndskraftiga. Vi vet inte om det är så men vi har forskning på gång som kan svara på det, där vi följer populationer redan från 50–60 års ålder.

Gäller detsamma för de övriga faktorer du studerade, till exempel för social aktivitet?

– För mental aktivitet, som till exempel att lösa korsord eller läsa, fanns ett svagare men dock samband som visade på cirka ett års ökad livslängd jämfört med personer som inte engagerade sig i någon sådan fritidsaktivitet. Förmodligen kan kontakt med andra människor bidra till ett längre liv eftersom det ger tillgång till mer stöd och information om hur man till exempel kan använda hälso- och sjukvården.

Det indikerar att graden av social aktivitet är av mer momentan betydelse, att man i nuet kan dra fördel av den sociala aktiviteten.

– Ja, kanske. Men det kan också handla om vilken personlighetstyp man har; den som är mer extrovert lagd har överlag fler sociala kontakter. Det kan också vara så att det finns en slags omvänd kausalitet, eftersom de som är sjuka i lägre utsträckning har sociala kontakter med vänner och anhöriga. Det vi gjorde för att undvika sådan snedvridning av resultaten var att studera påverkan av social aktivitet på livslängden i en subgrupp med generellt friska personer, och hittade sambandet även där.

Ett intressant resultat är att även för personer med en kronisk sjukdom var överlevnaden flera år längre för dem i den lägsta riskgruppen jämfört med de i gruppen med högst risk.

– Det är ett väldigt intressant resultat att oberoende av om du är sjuk eller inte, så kan ett gott hälsobeteende med avseende på rökning, bmi och aktivitet ge ökad förväntad livslängd. Så den omvända kausaliteten som jag nämnde kan inte förklara sambandet. Och överlevnaden för dem med en kronisk sjukdom var till och med högre än för dem som var friska, när man jämförde de lägsta och högsta riskprofilerna.

– Medicinska besvär är ingen ursäkt för dåligt beteende ur livsstilssynpunkt, utan understryker vikten av hälsosamma val.

Hur påverkade alkoholkonsumtionen?

– Det fanns inte så många i den studerade populationen som drack en stor mängd. Vi fann att de som drack lite grann levde längre än de som inte drack något alls. Det är något man har kommit fram till i många andra studier också, men när vi tog hänsyn till alla övriga faktorer försvann signifikansen i sambandet. Det är också så att vi har luckor i informationen kring alkoholkonsumtion så jag tror inte det går att säga mer om det.

Kroppsvikten?

– Vi delade in populationen i normalviktiga (bmi 20–25), överviktiga (bmi >25) och underviktiga (bmi <20) och fann kortare medianlivslängd bland underviktiga: förmodligen är undervikt ett tecken på sjukdom som demens och sambandet försvann också när vi beaktade individernas hälsostatus.

Trots de inledande reservationerna kring att tolka resultaten för långtgående: kan en enskild individ dra slutsatser omkring sin livsstil och livslängd baserat på avhandlingen?

– Jag sa till min mamma, som i och för sig ännu inte är 75 år, att hon skulle förbättra sin livsstil – eftersom det kan förbättra överlevnad och livskvalitet att bland annat undvika vissa sjukdomar. Men min mamma är som sagt ganska ung. Om en nittioåring frågade vad han eller hon kunde göra för att förbättra hälsan skulle jag svara: fortsätt göra det du tycker om! Jag vet inte i hur stor utsträckning en nittioåring har möjlighet att ändra livsstil, men det bästa är att han eller hon fortsätter att göra det som de tycker om.

Nyckelordet är att göra? Fortsätta göra?

– Ja.

Du har inte tittat på dietens påverkan?

– Vi hade tyvärr inte den sortens data att tillgå i Kungsholmsprojektet, de finns däremot i Snack-K (står för Swedish national study on aging and care – Kungsholmen). Men andra studier har funnit att en god diet, att äta frukt och grönsaker, är en bra prediktor för överlevnad även bland äldre personer.

– Det finns många faktorer som påverkar och personlighetstyp är till exempel något som jag inte heller har studerat. Preliminära resultat pekar dock på att de som är extroverta lever längre än de som inte är det. Så finns det ju tusentals andra faktorer som inte alls har med personliga egenskaper eller livshållning att göra – luftföroreningar är ett exempel på det.

Hur påverkar genetiken?

– Vi fann att det finns en genetisk påverkan på livslängd, men jag anser inte att den är särskilt stark. Det finns en del gener som kan påverka sjukdom och överlevnad. APOE ε4 är till exempel en stark prediktor för demens och mortaliteten är högre för dem med den allelen jämfört med dem som har APOE ε2 eller ε3. I en pågående studie för hTERT-genen har vi också hittat lägre livslängd för kvinnor med en viss allel. I det sista delarbetet i avhandlingen undersökte jag 14 gener och fann att genetiska riskfaktorer relaterade till metabolism och hjärta-kärl (APOE, APOC1, IDE, och Pi3K) påverkade livslängden. Det finns alltså en genetisk effekt, men resultaten tyder på att den kan modifieras av en sund livsstil.  


Skillnader i medianlivslängd för fyra riskprofilgrupper. High Risk = ohälsosam livsstil (över- eller undervikt och rökare/fd rökare), inga fritidsaktiviteter, begränsat eller dåligt socialt nätverk; Moderately- High Risk = åtminstone två av tre riskfaktorer; Moderately-Low Risk = endast en av tre riskfaktorer; Low Risk = ingen riskfaktor.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 20 september 2013 - 13:13 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2013 • Gammal är äldst »

 

 

Intervjuad: Debora Rizzuto är statistiker med en doktorsgrad i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Hon är verksam vid Aging Research Center (ARC). 

Fakta | Livsstil och sociala faktorer
Som en del av Kungsholmsprojektet följdes 1 810 personer från 75 års ålder och uppåt under 18 år. Hälsosam livsstil och ett rikt socialt nätverk hade ett positivt samband med överlevnad. Personer som var fysiskt aktiva minst en gång per månad levde ungefär två år längre än de som inte var fysiskt aktiva. Icke-rökare som deltog i åtminstone en fritidsaktivitet varje månad och som hade ett bra socialt nätverk, levde ungefär fem år längre än rökare som inte hade någon fritidsaktivitet och ett dåligt socialt nätverk. Detta kunde även observeras hos dem som var 85 år och äldre, med kroniska sjukdomar, men effekten var försvagad hos denna grupp.

Loading   Sökning pågår