En undersökning Stroke-­Riks­förbundet gjorde i våras visar att drygt hälften av de cirka 300 som svarade var missnöjda med rehabiliteringen. Det här är en kärnfråga som förbundets styrelse har fokus på, säger verksamhetschef Kjell Holm.

Det är viktigt att hela vårdkedjan fungerar i strokevården, säger Kjell Holm som är verksamhetschef för Stroke-Riksförbundet.

– Så vitt vi vet har nästan alla landsting i dag stroke som högsta prioritet för ambulans, vilket är bra. Nästa steg är att alla får möjlighet att komma direkt till en strokeenhet. Den vanligaste lösningen i dag är att man först kommer till akutmottagningen, för att sedan ofta få flytta över till strokeenheten.

Det finns ett samstämmigt stöd från vetenskapen om att det allra bästa är att få komma till en strokeenhet där olika professioner är experter just på stroke. Det ger lägre dödlighet och minskade funktionsnedsättningar. Det är 30 000 personer som drabbas av stroke varje år. Men Kjell Holm tror att det finns ett mörkertal bland äldre personer.

Enligt siffror från Riks-Stroke vårdas cirka 85 procent av alla strokepatienter på strokeenhet.

– Sådan kompetens finns på nästan alla sjukhus i Sverige i dag. Ser vi till hela vårdkedjan kan vi konstatera att det fungerar bra i akutskedet. Snabbt omhändertagande av kompetent personal. Vi vet att det lönar sig!

– Hur länge man sedan får vara kvar på strokeenheten ser olika ut, säger han. Den genomsnittliga vårdtiden är 10–14 dagar, men på många håll är den betydligt kortare. Det behöver dock inte alltid vara en nackdel om det finns en bra rehabiliteringskedja efter den akuta fasen.

Målet är enligt Kjell Holm och förbundet att strokeenheterna ska fungera som spindeln i nätet inte bara för vården utan också för rehabilitering och uppföljning.

Enligt Riks-Strokes mätningar är närmare hälften av strokepatienterna missnöjda med rehabiliteringen. Antingen har de inte fått någon alls eller också för lite eller inte fått möjlighet till återkommande rehabilitering.

En undersökning Stroke-Riksförbundet gjorde i våras visar liknande resultat. Där var det drygt hälften av de cirka 300 som svarade som var missnöjda med rehabiliteringen. Av dem som var i arbetsför ålder var två tredjedelar missnöjda.

– Det är bra att strokepatienten snabbt kommer till sjukhus och får professionellt omhändertagande, men sedan då? Rehabiliteringskedjan fungerar mycket otillfredsställande och det är oroväckande. Det här är en kärnfråga som förbundets styrelse kommer att ha fokus på.

– Vi vet att få hjälp och stöd med träning under längre tid ger goda resultat och är också lönsamt på sikt, säger han. Det gäller ju att hålla igång de funktioner man har tränat upp så att man inte tappar dem igen.

Han säger också att förbundet är kritiskt till en del modeller där omsorg eller rehabilitering är föremål för upphandling.

– Det kan inte vara så att det enbart ska vara pengarna som styr. Det måste vara mer av att det är behoven som ska styra.