Alla Sveriges landsting och regioner har startat en gemensam strokekampanj som ska pågå i tre år. Syftet är att fler ska
överleva stroke med minimalt handikapp. Kampanjen vänder sig till alla i åldrarna 18–79 år för att de ska lära sig känna igen symtomen hos sig själva eller personer i sin närhet och larma 112 omedelbart.

Förslaget kommer ursprungligen från Västra Götalandsregionen. Kampanjen bygger också på Socialstyrelsens nationella riktlinjer om strokesjukvård som rekommenderar förstärkt information om stroke till allmänheten.

Vanliga symtom vid stroke är svaghet eller förlamning i ena kroppshalvan – i ansikte, arm eller ben – och bortfall av känseln i samma sida. Talsvårigheter kan uppstå så att man inte kan få fram orden eller inte förstår vad som sägs. Man kan också sluddra fastän språket är korrekt. Synen kan försämras genom bortfall av synfält och man kan bli blind på ena ögat genom en propp i näthinnan. Vid hjärnblödning är det vanligt med huvudvärk.

Symtomen finns kortfattat samlade i Akuttestet (se faktaruta) och budskapet är: "Tveka aldrig. Ring 112 direkt!"

Samma budskap gäller för TIA (transitorisk ischemisk attack) som ger tillfällig syrebrist. tia kallas också för varningspropp och ger samma symtom som stroke, men de går över spontant inom några minuter upp till en halvtimme. Risken är hög att drabbas av stroke efteråt. Larma 112 och åk ambulans till sjukhuset.

– Genom att sprida kunskap om strokesymtomen och vikten av att larma i tid, vet vi att vi kan rädda människor till ett bättre liv. Det är värt oerhört mycket för de enskilda människorna och för samhället i stort, säger Lena Lundgren, ordförande i projektets styrgrupp. Hon är också hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland.

Ett av de viktigaste målen med kampanjen är att halvera tiden från symtom till alarm. Varje minuts fördröjning innebär att två miljoner nervceller dör och livslängden förkortas med tre veckor.

Många strokepatienter kommer sent till sjukhus visar professor Per Wester, Umeå Strokecenter, en av ledamöterna i kampanjens expertgrupp. I det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke var genomsnittstiden från insjuknande till ankomst till sjukhus drygt sex timmar år 2009. Samma år kom två tredjedelar av de insjuknade till sjukhus inom tre timmar.

Propplösande behandling (trombolys) måste ges inom fyra och en halv timme efter insjuknandet och helst så tidigt som möjligt. Enligt professor Nils Wahlgren, Karolinska Institutet, tar förberedelserna inne på sjukhuset inför denna behandling i genomsnitt en timme. Det är för lång tid tycker han. Med Umeås vårdprogram för stroketrombolys var mediantiden 29,5 minuter från ankomst till behandling första halvåret 2011. Tiden varierade från 12 till 90 minuter.

Vid både stroke och tia ska patienten alltså åka ambulans direkt till sjukhuset och inte besöka en vårdcentral först. Tidigare studier visar att det fördröjer den rätta behandlingen med många timmar. För den som åkte till vårdcentralen först var mediantiden från insjuknande i stroke till ankomst till sjukhus drygt 17 timmar mot 3.5 timmar med ambulans.

Kampanjens resultat ska följas upp med kännedomsmätningar för att se om kunskapen om stroke ökat.

– Genom nationella kvalitetsregister räknar vi också med att se om tiden från symtomdebut till larm förkortas, berättar professor Lars Rosengren, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

En annan del av kampanjen är förbättringsarbete i sjukvården. I varje landsting eller region finns en processledare utsedd, bland annat för att sjukvården ska vara väl förberedd på en ökad tillströmning av patienter. Kampanjen genomförs i nära samarbete med Inera (Sjukvårdsrådgivningen 1177) och SOS Alarm, som utvecklat den frågemanual som berör symtom vid stroke.