Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke startade 1994. Det samlar in uppgifter från sjukvården och täcker nu in 88 procent av dem som vårdas på sjukhus. För vården i det akuta skedet mäts vård på strokeenhet, vårdtider, test av sväljförmåga, trombolys, trombektomi och hemikraniektomi samt komplikationer.

Om patienten fått förebyggande behandling efter stroke (sekundärprevention) mäts med bland annat rökstopp samt läkemedel mot blodpropp, högt blodtryck och åder­förkalkning (statiner). Materialet redovisas i årsrapporter.

Även patienternas egna upplevelser mäts med enkäter efter 3 månader och numera även efter ett år. Där ingår nöjdhet med akutvård och rehabilitering, tillgång till logoped, uppföljande besök i sjukvården, tillgodosedda behov efter utskrivning från sjukhus och hjälp och stöd från närstående. Även ADL-beroende, andra funktionshinder, boende, självskattat hälsotillstånd och nedstämdhet tas upp.