Rollatorn – en framgångssaga

Av Anna Lampel, civ.ing., leg sjukgymnast och utredare vid Hjälpmedelsinstitutet; Raymond Dahlberg, med dr., leg arbetsterapeut och FoU samordnare vid Hjälpmedelsinstitutet
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet


I takt med att fler blir äldre och upptäcker att ett stöd i vardagen kan vara både praktiskt och skönt, har rollatorn blivit ett allt mer gängse inslag i gatubilden. Det är en riktig folkhälsohöjare. Anna Lampel och Raymond Dahlberg vid Hjälpmedelsinstitutet berättar sannsagan om rollatorn.

Jag älskar min Karl-Oskar” säger Greta 87 år när vi träffar henne en vacker höstdag på promenad längs med Årstaviken i Stockholm. ”Han är min bästa vän och mitt största stöd här i livet och följer mig vart jag än går i ur och skur utan att protestera. Ibland när jag blir trött kan jag sätta mig och vila på honom. Karl-Oskar går med mig ut och handlar, hjälper mig hem med matvarorna och stödjer mig när det är halt eller när jag känner mig lite yrslig. Men jag låter honom aldrig följa med mig innanför dörren. Jag lämnar honom alltid utanför. Där får han stå och vänta tills nästa gång jag behöver honom. Utan Karl-Oskar skulle jag aldrig våga gå ut.” Karl-Oskar är en rollator. Enligt Wikipedia är ”rollator eller rullator ett hjälpmedel för personer som har svårt att stå och gå på egen hand. Rollatorer brukar ha tre eller fyra hjul, en sits så att personen även kan sitta och vila sig på och en korg för mindre bagage”.  

Det sägs att svenska Aina Wifalk uppfann rollatorn 1978. Aina utgick från egna behov, hon fick själv polio som 21-åring och behövde ett gångstöd. Det finns dock ett engelskt patent redan från 1899 på en tvåhjulig rollator och ett danskt patent på en fyrhjulig rollator från 1953. I våra efterforskningar har vi också funnit en rapport från 1976 av dåvarande Handikappinstitutet där två-, tre- och fyrhjuliga rollatorer finns dokumenterade. Rollatorn finns nu runt om i världen. Under många år såg rollatorn i stort sett likadan ut, endast smärre förändringar skedde. Under de senaste tio åren har en mer differentierad flora av rollatorer vuxit fram, alltifrån robusta terränggående till små nätta för inomhusbruk.  

I takt med att fler blir äldre och upptäcker att ett stöd i vardagen kan vara både praktiskt och skönt, har rollatorn blivit ett alltmer gängse inslag i gatubilden. I en artikel från tidskriften Välfärd från 2007 står att läsa att ”rollatorn, det klassiska hjälpmedelet för äldre personer, underlättar sociala kontakter, egna inköp och fysisk aktivitet samt förebygger fallskador”. I samma artikel anges också att var tredje person över 80 år använder rollator. Denna kunskap är värdefull för att förstå vidden av rollatorns betydelse för äldres aktivitet och hälsa. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att använda rollator. Denna könsskillnad börjar alltmer jämnas ut. Följande citat fick vi av Gretas väninna Inga-Britt: ”Till och med de malliga gubbarna har börjat använda rollator, de har äntligen förstått att den är bra. Jag tycker synd om karlar som inte vill använda rollator.”  

Vi har även tagit del av försäljningsstatistik under perioden 1987–2005 då sådan statistik inhämtades och sammanställdes av Hjälpmedelsinstitutet. Antalet sålda rollatorer ökade under den tidsperioden från cirka 25 000 till drygt 55 000 per år. Vad säger då forskningen? Forskaren Åse Brandt visade i sin avhandling från 2005 att rollatoranvändare i allmänhet är nöjda med sin rollator och att nöjdheten ökar över tid. Hon visade också att rollatorn har en hög användningsgrad. I en rapport från 2007 från Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi konstaterar författarna att personer som fått en rollator förskriven rapporterar mindre hjälpbehov, ökade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och minskade problem med att genomföra dagliga aktiviteter. I studien konstaterades signifikanta förändringar i livskvalitet hos rollatoranvändarna. Den skattade hälsovinsten hos rollatoranvändaren i jämförelse med kostnaden för att förskriva en rollator konstaterades vara hög. Vad kan vi vänta oss av framtidens rollatorer? I mitten av september 2013 hölls det årliga europeiska seminariet inom EU-satsningen ”Ambient Assisted Living” i Norrköping. På seminariet utsågs bland annat det bästa utvecklingsprojektet. Vinnare blev ett projekt som ska utveckla en motoriserad rollator med integrerad GPS för navigation. Forskare på KTH har utvecklat en rollator med höj- och sänkbara lyftbalkar som kan hjälpa användaren att resa sig från golvet efter ett fall.  

Är tiden nu mogen för den smarta rollatorn? Kommer nästa version av Karl-Oskar även kunna föra samtal med sin ägare? Kommer den att känna av väderförhållanden eller inaktivitet och därför påminna om att det är dags för en promenad? Kanske har den även en ”matchmaking”-funktion som kopplar samman ägaren med en rollatoranvändare i grannhuset?

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 november 2013 - 14:44 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 4/2013 • Äldreforskningen – med den äldre i centrum »

 

 

 

Referenser:

  • Åse Brandt (2005). outcomes of Rollator and powered Wheelchair Interventions – user Satisfaction and participation. Dissertation, Lunds University.
  • Sara Brundell och Peter Lorentzon (2007) Var tredje över 80 har rollator. Välfärd Nr 4. Jan Persson m.fl. (2007) Kostnader och effekter vid förskrivning av rollatorer, CMT Rapport 2007:3. Linköpings universitet.
Loading   Sökning pågår