DEBATT: Mota Olle i grind

Agneta Grimby och Barbro Westerholm
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Socialt arbete


Studier visar, att både gamla och unga änkor ändrade både dryckes- och läkemedelsvanor efter makens död. Var tredje änka använde alkohol för att dämpa sorgen, och var femte änka tog lugnande läkemedel och sömnpiller därtill.

För många är ålderdomen en tummelplats för oönskade livshändelser där anpassningsförmågan prövas hårt. Studier har tyvärr bekräftat att även små svårigheter då kan bli till oöverstigliga berg. Ensamhet, ohälsa, funktionssvaghet och andra förluster gör det svårt att tycka sig ”leva livet”.

Hälsoförändringar är vanliga påfrestningar för äldre. Den friskare i ett par vårdar ofta den sjukare. Det går så länge det går, inte ska man i onödan belasta samhället! Vårdandet av en allvarligt sjuk i hemmet kan bli långt och tärande. I en undersökning bland tusen änkor uppgav hela fyrtio procent att tiden före dödsfallet varit den mest påfrestande jämfört med tiden efter. Var finns stödet under denna förberedande sörjandefas? Och med vilka åtgärder dämpar man ångest och oro när man vet vartåt det barkar?

Så faller den sjuke ifrån, och man blir ensam kvar. Utsliten, trött, nedstämd och försvagad måste man hitta en ny livsform och identitet, komma igenom högen med bruna kuvert, försöka äta och sova för att få krafter, hålla modet uppe (vara duktig), se över ekonomin (kanske flytta till mindre boende), plus en lång svans av andra konsekvenser att tvingas ta tag i.

Alla dessa ”måsten” hopar sig över en när man helst vill ligga under täcket. Många änkor och änkemän gör det också, både bildligt och bokstavligt. Många reser sig aldrig, vill inte fortsätta att leva. Förlust av livskamrat är en bidragande orsak till självmord bland äldre.

Sorgen efter en livskamrat är omvittnat svår att hantera. Stödet finns sällan där, och man får klara sörjandet på egen hand. Många söker sig till öppenvården, men hur många stressade läkare har tid att rota i bakomliggande psykosociala orsaker till känslan av andnöd och ont i bröstet? Är ekg tillfredsställande, blir det oftast lugnande piller eller sömnmedel med hem.

Utlämnad åt sig själv och ensamheten är det nära till hands att man ändrar gamla, goda levnadsvanor. Studier visar, att både gamla och unga änkor ändrade både dryckes- och läkemedelsvanor efter makens död. Var tredje änka använde alkohol för att dämpa sorgen, och var femte änka tog lugnande läkemedel och sömnpiller därtill. Äldre änkor blev mer inaktiva - med trolig förlust av både fysisk och psykosocial stimulans.

Om inte någon form av stöd erbjuds, kan de personliga prövningarna, omställningarna och omkostnaderna bli avsevärda. En Göteborgsstudie har visat, att sörjande äldre som fått tidigt stöd i sorgen inte hade mer vårddagar på sjukhus eller dog tidigare än gifta personer. Besparingarna kan vara både avsevärda och beaktansvärda om man motar Olle i grind!

Synliggör därför den gamla människans livssituation och behov. Vi har tack och lov specialiserad vård för barn- och ungdomsåren och för barnafödandeperioden. Men ohälsa och svårigheter som kommer med hög ålder lämnas man ofta att klara på egen hand.

Forskningen uppdagar problemen, men vem håller i portmonnän och har det goda förnuftet att agera?

Ansvar ligger hos många: Andra närstående, ideella organisationer, primärvården, politiker i kommuner och landsting/regioner samt på riksnivå. Som vi ser det, vore det naturligt att regeringen ger Folkhälsoinstitutet i uppdrag att ta fram en programskrift om vad som behöver göras.
 

Fakta
Agneta Grimby är med dr, leg psykolog, äldreforskare och projektledare för Änkeprojektet, Geriatriken SU, Göteborg
Barbro Westerholm är professor emerita, leg läkare, riksdagsledamot (fp), Stockholm.

 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 23 september 2011 - 11:49 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår