Den tysta, osynliga hjärninfarkten

Inger Raune
Nyckelord: Medicin, Sjukvård


Tyst hjärninfarkt eller silent stroke är svår att upptäcka, säger professor Miia Kivipelto och med dr Alina Solomon, vid ARC (Aging Research Center) Karolinska Institutet. "Än så länge är kunskapen liten om vad den kan innebära. Det man vet är att den ger inga synliga fysiska funktionsnedsättningar, utan ger till exempel små kognitiva problem som långsamhet, bristande planeringsförmåga, mindre minnesstörningar."

Silent stroke – eller tyst hjärninfarkt – bör ses som ett samlingsbegrepp för olika små skador i hjärnan, som inte ger några synliga symtom. Det vill säga det som inte är klassisk stroke med ganska tydliga symtom. Det säger Alina Solomon som är disputerad läkare. Hon och professor Miia Kivipelto diskuterar begreppet silent stroke och konstaterar att studier visar att det är den vanligaste formen av stroke, som samtidigt är svår att upptäcka.

Att man nu allt oftare hör talas om silent stroke eller tyst hjärninfarkt är tack vare att de tekniska undersökningsmetoder som finns för att avbilda hjärnan utvecklas hela tiden och blir allt mer använda, som till exempel datortomografi (skiktröntgen) och MRI.

– Nu kan man upptäcka mer detaljer och förändringar i hjärnan. Då har man också sett att människor ofta kan ha haft en liten stroke som inte har gett några tydliga symtom.

Miia Kivipelto och Alina Solomon nämner bland annat den stora Rotterdamstudien där man har sett att silent stroke är vanligt förekommande, att det ökar i åldrandet och har liknande riskfaktorer som för stroke.

Vad är då tyst hjärninfarkt?

– Man pratar ofta om små infarkter, vilket kan vara former av silent stroke, säger Alina Solomon. Samtidigt påpekar hon att hur man definierar begreppet beror också på vem man frågar.

– Att vi inte riktigt kan definiera begreppen liten stroke eller silent stroke, är ett problem i hela forskningsområdet. Det är en återkommande diskussion hur vi ska få en konsensus i hur den vaskulära patologin* i hjärnan ska beskrivas. Det sker i dag på många olika sätt; på klinisk nivå, inom MRI-avbildning, på neuropatologisk nivå. Det är olika beskrivningar utifrån olika klassifikationssystem som ibland är svåra att kombinera.

– Än så länge är kunskapen liten om vad silent stroke kan innebära, säger de.

Det man vet är att den inte ger några synliga fysiska funktionsnedsättningar, utan till exempel små kognitiva problem som långsamhet, bristande planeringsförmåga och minnesstörningar.

– Dessa fynd har ändrat mycket från hur vi läkare har resonerat tidigare, säger Miia Kivipelto. Då var diskussionerna koncentrerat kring stora stroke med tydliga motoriska funktionsnedsättningar. Men nu uppmärksammar neurologerna forskarnas diskussioner om hjärnskador som ger mer ”osynliga” skador i form av kognitiv svikt.

Alina Solomon är just hemkommen från två olika konferenser om kognitiv svikt där silent stroke var en faktor som diskuterades.

– Här presenterades goda resultat av kognitiv träning för patienten, till exempel olika program för att träna planeringsförmågan, reaktioner och minnet.

Stroke har visat sig vara en riskfaktor för att senare utveckla ett demenssyndrom, vilket även gäller efter silent stroke. Vilken form av demens man kanske kommer att utveckla beror bland annat på var i hjärnan den tysta hjärninfarkten har inträffat.

Miia Kivipelto plockar fram ”the Nun-study” från 1997 i USA, där gamla katolska nunnor obducerades efter sin död. I den här speciella studien hade en del av kvinnorna ganska omfattande alzheimerförändringar i hjärnan. Om dessa inte hade haft någon stroke utvecklade endast hälften ett demenssyndrom. Av dem som hade haft en klassisk stroke utvecklade 75 procent demens. Medan de som hade haft en eller två mindre stroke (troligen silent stroke) utvecklade hela 97 procent ett demenssyndrom.

– Det verkar som om silent stroke kan vara den förändring i hjärnan som gör att det tippar över så att demens utvecklas, säger hon.

Nästan alltid är det så att du inte ens är medveten om att du har haft en tyst hjärninfarkt. Det låter oerhört skrämmande.
Miia Kivipelto och Alina Solomon säger att det nästan alltid finns små tecken.

– Så fort du misstänker att det är något som inte är som det brukar och som inte har att göra med att du till exempel stressar för mycket, bör du söka läkarhjälp. Precis som vid hjärtinfarkt ökar risken för ytterligare infarkt när du har haft en och samtidigt är risken också större för att nästa kan bli en klassisk stroke.

Samtidigt kan man tänka att detta går att förebygga på samma sätt som med stor stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar, säger de.

– Det är viktigt att göra återkommande läkarundersökningar och kontrollera till exempel blodtrycket och kolesterolvärdena. Och förstås behandla högt blodtryck och hjärtflimmer, vilka är bland de största riskfaktorerna.

Dessutom gäller samma livsstilsfaktorer som de som kan förebygga olika hjärt-kärlsjukdomar; att vara socialt aktiv, motionera, inte röka.

– Sedan är det också så att med den moderna tekniken kanske vi ser för mycket, säger Alina Solomon. Alla prickar som man ser vid avbildningen behöver inte påverka hjärnan på något märkbart vis eller behöver inte ens vara sjuka förändringar överhuvudtaget.

Fotnot Patologi är läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras.
 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 05 december 2011 - 14:24 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår