Alzheimer – riskfaktor för Alzheimers sjukdom

Inger Raune
Nyckelord: Demens, Hälsa – ohälsa, Medicin

 
Personer med posttraumatiska stressymtom är överrepresenterade när det gäller Alzheimers sjukdom, säger docent Ingvar Karlsson i Göteborg. Det är alltså en väldigt speciell grupp som är viktig att upptäcka. 

En dag i veckan arbetar Ingvar Karlsson vid en mottagning för flyktingar med svåra posttraumatiska symtom.

– Det är ett speciellt arbete som kräver speciella kunskaper. Dessa människor har fått stressrelaterade skador som har blivit permanenta. Hjärnan har lärt sig att reagera med ångest på ett onormalt sätt och dessa minnen går inte bort. Den långvariga stressen som dessa patienter har ger också kognitiva störningar. Som neuropsykiater är det möjligt att kunna förstå att dessa patienter också har en speciell typ av kognitiv störning. 

Ingvar Karlsson är docent i neurokemi och har kvar delar av sin tjänst som överläkare vid äldrepsykiatriska enheten i Mölndal. 

 

Han har tidigare varit konsult vid det judiska äldreboendet i Göteborg och har träffat många som har suttit i koncentrationsläger. Han såg att när de började bli äldre kom de traumatiska minnena upp till ytan. 

– Ofta vid pensioneringen uppstår på ett oförklarligt sätt en mängd olika symtom. De har tidigare under livet haft strategier för att fungera hyfsat väl och presterat bra i arbetslivet. 

– Alla de tankar de har inom sig har stängts inne. Man pratar inte med någon om det och så fort något dyker upp har man olika strategier för att hålla undan tankarna, ofta genom intensivt förvärvsarbete. De försummar familjen och vännerna eftersom arbetet tar överhanden. Samtidigt blir personen aldrig av med de ständigt uppdykande tankarna.

– Den dagen då strategierna inte fungerar längre, kommer allting upp till ytan och färgar deras liv med djupa depressioner, mycket ångest, mardrömmar bland annat. 

– Personer med posttraumatiska stressymtom är också överrepresenterade när det gäller Alzheimers sjukdom, säger han. Det är alltså en speciell grupp som är viktig att upptäcka. 

 

I dag kan han ibland känna igen beteendet när han möter en äldre person. Då ställer han frågan om han eller hon har arbetat mycket i sina dagar? 

– Jag frågar, har du arbetat så mycket som 10–12 timmar per dag? Då blir svaret ofta ja. Det kan vara ett sätt att hitta dessa personer för att kunna hjälpa dem. Ofta finns mardrömmar, sömnproblem, ångest och återkommande depressionsperioder. Det vore bra om vi kunde gå in tidigare och
erbjuda psykoterapi och läkemedel för att få dessa personer att fungera bättre.

Det är det han nu försöker göra med många av de flyktingar som kommer hit med svåra traumatiska händelser bakom sig. Han är djupt berörd när han talar om de människor han möter som har kommit hit med lika svåra trauman som de som överlevde koncentrationslägren. 

Han har just skrivit ett intyg till Migrationsverket angående en man som har svåra yttre skador i form av bland annat ärr från tortyr. Mannen har även ett 15 cm långt ärr på magen. 

– Han blev svårt misshandlad och förlorade medvetandet, när han vaknade upp hade han ärret på magen. Mannen misstänker att en njure har blivit bortopererad men han vet inte, ingen har sagt något.

 
Det här är något av det Ingvar Karlsson möter på mottagningen. Hur ska man kunna hjälpa dessa människor? 

– Det finns enstaka psykologer som kan arbeta med ofattbart svåra trauman. Med sitt arbetssätt kan de hjälpa till att skapa en trygghet och en meningsfullhet i livet för dessa personer. 

Inger Raune

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 18 mars 2012 - 20:53 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår