Depression gör att du glömmer

Inger Raune
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Minne och kognition, Medicin

 
I snac-k-projektet minnestestas alla deltagare, även de som har depressionssymtom. Resultaten visar att dessa personer presterar sämre än de utan depression. Det säger Alexandra Pantzar, doktorand i klinisk vetenskap vid Aging Research Center (arc) i Stockholm.

Om 85-åriga Olof kommer till vårdcentralen för att han har problem med magen, är det magen primärvårdsläkaren koncentrerar sig på. Systemet i dag är så utformat att tiden som kanske skulle behövas för att se vad som faktiskt ligger bakom Olofs magont, finns oftast inte. 

Det säger Alexandra Pantzar som är doktorand i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, arc (Aging Research Center). Hennes studier handlar om depression och kognitivt åldrande, bland annat hur minnesfunktioner påverkas när den äldre personen har en depressionssjukdom. 

– När en äldre människa är deprimerad söker han eller hon ofta vård för någon kroppslig åkomma. Läkaren hinner inte med, eller tänker kanske inte på att fråga om personen känner sig nedstämd. 

 

En depression hos en äldre människa handlar ofta om oro och ångest, bristande initiativförmåga och nedstämdhet, som kan tolkas som en del av åldrandet. Inte minst av den deprimerade själv, men även av tidspressade läkare. Därför kan det också dröja innan symtomen tolkas som depression.

– Depressioner hos äldre människor förblir ofta oupptäckta och därmed också obehandlade. Vilket i sin tur ger konsekvenser i vardagen för individen och anhöriga, och för samhället i form av ökade kostnader. Studier visar att en äldre person som lider av obehandlad depression söker sig oftare till vårdcentralen än andra. 

Hon påpekar att de kognitiva nedsättningar man ser vid depression är ungefär desamma som vid begynnande demenssjukdom. Dessutom visar studier att många med en begynnande demenssjukdom också har en depression. – Nu pratar man till och med om att ha en särskild diagnos för depression i Alzheimers sjukdom.

 

Inom psykiatrin används diagnos- och klassifikationssystem för att standardisera beskrivning och tolkning av psykiatriska sjukdomstillstånd, däribland depression. 

I dagsläget finns det två etablerade klassifikationssystem. Det ena är Internationella klassifikationen av sjukdomar icd-10, publicerat av Världshälsoorganisationen (who) och det andra är Diagnostiska kriterier enligt dsm-ivsom är det amerikanska psykiatriska samfundets (apa) klassifikationssystem (se faktaruta). 

Enligt icd-10 har man en mild depression vid fyra symtom av de angivna tio, vid 5–7 har man medelsvår och över sju symtom kallas det svår depression.

Alexandra Pantzar påpekar att enligt manualen dsm-iv har man en klinisk depression vid fem symtom.

– Så har du fyra är du inte deprimerad enligt detta klassifikationssystem. 

– Forskning visar att just mild depression är vanlig hos äldre om man jämför med andra åldersgrupper. När det gäller äldre är det vanligt att de
har fyra symtom eller kanske tre. Här måste man också komma ihåg att dessa symtom adderas till personens hela sjukdomsbild. Har man ett par funktionella nedsättningar och adderar på nedstämdhet och oro, ger det en betydligt tyngre bild. 

 

Alexandra Pantzar och hennes kolleger studerar data från det stora befolkningsprojektet snac-k (se faktaruta). Kontinuerligt undersöks alla deltagarna i  snac-k (60 år och äldre) med hjälp av både dsm-iv och icd-10, primärt för demenssjukdom. 

Alexandra Pantzar har i sina studier sett att av 2 724 minnestestade deltagare, som inte har en demensdiagnos, har omkring 4 procent en depression. Samtidigt ser hon att knappt en femtedel har fått läkemedelsbehandling. 

Många forskningsstudier, så även snac-k, visar att depression är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Fast skillnaderna syns först efter puberteten. Forskarna funderar över om det kan ha något med kvinnliga könshormoner att göra. 

Det Alexandra Pantzar vill se är vad som händer i hjärnan och med de kognitiva funktionerna vid en depression. 

 

I sina studier har hon sett att det så kallade episodiska minnet påverkas negativt när en person är deprimerad. När man testades för detta minne, som till exempel gör att vi minns var vi var och vad vi gjorde förra julen, presterade man sämre än andra äldre utan depression. Deprimerade personer hade svårare att komma ihåg information som de nyligen fått lära in. 

– I vardagen kan problem med det episodiska minnet leda till svårigheter att komma ihåg i huvudet vad vi ska handla, eller vilka möten vi har inbokade.

Även personens exekutiva funktioner, det vill säga förmågan att planera och organisera sitt beteende, påverkas negativt vid depression, säger hon. Liksom personens koncentration och uppmärksamhet. 

– Vilket i sin tur kan leda till att den information vi inte riktar vår uppmärksamhet på, kan vi ha svårt att minnas.

– Det episodiska minnet är också det första som påverkas vid en demenssjukdom, men det påverkas även av stress, säger hon. Jag som är 36 år kan också glömma både vad jag ska göra och handla, just på grund av stress.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 18 mars 2012 - 20:26 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår