Formulär för bedömning av depression hos de äldsta saknas

Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Hälsa – ohälsa, Medicin, Sjukvård

 
Det kan vara svårt att avgränsa egentlig depression hos äldre. Det är angeläget att utveckla bedömningsformulär för de allra äldsta. Den ofta använda Cornell-skalan är inte utvärderad för patienter med kognitiv svikt. Det framgår av en ny litteraturöversikt från SBU.

Statens beredning för medicinsk utvärdering sbu har gjort en sammanställning av flera systematiska översikter. Där ingår bland annat metoder för diagnostik, bedömning och uppföljning av personer med förstämningssyndrom. Det är ett regeringsuppdrag inom psykiatrisatsningen. Separata rapporter om översikterna kommer under 2012.

Förstämningssyndrom tillhör de vanligaste orsakerna till ohälsa, förtida död, produktionsbortfall och arbetsoförmåga. De indelas i unipolära och bipolära syndrom. Egentlig depression är det vanligaste unipolära syndromet.

En amerikansk epidemiologisk studie från 2005, och en översikt av europeiska studier publicerad samma år, fann att cirka 9 procent av den vuxna befolkningen led av förstämningssyndrom under ett år. Nära 80 procent av dem hade egentlig depression.  Andra studier visar att sannolikheten för att insjukna i egentlig depression någon gång i livet är 22,5 procent för män och 30,7 procent kvinnor.

 

Det kan vara svårt att ställa diagnos vid förstämningssyndrom. Symtomen kan vara likartade som för kroppsliga sjukdomar, något som måste utredas. Inom primärvården söker patienterna i allmänhet för kroppsliga symtom. Symtomen kan också förekomma vid andra psykiska sjukdomar, till exempel ångestsyndrom. Ytterligare ett problem är den höga graden av samsjuklighet. Enligt sbu har en majoritet av personerna med förstämningssyndrom samtidigt andra problem, till exempel ångest, missbruk eller personlighetsstörningar.

En tidigare sbu-rapport har tagit upp kroppsliga sjukdomar som visat samband med depression. Dit hör hjärt-kärlsjukdomar, hjärnblödningar och stroke, smärttillstånd i rygg och nacke, ledgångsreumatism och fibromyalgi, diabetes och vissa cancersjukdomar samt neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och epilepsi.

 

Att avgränsa egentlig depression hos äldre kan vara svårt. Tilltagande kroppsliga symtom som värk och minskad energi kan ses som en del av naturligt åldrande eller vara symtom på en depression. Den kan också te sig som demens eller verkligen vara ett tidigt tecken på demensutveckling. Äldre är också mer känsliga för läkemedel som i vissa fall kan ge depressiva symtom som biverkan.

Det saknas biologiska markörer för att ställa diagnoser på förstämningssyndrom. Tillstånden diagnostiseras med hjälp av kriterier som beskriver symtom och varaktighet. who och amerikanska psykiatrikerföreningen har var sitt klassificeringssystem, icd respektive dsm (se faktaruta sid 26).

I idealfallet består den diagnostiska processen av en klinisk bedömning kompletterad med kroppsliga undersökningar och användning av olika bedömningsformulär. All denna information utvärderas sedan av ett team.

 

Klinisk bedömning utan hjälpmedel är en otillräcklig metod för att diagnostisera förstämningssyndrom. Cirka hälften av patienterna med depression eller mani upptäcks inte vid första besöket.

Diagnosen grundas nu på ett eller flera samtal med patienten. Det finns också bedömningsformulär som stöd för diagnos och utvärdering av behandlingseffekter. I Sverige används minst ett 60-tal sådana.

Två intervjuformulär har vetenskapligt stöd för en tillräcklig känslighet och träffsäkerhet för depression och mani hos vuxna. Det är scid (Structured Clinical Interview for dsm-iv disorders) samt mini (Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju).

 

Två formulär för preliminär bedömning av depression hos äldre utan påtaglig svikt har vetenskapligt stöd. Det är Geriatric Depression Scale gds 15 respektive gds-30. En svensk version, gds-20, har utvecklats för äldre i primärvård. sbu kan inte uttala sig om den är tillförlitlig eftersom det bara finns en studie som inte uppfyller kraven på relevans. Övriga formulär som används i Sverige för patienter utan påtaglig kognitiv svikt har antingen otillräckligt vetenskapligt underlag eller så saknas studier helt.

Det saknas också studier av god vetenskaplig kvalitet som undersöker vilka formulär som fungerar för äldre med påtaglig kognitiv svikt. Det betyder att det inte finns vetenskapligt stöd för den ofta refererade Cornellskalan. Därför är det angeläget att utveckla bedömningsformulär för de allra äldsta anser sbu.

sbu har också undersökt hur psykiatrisk evidens kan införas i primärvården. Amerikanska studier av en särskilt utsedd person som ansvarade för stöd och uppföljning av patienter med depression visade på bättre omhändertagande och minskad depression. sbu vill testa modellen i Sverige, men påpekar att vissa upphandlingsmodeller och beställarkrav kan vara ett hinder om telefontid för sjuksköterskor inte ingår i ersättningen. 

 

En annan litteraturöversikt av läkemedelsbehandling vid schizofreni visar att det finns starkt vetenskapligt stöd för att läkemedel hjälper personer med schizofreni. De minskar symtomen, minskar självmordsrisken och ökar livslängden. Läkemedlen är också en förutsättning för att andra åtgärder, till exempel psykosociala insatser, ska ge god effekt.

Referenser:

Om psykiatrisk diagnos och behandling. En sammanställning av systematiska  litteraturöversikter. SBU, 2011. 

 


Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 mars 2012 - 22:26 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår