Alla bör ha större kunskap

Av Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Medicin, Utbildning


Det finns ett enormt stort behov av upplysning till allmänheten om inkontinens. Man ska inte acceptera att kissa ner sig utan kräva att få bli utredd och få behandling. Många tror att det hör till åldern och inte går att göra något åt. Helt fel säger professor Yngve Gustafson.

Inkontinens är ett eftersatt område inom både sjukvård och äldreomsorg. Det är ett stort problem som påverkar livskvaliteten. Det är förnedrande att behöva kissa på sig och avföringsinkontinens är ännu mer invalidiserande. Det säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet:

– Det är egentligen märkligt att det är så eftersatt, men det kan bero på att det är ett komplext problem. Det är ett samspel mellan medvetna nervcentrum och autonoma nervcentrum och påverkas av många sjukdomar och av åldersförändringar i lilla bäckenet. Förmågan att reglera och kontrollera blir successivt sämre med åldern.

– Det finns också mängder av sjukdomar och läkemedel som direkt eller indirekt påverkar förmågan att hålla urin och avföring.

Området är eftersatt i utbildningen av läkare och sjuksköterskor och egentligen i all vårdutbildning. Det är stora brister anser han.

– Min erfarenhet är att en väldigt liten del får en adekvat utredning av orsakerna till inkontinensen. De flesta får i bästa fall hjälpmedel i form av blöjor och droppskydd. Det finns en allmän tro att det hör till för äldre att få problem med urinen och speciellt för gamla kvinnor. Inkontinens är ett symtom som alltid ska utredas.

Yngve Gustafson, själv specialist i geriatrik, konstaterar att utredningar görs i otillräcklig omfattning även inom geriatriken trots att det finns en geriatrisk checklista där problem med urin och avföring alltid måste uppmärksammas.

– Speciellt i mötet med en patient som haft inkontinens i flera år tror jag inte att man rutinmässigt utreder vad som är den bakomliggande orsaken. Man utgår nog från att någon förhoppningsvis gjort något tidigare. De flesta får fortsätta att lida av sin inkontinens. I alla fall inbillar jag mig ändå att omhändertagandet av äldre människor med inkontinens är bättre inom geriatriken än i de flesta andra specialiteter.

I akutsjukvård får patienter som drabbats av stroke eller behöver annan invärtesmedicinsk vård ofta inkontinensproblem efter vårdtillfället. Något som ofta inte dokumenteras i journalen vare sig av läkare eller av sjuksköterskor hävdar han. Samtidigt konstaterar han att inkontinens ofta är ett dolt handikapp. Gamla patienter skäms och tar inte upp frågan. De tar för givet att det hör till åldern och tror att det inte går att göra något. Det är helt fel säger han.

– De flesta blir kontinenta med utredning och behandling. Det finns ett enormt stort behov av upplysning till allmänheten. Man ska inte acceptera att kissa ner sig utan kräva att få bli utredd och få behandling.

Inkontinens hos män är ett ännu mer tabulagt område. Forskningsprojektet Umeå 85+ visade att männen inte ligger så långt efter kvinnorna. Svår inkontinens, det vill säga dagliga problem, hade 30 procent av kvinnorna och 20 procent av männen över 85 år.

Yngve Gustafson arbetar mest med människor med demenssjukdom och stroke.

– Vid en hjärnskada får man ofta svårt att kontrollera både sfinktern, som gör att man kommer igång att kissa, och detrusorn. Det kan göra att urinblåsan drar ihop sig okontrollerat så att man inte hinner till toaletten. Människor med neurologiska sjukdomar är därför ofta extremt känsliga för påverkan från mängder av läkemedel både för att hålla urinen och för att komma igång att kissa. Både smärtstillande och lugnande läkemedel kan ha dessa effekter.

I Västerbotten har hälften av alla över 80 år läkemedel som kan försvåra tömningen av blåsan och ge överrinningsinkontinens. Alltså att blåsan blir överfull och trängningarna kommer så snabbt att man inte hinner till toaletten förklarar han.

– I FASS står oftast inte att det finns risk för inkontinens. Många läkemedel är inte testade på gamla och sjuka människor. Yngre eller medelålders får förmodligen inte sådana problem och det är ofta bara på dem man testat läkemedlen.

Socialstyrelsen har en lista på läkemedel som ska undvikas för äldre (se referens). Forskningsprojekt på ortopeden vid Norrlands Universitetssjukhus har visat att det är viktigt att ta bort katetern så snabbt som möjligt efter en höftledsoperation för att förhindra urinvägsinfektion och risk för förvirring. I studierna ingick inte användning av blöja.

– Fokus ska vara på att gå på toaletten. Höftopererade får läkemedel som gör det svårt att kissa. Det är viktigt att kontrollera med bladder scanner, en form av ultraljud, att urinblåsan inte blir överfull. En uttänjd blåsa kan sällan återhämta sig, varnar han.

På äldreboenden har majoriteten av de gamla läkemedel som påverkar urin och avföring.

– Läkemedel är den vanligaste orsaken till att man kissar ner sig och det enklaste att göra något åt. Genom att minska dosen, byta läkemedel eller ta bort det helt.

Det finns hundratals läkemedel som påverkar nervsystemet så att man får svårt att hålla urinen eller svårt att kissa.

– Det är väldigt sällan som äldreboenden gör inkontinensutredningar. Sjuksköterskorna tar inte upp det med doktorn, förmodligen för att de redan vet att doktorn kanske inte bryr sig.

Sjuksköterskor har också berättat för honom att det nu är nästan omöjligt att få behandling vid urinvägsinfektion på grund av restriktiv förskrivning av antibiotika.

– Kroniska urinvägsinfektioner är en vanlig men ofta onödig orsak till inkontinens och förvärrar ofta situationen för en person som redan är inkontinent. Urinvägsinfektion kan också ge förvirring som kan leda till inkontinens. Till det bidrar ofta även näringsbrist, bland annat järnbrist, som i sin tur ger sköra slemhinnor och ökar risken för inkontinens på grund av ökad inflammation i urinblåsan.

Yngve Gustafson har begränsad erfarenhet av att arbeta i hemsjukvården, men konstaterar att baksidan av kvarboendeprincipen är att problemen med inkontinens ökar.

– Om man inte får gå på toaletten när man behöver, kan det leda till att man utvecklar en inkontinens. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 12 mars 2014 - 12:44 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/2014 • Det läcker – om läckage och inkontinens »

»Läkemedel är den vanligaste orsaken till att man kissar ner sig och det enklaste att göra något åt.«
 

Intervjuad: Yngve Gustafson är professor i geriatrik vid Umeå universitet. 
 

REFERENSER:

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen, artikel 2010-6-29.

Loading   Sökning pågår