Urinläckage har ingen högstatus

Av Inger Raune, journalist
Nyckelord: Omvårdnad


Det är genant att ta upp huruvida urinen och avföringen fungerar. Det är uppenbarligen skamligt att prata om både för personen själv och för sjukvårdspersonal. Det kanske behövs några patienter som ”kommer ut” för att sticka hål på tabut urin- och avföringsläckage. Ungefär som när homosexuella började berätta om sin sexuella läggning, liksom männen med prostatacancer. Det säger Agneta Sandberg, sjuksköterska och uroterapeut.

Ofta får en äldre person ett hjälpmedel för inkontinens i en akut situation, vid till exempel ett lårbensbrott. Då får hon eller han ett skydd eftersom det är en omöjlighet att ta sig till toaletten. Vi som arbetar med omvårdnad och omsorg måste hjälpa till att i möjligaste mån träna bort det här skyddet.

Det säger Agneta Sandberg som är sjuksköterska och uroterapeut vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Hon har i många år arbetat med blås- och tarmdysfunktion hos barn och vuxna, både kvinnor och män. Hon påpekar att det inte är alldeles enkelt att kissa i ett skydd.

– Man vill till en toalett när man känner sig kissnödig, det är ett invant beteende. Men när man väl har lärt sig att kissa i skyddet kan det vara svårt att vänja sig av.

Det gäller framför allt äldre personer. Efter lårbensbrottet kan det fortfarande vara svårt och smärtsamt att röra på sig. Det kan vara ansträngande att ta sig till toaletten när man är nyopererad. Man kanske behöver hjälp för att hinna fram. Då är det lättare att fortsätta använda skydd. Agneta Sandberg tar upp, som flera i det här numret, de vägda blöjorna i den så kallade Caremaskandalen.

– Metoden är helt rätt! Skydden har olika storlek men också olika absorptionsförmåga. Vägning är ett utmärkt sätt att ta reda på personens urinläckage, sedan utifrån absorptionsförmåga och passform välja det skydd som passar just den personen. Att få rätt skydd när man behöver är viktigt.

Hon tror dock att det blev en missuppfattning när det gäller hanteringen på Caremas Koppargården.

– I media beskrevs det som om personalen vägde skydden enbart för att se vilka som absorberade mest, det vill säga varade längst. Det tror jag absolut inte var meningen!

Det får inte bli så att skyddet blir toalett. Man måste ha rätten att komma till en toalett. Skyddet ska vara till för läckage som sker mellan toalettbesöken. Agneta Sandberg säger att personal många gånger väljer ett för stort skydd och med hög absorptionsförmåga för den äldre. Det är inte meningen att han eller hon ska klara sig med det i fem-sex timmar.

– Så skulle vi aldrig göra eller tänka när det gäller våra barn! Då byter vi blöja regelbundet under dagen för att barnet ska slippa ha en blöt blöja.

– Det gäller ju oss alla, ingen vill att det ska vara blött i grenen – oavsett om man sitter, ligger eller står. När det har hänt en olycka ska man ha rätt att få ett torrt skydd.

– Det är viktigt att man får utredning och behandling för blås- och tarmdysfunktionen samt ett individuellt anpassat skydd för läckaget. Tyvärr fungerar det inte alltid så på äldreboenden, säger hon.

Agneta Sandberg har arbetat med kvalitetssäkring inom äldrevården och var med om att utarbeta ett kvalitetsprogram som finns på www.Nikola.nu (se faktaruta). Hon är med i ledningsgruppen för nätverket Nikola och försöker hinna sprida information – som ofta sker på fritiden. Nikola och FoU-enheten i Jönköping, som har utvecklat kvalitetsregistret Senior alert (se faktaruta och artikel sid 37), har tagit fram en ny modul i registret kring blåsdysfunktion och inkontinens. Målet är att alla med blåsproblem ska erbjudas utredning och åtgärder. Från och med januari 2014 finns modulen med riskbedömning, bakomliggande orsaker, förslag till åtgärder och uppföljning kring blåsdysfunktion i Senior alert.

– I och med att området nu finns i kvalitetsregistret Senior alert tror jag att blås- och tarmläckage kommer att uppmärksammas mer inom äldrevård och omsorg.

– Det hoppas jag i alla fall, säger Agneta Sandberg.

Inkontinens är inte något vi pratar om. Vi har redan som barn lärt oss att det där med kiss och bajs ska vi klara av själva.

– Som vuxen är det inget man vill ta upp och diskutera, varken personen själv eller sjukvårdspersonal. Därför hamnar det också långt ner på sjukvårdens prioriteringslista. Urinläckage har ingen högstatus, säger hon.

– Titta bara på sjuksköterskeutbildningarna. I den ingår ingen utbildning om blåsdysfunktion eller inkontinens. Ändå är det just inkontinens sjuksköterskan kommer att möta precis överallt i sjukvården!

– Det kanske behövs några patienter som ”kommer ut” för att sticka hål på tabut urin- och avföringsläckage. Ungefär som när homosexuella började berätta om sin sexuella läggning, liksom männen med prostatacancer.

– Det är kanske inte så konstigt att det blir skämmigt att prata om urin och avföring när man redan som barn får lära sig att säga att man gör ett och två istället för kissar och bajsar. De är fortfarande fula ord och måste uppenbarligen omskrivas.

Enligt SBU-rapporten är något av det viktigaste att personen utreds och erbjuds behandling. Agneta Sandberg säger att det är si och så med den saken på äldreboendena.

– Det är väldigt få äldre som har utretts! De får sitt kontinensskydd eller har det redan när de kommer till boendet.

Enligt Agneta Sandberg görs sällan någon läckagemätning för att se vilket skydd som är rätt anpassat. Sällan finns individuellt anpassad toalettassistans, det vill säga att få hjälp att gå på toaletten vid tider som är anpassade efter personen och inte efter verksamheten.

– Inte heller uppmärksamhetsträning, att man i tid lär sig känna igen när man behöver gå på toaletten. Man kan ofta se på person om han eller hon behöver kissa. Då kan man göra personen uppmärksam på att nu ser du ut som om du skulle behöva gå på toaletten.

Det finns hjälp att få, säger hon. Det kan däremot vara svårare när man ska klara sig själv hemma med hemtjänst som kommer några gånger om dagen.

– Ska hemtjänsten komma varje gång jag behöver kissa, skulle det inte fungera som det ser ut i dag.

Det finns dock en hel del man kan göra för att underlätta toalettbesök. Att låta en lampa vara tänd så att man ser. Det är också bra att ha kläder som inte måste knäppas upp och använda byxor som är lätta att dra ner. Sittställningar till toaletten kan också göra att man vågar slappna av även om man har yrsel och är rädd för att ramla. För att man ska få till en förändring för äldre människor med urin- och avföringsproblem handlar mycket om värdegrund, säger Agneta Sandberg.

– Ofta hör vi argument om att de inte hinner hjälpa de äldre till toaletten, de får använda skyddet. Då har vi som personal redan från början bestämt hur dagen ska se ut. Vissa saker måste planeras och göras på bestämda tider, säger hon.

– Men det måste vara vårdtagarens – den äldres – behov som ska styra schemat. Så gör vi med våra barn. Men när det gäller den äldre personen är det som han eller hon ofta ska rätta sig efter rutiner som passar verksamheten.

– Du får inte komma till toaletten nu för det har vi inte tid med. Ibland måste vi nog stanna upp och tänka efter vilka vi är till för. Vi är inbjudna i hans eller hennes hem och det är de som ska styra vad vi ska göra i dag.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 12 mars 2014 - 13:17 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 1/2014 • Det läcker – om läckage och inkontinens »

»Så skulle vi aldrig göra eller tänka när det gäller våra barn! Då byter vi blöja regelbundet under dagen för att barnet ska slippa ha en blöt blöja.« 


Intervjuad:
Agneta Sandberg är sjuksköterska och uroterapeut vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.


Nikola
Nikola bildades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och administreras av Hjälpmedelsinstitutet. Sedan år 2000 har nätverket arbetat med att ta fram och samla kunskap inom inkontinensområdet för personer med blås- och tarmdysfunktion. Det är ett nationellt nätverk där ett 60-tal professioner ingår. Informationsportalen och nätverket bildar Nikola. De har också tagit fram ett kvalitetsprogram som vänder sig till verksamheter som möter personer med blås- och tarmfunktionsstörning; inom kommun, landsting och privata vårdgivare. Syftet med programmet är att öka livskvaliteten för dessa personer genom att säkra kvaliteten på utredning, behandling och omvårdnad. Sedan i januari 2014 finns en ny områdesmodul om blåsdysfunktion med i kvalitetsregistret Senior alert som är utarbetad av Nikola. Nikola.nu ligger fortfarande inom Hjälpmedelsinstitutet, men det är ovisst hur det kommer att se ut efter institutets nedläggning längre fram i vår.

Senior alert 
Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. De har områden för Munhälsa, Fall, Trycksår, Munhälsa. Sedan januari 2014 finns även Blåsdysfunktion/ Inkontinens. Detta ökar nu Senior Alerts möjligheter att ytterligare stärka och förbättra livskvalitet för äldre. Texter om arbetssätt och mätningar tas fram i samarbete med Nikola.

Loading   Sökning pågår