De äldre – Sveriges stora outnyttjade resurs?

Av Lars Nilsson och Gerdt Sundström, fd professorer och sakkunniga för Sveriges pensionärsförbund, SPF.
Nyckelord: Anhörig


Det är riktigt att pensionärerna utgör en stor resurs, men outnyttjad är den inte. Många äldre fortsätter att arbeta efter ordinarie pensionsålder. De gör till exempel frivilliginsatser av olika slag, organiserat såsom i pensionärsföreningarnas trygghetsringning eller mer individuellt. Det skriver Lars Nilsson och Gerdt Sundström, fd professorer och sakkunniga för Sveriges pensionärsförbund, SPF.

Äldre ger minst dubbelt så mycket omsorg till närstående som de får från hela hemtjänsten! Detta är okänt även bland forskarna. Man ser ofta äldre i stort som en tärande grupp, även om en del av dem fortfarande verkar vara pigga och skulle kunna göra insatser av olika slag. Därför föreslås då och då att de äldre ska ta hand om varandra, mer eller mindre organiserat.

Tanken är inte ny, redan på 1980-talet såg man i undersökningar att pensionärer hjälpte varandra och man sjösatte även försök med ”hjälpbanker”, som dock så småningom upphörde. (Idén var att hjälpgivare fick dragningsrätter på hjälp för egen del, senare).

Det är riktigt att pensionärerna utgör en stor resurs, men outnyttjad är den inte. Många äldre fortsätter att arbeta efter ordinarie pensionsålder. De gör till exempel frivilliginsatser av olika slag, organiserat såsom i pensionärsföreningarnas trygghetsringning eller mer individuellt. Kollegan Bo Malmbergs mor Stina brukade så länge hon orkade ”läsa för de gamle” på det närbelägna äldreboendet i Bjuv. Personalen lämpade av ”åldringarna” i dagrummet och gick för att göra annat. Baka kaffebröd måste Stina göra själv hemmavid.

Stödet till äldre anhöriga och frivilliga har sina brister, vilket belyses i en kommande rapport från Nationellt Kompetenscentrum Anhörigfrågor. Förutom att omkring hälften av de äldre ibland tar hand om barnbarn, bistår ekonomiskt med mera, handlar de äldres insatser om att ge omsorg, med ibland mycket omfattande åtaganden för makar eller andra närstående.

I Socialstyrelsens omsorgskartläggning 2012 befanns att 18 procent av de äldre är omsorgsgivare, högre än bland unga upp till 45, och åtagandets omfattning ökar med åldern ända upp i 80+ åldern.

För en mindre grupp, 5 procent, gäller det omsorg för en partner, med ungefär lika många män som kvinnor i vårdaruppgifter. I huvudsak handlar det dock om omsorg för annan släkt utanför hushållet, vänner och grannar. Ibland överlappar omsorgen med offentliga serviceinsatser, ibland inte. Det senare är ofta fallet med partnervård som kan handla om stora åtaganden.

Eftersom Socialstyrelsen också kartlade hur många timmar hjälp man gav, går det att grovt uppskatta de äldres bidrag till all anhörigomsorg i landet, vilken som bekant är betydligt större än den offentliga omsorgen. Äldre står för nästan hälften av alla anhörigomsorgstimmar.

Ibland talas det om partnerskap mellan anhöriga och offentliga insattser, vilket frammanar en väl harmonisk bild av relationen. Det har varit okänt hur mycket av de äldre anhörigas insatser som sker utan offentlig inblandning. I en representativ undersökning med medlemmar i spf (N=1233, svarsfrekvens 64 procent; 65–74 83 procent, 75+44 procent) uppgav 15 procent, det vill säga drygt hälften av alla äldre anhörigvårdare, att de ”hjälper en äldre anhörig eller vän med vardagsbestyr så att han/hon inte behöver anlita samhällets tjänster”.

Vi vet förstås inte om mottagaren verkligen skulle ha fått offentlig omsorg och i samma omfattning vid utebliven anhöriginsats. Att det är så för en del partnervårdare är känt (2 procent i materialet ger omsorg ”dygnet runt”). Där skulle vid anhörigbortfall många tvingas till äldreboende och än fler behöva (utökad) hemtjänst, vilket framgått av en genomgång av alla vårdtagare i Mullsjö kommun (Malmberg & Sundström 2013).

Med hjälp av timuppgifter för omsorgen i spf-undersökningen kan man beräkna att de äldres omsorgsgivande är ungefär dubbelt så stort i timmar räknat (runt 85 miljoner timmar) som all hemtjänst i Sverige, som kostar i storleksordningen 40 miljarder. (Beräkningar på Socialstyrelsens data tyder på att äldre utför ännu större volymer; siffrorna fås på begäran.)

Så kom inte och snacka om outnyttjad resurs! Vi pensionärer kan och vill göra ännu mer, men önskar att andra också tar sin del av ansvaret.  

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 05 juni 2014 - 11:13 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2014 • Spelet om åldrandet »

 
 
 

Sedan artikeln skrevs har Lars Nilsson tyvärr hastigt gått bort. Men hans viktiga insatser mot över- och felförskrivning av läkemedel genom SPSs och PROs arbete med detta (”Koll på läkemedel”), liksom hans nya bok om åldersdiskriminering. Resultaten från enkäten som nämns i artikeln finns på www.spf.se /alderism 
Loading   Sökning pågår