LEDARE: Var finns äldrefrågorna?

Av Inger Raune, chefredaktör


Var finns äldrefrågorna i valrörelsen? Det är skolan för hela slanten, vilket i sig är alldeles utmärkt! Men varför bara en fråga åt gången? I det här numret frågar vi bland annat om äldrepolitiken tar till sig resultaten från äldreforskningen och i så fall vad. Se vad politiker och forskare svarar på sidan 16.

Politiker lever i en helt annan vardag än forskarna. Politikerna vill ha snabba resultat och svar. Forskarna däremot behöver tid, de måste kontrollera evidens och fakta för att vara helt säkra innan de går ut med data. Det finns dock andra anledningar till att kunskap inte alltid når ut. I vintras såg jag en blänkare i Östgöta- Corren där en kommunpolitiker sa att deras kommun verkligen inte ville utmärka sig för att vara en ”äldrekommun”(!). Vad står ett sådant uttalande för? Det låter som rena ålderismen. Men om jag tänker lite välvilligt handlar det kanske om åldersnoja i största allmänhet.

Det finns studier som visar att den största diskrimineringen av äldre förekommer bland äldre själva. Ju närmare man kommer det skröpliga åldrandet och döden, desto mer vill man skjuta det framför sig. Inte se, inte tänka på det. Inte tänka på att den tiden kommer, då jag inte fungerar som jag alltid har gjort! Då jag kommer att behöva hjälp och stöd. Bli beroende. Desto större skäl att före dess slåss för att vi ska få det så bra som möjligt när den där dagen kommer!

Till det här numret bad vi de fem största pensionärsorganisationerna att svara på hur de ser på den del av livet då vi inte längre kan klara oss själva – den del som de flesta av oss kommer att hamna i, förr eller senare enligt äldreforskarna. En organisation svarade – Riksförbundet PensionärsGemenskap – RPG (se notis sid 19). Jag vill inte på något sätt klanka ner på vad pensionärsorganisationerna gör, tvärtom! De gör åtskilligt, kanske framför allt för dem som inte är så pigga längre. Detta borde dock höras och synas ordentligt. Återigen dyker en gammal önskan upp om att pensionärsorganisationerna skulle göra 5 röster till en stark!

Vi skickade också ut en fråga till riksdagspartiernas ungdomsförbund; vem ska ta hand om farmor? – alla har svarat och på lite olika sätt. För vem ska ta hand om farmor i framtiden? Riksrevisionen pekade nyligen på den ökande anhörigvården. I dagens Eko i slutet av april, påpekade riksrevisor Jan Landahl att anhörigvård ses som komplement till den offentliga vården och omsorgen.

– I dag finns tendenser att det snarare är tvärtom, sa han.

900 000 av dem som vårdar anhöriga har också ett vanligt arbete att sköta, säger Riksrevisionen. Det är också vad rapporter från Socialhögskolan i Stockholm visar; medelålders barn går ner i arbetstid, säger upp sig och pensionerar sig i förtid för att hjälpa en gammal förälder. Det rör sig om fler än 100 000 personer i arbetsför ålder!

Regeringen har satsat många miljoner på att vård och omsorg ska fungera för de mest sjuka äldre, det vill säga de allra mest sköra. Försöksverksamheter har pågått i flera år runt om i landet och goda exempel ska vaskas fram. Samtidigt visar en ny studie att andelen demenssjuka på äldreboende har minskat. År 2000 bodde 56 procent på ett boende, mot 42 procent i dag. Samtidigt som antalet demenssjuka personer har ökat! Så vem tar hand om farmor som har en demenssjukdom? Ja, ni förstår!

När satsningen på de mest sjuka äldre kom var det många som tyckte att det inte var en dag för tidigt! Samtidigt fanns röster som undrade om detta skulle innebära att man skar ner någon annanstans, till exempel på demensvården… Detta apropå att bara ta i en fråga i taget!?

Nu hoppas vi att diskussionerna kring äldrevård och omsorg kommer igång ordentligt och att det blir en prioriterad valfråga!

Under tiden önskar redaktionen alla en skön och vacker sommar!

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 05 juni 2014 - 00:07 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår