Öppna jämförelser – utveckling pågår

Av Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Organisation och lagstiftning


Öppna jämförelser är ett område under utveckling. Först när resultatet kan kopplas till kostnaderna blir det riktigt intressant för kommunerna tror handläggare på Sveriges kommuner och landsting.

Knappt har rapporten Vård och omsorg om äldre 2013 kommit från trycket förrän Helena Henningson och Peter Nilsson är igång med förberedelserna för nästa rapport. De arbetar med öppna jämförelser på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Efter en kartläggning av datakällorna – nya kan ha kommit till – blir det diskussion om vilka nya indikatorer som kan skapas. Helena Henningson:

– Det finns så många aspekter i omsorgen om äldre. Vi kan bara beskriva kvaliteten där det finns källor att hämta data från. Vi skulle vilja ha mycket mer men många källor är otydliga, opålitliga eller finns helt enkelt inte.

De utnyttjar nu kvalitetsregister som Senior Alert, palliativregistret, läkemedelsregistret, Riksstroke och Rikshöft. Det finns 150 olika diagnosregister att välja bland. Diabetesregistret och Rikssår kan komma att användas. De försöker hitta en balans så att det inte blir för mycket hälso- och sjukvård. För socialtjänsten är datakällorna mer osäkra. Det enda som fångar kvaliteten inom omsorg är Socialstyrelsens brukarundersökningar.

– Det är ju en subjektiv mätning. Det finns inget objektivt sätt att mäta kvaliteten i omsorgen idag, säger Peter Nilsson. Det finns visserligen ett nationellt register för äldre och funktionsnedsatta som Socialstyrelsen också ansvarar för. Kommunerna rapporterar varje månad in omfattning och typer av insatser som en individ får – hemtjänstservice, personlig omvårdnad, särskilt boende eller dagverksamhet. Peter Nilsson:

 – Det är volymuppgifter och säger ingenting om det är bra eller dåligt. Det är ju det vi vill fånga, om det blir bättre för den äldre. Det enda sättet just nu är att fråga. Det är en brist att det inte finns något mer.

Arbetet går vidare med att skapa indikatorer. Det måste gå att mäta och jämföra mellan kommuner och det ska finnas ett utrymme för att förbättra.

– Syftet med öppna jämförelser är att bidra till ett ständigt lärande och en ständig förbättring, förklarar Helena Henningson.

Hon berättar också att det på ett sätt är frivilligt att delta i öppna jämförelser, men en stor del av rapporten bygger på nationell statistik som kommunerna är skyldiga att lämna in enligt en föreskrift. Att delta i nationella kvalitetsregister är frivilligt, men överenskommelsen om mest sjuka äldre innehåller en prestationsersättning som kan driva på. I rapporten kan man se tomma rutor ibland. Det beror mestadels på att de kräver 30 registreringar för en viss indikator i en kommun för att få tillräcklig statistisk kraft. Små kommuner kommer kanske inte upp i det antalet. I nästa års rapport kommer troligen uppgifter från kvalitetsregistret om beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) samt Swedem att tas med.

Har öppna jämförelser lett till förbättringar? Peter Nilsson:

– Vi kan inte se om det blivit bättre utan analys. Det är upp till kommuner och landsting att själva analysera materialet och avgöra vad de vill göra med uppgifterna i öppna jämförelser. Men kommunerna har sällan resurser att göra det helt på egen hand. Vi har nyss tagit fram en handbok för det och vi behöver göra ännu mer. Fokus i vårt arbete har förflyttats från att bara ta fram en rapport till att ge så mycket aktivt stöd i analys vi kan.

De får nu mycket frågor på telefon och mail och åker ut till träffar i länen, men inte till enskilda kommuner. Socialdepartementet ger också stöd till kunskapsbaserad socialtjänst och många har valt att arbeta med äldre. FoU-enheter, regioner eller kommunalförbund håller ihop det arbetet. De anser ändå att öppna jämförelser inspirerat till förbättringar. Helena Henningson nämner maten och måltidsmiljön som exempel där enskilda kommuner arbetat hårt, Tjörn till exempel. Ändå är det stora skillnader mellan kommunerna i de flesta indikatorer. Just för maten ligger genomsnittet i särskilt boende för dem som tyckte att maten smakade mycket eller ganska bra på 77 procent. Variationen låg mellan 53 och 95 procent. Generellt är det samma kommuner som ligger högt och lågt hela tiden säger Peter Nilsson:

– Stockholm, Göteborg och Malmö ligger konstant lågt liksom några av de stora förortskommunerna. De har nu påbörjat ett arbete inom ett annat projekt – Kostnad per brukare – som går ut på att koppla resultat till kostnader. Att mäta effektivitet med andra ord. De började med att göra några enkla mätningar där kostnadsdata togs fram för enskilda hemtjänstgrupper och särskilda boenden och kopplade det till brukarundersökningarna. Peter Nilsson:

– När kommunerna fick se det resultatet blev det en helt annan diskussion. När vi kan göra den kopplingen i stor skala blir det riktigt intressant för kommunerna. Det finns en trötthet på enkäter anser de och tror mer på kvalitetsregister. Om datainlämningen kan kombineras med direkt stöd får enheten något tillbaka. Till exempel om en sjuksköterska registrerar och kan ge råd samtidigt om vad som kan göras bättre. Helena Henningson anser också att det skulle vara bra om man behövde registrera bara en gång. För det behöver it-teknikerna utforma nya system och diskussioner pågår. Nu behöver man registrera två gånger, alltså både i kvalitetsregistret och i journalen vare sig det är den sociala eller den medicinska. Hon är också övertygad om att äldrerapporten kommit för att stanna:

– Det finns en stor acceptans för den i dag, kommuner och landsting ser att den behövs. Peter Nilsson tillägger att den har bidragit till att man börjat prata om kvalitet, och inte som förut bara om kostnader. 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 05 juni 2014 - 00:26 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2014 • Spelet om åldrandet »

INTERVJUADE: Helena Henningson är handläggare på sektionen för vård och socialtjänst, Sveriges kommuner och landsting, Peter Nilsson är handläggare på statistiksektionen, Sveriges kommuner och landsting

»Det enda sättet är att fråga. Det är en brist att det inte finns något mer.«

»Vi kan inte se om det blivit bättre utan analys.«

Loading   Sökning pågår