Tillämpningar av åldersforskning: Möjligt?

Av Gerdt Sundström, professor emeritus, Hälsohögskolan i Jönköping
Nyckelord: Hemtjänst och social verksamhet


Det är enkelt i dag att ta reda på hur vanligt ensamboendet är, efter kön och önskad ålder samt andra hushållsvarianter. Detta har uppenbara konsekvenser för behovet av omsorg; offentlig och den som ges av anhöriga. Det borde intressera socialchefer ute i kommunerna.

Det är svårt att finna exempel på åldersforskning som verkligen används konkret ute i ”verkligheten”. I min egen forskning är det bara ett hugskott, som Stig Berg och jag fick och testade 1990, som avsatt synliga spår. Där handlade det om att hemtjänstens variationer kommunerna emellan – och de var stora – hade något att göra med hur vanligt det var att äldre bodde ensamma. Det är ju som känt främst ensamboende som beviljas och som använder denna service.

Andelen äldre som bor ensamma varierar stort över landet, då som nu (Sundström 2014). Den gången använde vi uppgifter ur Folk- och Bostadsräkningen som vi samkörde med uppgifter om hemtjänsten för de enskilda kommunerna i ett pm för Socialdepartementet. Sedan kom andelen ensamboende äldre att ingå som en av många ingredienser i den ganska komplexa skatteutjämningsformeln, i alla fall en tid tills uppgifterna blev väl gamla. De som var med minns att vi hade vår sista riktiga folkräkning 1990. Klagomål och motstånd emot att myndigheterna ville veta var man hade sin ”nattvila” med mera, ledde till att den lades ner. Vi minns folktribunen Jan Myrdal och hans angrepp på ”fnoskstatistiker”. Sedan dröjde det inte länge innan samma gnällspikar börjar klaga över att myndigheterna inte hade koll på grejer... Och integritetskränkande? Är det inte mer kränkande om man inte får valuta för sina skattepengar genom att service tillhandahålls mer eller mindre godtyckligt, när man inte har koll på behoven och vi inte kan ställa myndigheterna till svars?

Det är lättare i dag än 1990 att få tillgång till hur vanligt ensamboendet är, efter kön och önskad ålder samt andra hushållsvarianter. Detta har uppenbara konsekvenser för behovet av omsorg, offentlig och den som ges av anhöriga. Det borde intressera socialchefer ute i kommunerna.

En intressant sak är i sammanhanget att ensamboendet generellt minskat sedan till exempel 1990. Detta torde vara obekant för många; man antar ju gärna att ensamboendet ökat fortlöpande och måste vara högre i Sverige än i andra länder. Den Stora Nordiska Ensamheten.

Faktum är att ensamboendet bland äldre ökade under hela 1900-talet fram till cirka 1990. Därefter har det minskat kraftigt, huvudsakligen därför att allt fler äldre är gifta eller har en sambo. År 1960 var 21 procent av äldre kvinnor ogifta (aldrig gifta), 1980 14 procent och 2000 7 procent.

Vid krigsslutet 1945 bodde 35 procent av de äldre ensamma, exakt samma andel som 2012. Men, som sagt, med lokala variationer. Det vet vi först nu, tack vare att scb har fått lägenhetsregistret operativt. Uppgifter för hemkommunen, riket osv, kan analyseras, enkelt och gratis av vem som helst på SCB:s hemsida.

Man kan givetvis också titta på ensamboendet bland yngre, som jag förbigår här, men som ger en fingervisning om frigörelsen från de äldre alternativt beroendet av den äldre generationen. Ensamboendet bland yngre ökade också länge, men nu är det som bekant fler som bor kvar länge med föräldrarna. Detta säger dock något annat om samhället än uppgifterna om de äldre.

Sedan är ju frågan om man verkligen tar till sig och använder den kunskap som trots allt finns? Jag föreläste en gång för ledningen i Ljungby kommun och visade då en bild över hur andelen med hemtjänst respektive i äldreboende hade utvecklats över tid i kommunen, under jämförelse med riket. De var imponerade: ”Såå intressant, men var har du hittat dessa uppgifter?!” Uppgifterna byggde, som läsaren givetvis redan förstått, på kommunens egna statistikuppgifter till Socialstyrelsen… 

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 05 juni 2014 - 11:21 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 2/2014 • Spelet om åldrandet »


»’Såå intressant, men var har du hittat dessa uppgifter?!’ Uppgifterna byggde, som läsaren givetvis redan förstått, på kommunens egna statistikuppgifter. «

Loading   Sökning pågår