För en mer självständig och aktiv vardag

Av Helena Stenhem, projektledare och kommunikatör vid Örebroregionen Science Park.
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet


För att produkter och lösningar ska användas i dagliga livet är utgångspunkten de behov som äldre och funktionshindrade upplever i sin vardag, skriver Helena Stenhem vid Örebroregionen Science Park.

Efter samtal och möten med personer som är äldre i dag, förstår vi att det är viktigt för de allra flesta att försöka leva ett så hälsosamt, aktivt och självständigt liv som möjligt. Många använder tekniska hjälpmedel som underlättar för dem i vardagen, såsom mobiltelefonen och olika larmfunktioner i bostaden. Det finns också många bra lösningar som inte är kopplade till någon teknik, men som underlättar vardagen. Kanske kan det så småningom bli aktuellt att koppla in teknik för att utveckla lösningen ännu mer, som till exempel på Arnes produkt. Arne Rudström 80+, entreprenör och innovatör, berättar: 
– Jag har hållit på med forskning och patent sen långt tillbaka och när jag ser nåt så tänker jag, varför gör de så där? Många använder gåstavar när de är ute och går, men ibland behöver man kunna sätta sig ner under promenaden och då har jag tagit fram en särskild sittyta som kopplas fast på stavarna. Då kan man sätta sig när man vill och var man vill, det är väldigt bra och jag ser att det finns potential för en världsprodukt.” 

För att underlätta vardagssituationen ännu mer för äldre i dag och i morgon, arbetar Örebro kommun, Örebro universitet, Örebro läns landsting och Örebroregionen Science Park gemensamt i projektet ”Smarta äldre – för ett mer självständigt liv genom smarta tekniska lösningar i hemmiljö”. De lösningar och produkter som kommer fram ska kunna underlätta för såväl äldre som funktionshindrade. För att produkter och lösningar ska användas i dagliga livet är utgångspunkten de behov som äldre och funktionshindrade upplever i sin vardag. Målet är därför att skapa förutsättningar och möjligheter för smarta tekniska lösningar att utvecklas i den riktningen. Det kan handla om olika larmfunktioner, sensorer som mäter aktivitet, rörelse och hälsotillstånd, äthjälpmedel, minnesfunktioner eller kommunikationshjälpmedel. 

Under projektets gång har vi träffat många personer som har haft möjligheten att uttala sig om hur de upplever dagens teknik och hur de ser på sin egen roll, sedan gäller det för oss att försöka matcha deras synpunkter och upplevelser med företagens roll och den pågående forskningen så att utvecklingen går i rätt riktning. Från början upplever många ett motstånd mot ny teknik, men vågar de bara prova så upptäcker de att det faktiskt kan finnas fördelar också. 
– Jag var motståndare till mobilen tidigare. Eftersom jag gör många sjukhusbesök varje månad känns det smidigt att lätt kunna ringa min fru och meddela att jag är på väg hem, så att hon kan möta mig. Tidigare fick jag låna en telefon, berättar Ingvar Berg, pensionär. 

För att produkterna ska kunna utvecklas och anpassas efter behov och önskemål behöver tester genomföras. Exempelvis deltog Marita Johannesson i testningen av ett nytt styrdon för äthjälpmedlet Bestic och säger så här: 
– Jag har fått prova matmaskinen Bestic och nu ser jag fram emot de möjligheter som det finns för mig i min sjukdom. Jag blir ju sämre och sämre i min ms. Högerhanden är förlamad och vänsterhanden har börjat kröka sig och då ser jag verkligen att nu kan jag äta själv.

Sedan ett antal år tillbaka har ovan nämnda aktörer ett samarbete kring smarta tekniska lösningar för äldre, med den gemensamma utmaningen att antalet äldre med stora och sammansatta behov av vård och omsorg ökar, oavsett om de bor kvar hemma eller i annat boende. Det här gör att nya och annorlunda krav ställs på personal och anhöriga. 

Exempelvis finns i dag möjligheten att kommunicera med såväl anhöriga som vårdpersonal via Giraffroboten, som kan liknas vid ”Skype på hjul”, där man nu också testar att integrera olika sensorlösningar inom ramen för ett annat projekt, GiraffPlus. 
– Att ha Giraff hemma skapar en bättre kontakt med min familj, då de kan ”besöka” mig oftare, berättar Uno Sundberg, som sedan september 2013 har Giraff hemma hos sig. Uno är teknikintresserad och vill gärna hjälpa till att utveckla bra teknik för äldre. 
För att möta dagens och morgondagens krav behövs nya och andra sätt att ”utveckla och införa innovationer som kan bidra till en ökad kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen” (www.vinnova. se). Olika former av nattillsyn är omdiskuterat och har man inte behov av den formen av tillsyn i dag kan det vara svårt att svara på vad man kan tänka sig att använda den dagen det blir aktuellt. Anita Forsström, medlem i PRO, säger: 
– Med tanke på personalomsättningen i hemtjänsten kan jag tänka mig att ha nattillsyn via kamera istället för att många olika personer kommer in i mitt hem.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2014 - 12:24 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2014 • Hjälpmedel »

Läsombud och högläsare finns på äldreboenden

Demenssjukdomar påverkar läsförståelsen. När minnet inte fungerar blir det också svårt med koncentrationen. Högläsning kan vara enda sättet att ta del av en bok eller tidning. Texten måste också vara begriplig för att den ska fungera. Om personer med demens får höra berättelser om saker de känner igen från tidigare i livet kan minnet vakna. Det ges tillfällen till nya samtal. Efter läsningen kan mycket vara bortglömt igen men lässtunden skapar lugn och trygghet. På en del äldreboenden finns i dag läsombud. De ordnar lässtunder med högläsning. Läsombuden kan berätta om lättlästa böcker och ordna biblioteksbesök. Genom projektet Läskraft! har även frivilliga och anhöriga över hela landet blivit högläsare för personer med demens. 
Källa: Centrum för lättläst

Loading   Sökning pågår