Friare val av hjälpmedel

Av Ethel Lanesjö, journalist
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet, Organisation och lagstiftning


Sedan 1 juli har den enskilde fått ökat inflytande över valet av hjälpmedel inom det egna landstinget eller kommunen. Hänsyn ska tas till behovet av hjälpmedlet och till kostnaden. Däremot blir det inget tvång för sjukvårdshuvudmännen att införa fritt val av hjälpmedel. Många frågor återstår att utreda.

Enligt riksdagsbeslutet som fattades den 29 april ska sjukvårdshuvudmannen erbjuda den enskilde möjlighet att välja när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget, regionen eller kommunen. ”Tillgängligt” anses hjälpmedlet vara när det ingår i det ordinarie sortimentet och sjukvårdshuvudmannen följt gällande upphandlingslagstiftning. Patienten ska få information om de hjälpmedel som finns och hälso- och sjukvårdspersonalen ska se till att patienten får möjlighet att välja det alternativ som hon eller han föredrar. Rätten att välja ett visst hjälpmedel ska vägas mot kostnaderna och den förväntade nyttan. De måste stå i rimlig proportion till varandra. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetslagen (2010:659) ändras så att de överensstämmer med de nya möjligheterna.

Oppositionen (S, MP och V) reserverade sig mot riksdagsbeslutet. De ansåg att det är felaktigt och oklokt att införa ett fritt-val-system med checkar eftersom systemet har så stora brister. De ville istället att Socialstyrelsen eller någon annan myndighet ska få i uppdrag att utvärdera de fritt-val-system som införts och återkomma till riksdagen med redovisning. (Se socialutskottets betänkande 2013/14:SoU19).

Fritt val av hjälpmedel har redan införts i Stockholms läns landsting, i Sörmland och Kronoberg, delvis i Uppsala samt i region Skåne för hörapparater. Utredningen ”Hjälpmedel – ökad delaktighet och valfrihet (sou 2011:77)” föreslog en lag som skulle tvinga landsting och regioner att införa ett system för fritt val med hjälpmedelscheckar. Regeringen avstod i propositionen ”Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel – 2013/14:67” från att lägga fram ett sådant förslag. Enligt regeringen kunde landsting och kommuner redan tidigare välja att erbjuda fritt val av hjälpmedel med så kallat eget ägande. Frågor som i det fallet rör till exempel underhåll och återanvändning får landsting och kommuner reglera själva. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tar i sitt yttrande över hjälpmedelsutredningen upp frågan om eget ägande som på försök införts i landstingen i Kronoberg, Stockholm och Sörmland. Försöksverksamheten visade att användarens inflytande stärks och att leverantörerna ser möjligheter att nå fler kunder.

Samtidigt står det fria valet av hjälpmedel i dessa försök för mindre än en procent av det totala antalet förskrivningar. Orsakerna till det låga genomslaget var tveksamhet till att ta ansvar för att själv äga sitt hjälpmedel och ta ansvaret för service. Bristen på visningslokaler, osäkerhet kring förskrivarens ansvar och tolkningen av begreppet egenvård var andra orsaker. SKL anser därför att allt detta behöver utredas ytterligare. Konkurrensverket får nu i uppdrag att ta fram en vägledning för att reda ut ett antal oklarheter. Det gäller hur den enskildes val och behov ska hanteras vid upphandling av ramavtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Vägledningen ska också ta upp frågor om direktupphandling av hjälpmedel och när det är tillåtet enligt LOU att kombinera upphandling av hjälpmedel med fritt val med eget ägande.

Socialstyrelsen får
uppdraget att ta fram en vägledning för förskrivare i samband med fritt val. Den ska också ta fram en vägledning för huvudmännen om frågor som rör service, underhåll, reparationer, återlämnande och återanvändning av produkter som valts genom fritt val med eget ägande. Även regelverket för medicintekniska produkter ska ses över. Myndigheten för delaktighet får i uppdrag att stimulera huvudmännen att införa friare val av hjälpmedel.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2014 - 11:23 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2014 • Hjälpmedel »

»Felaktigt och oklokt att införa ett fritt-val-system med så stora brister.«

»Tveksamhet till att ta ansvar för att själv äga sitt hjälpmedel och ta ansvar för service.«

Kritik mot hörselcheckar från HRF 
Hörselskadades riksförbund (HRF) har länge varit kritiska till hörselcheckar. Checkarna ger en grundersättning som respektive landsting bestämmer och patienten får betala eventuella merkostnader själv. HRF har exempel på att medlemmar fått samma hörapparat kostnadsfritt hos sitt landstings hörselvård medan andra fått betala 15 000 kronor mer per apparat i landsting med fritt val. Det innebär en risk för att principen om likvärdig vård överges och att plånbokens storlek avgör anser förbundet. HRF anser också att legitimerade audionomer hamnar på två stolar i ett system med fritt val. De ska både bedöma behov, förskriva och ge neutral rådgivning och samtidigt vara försäljare av hjälpmedel. HRF gjorde 2012 en genomgång av patientavgifter för utprovning av hörapparat i landsting och regioner. Tabellen gäller inte fritt val. Se www.hrf.se

Loading   Sökning pågår