När synen blivit sämre

Av Inger Raune, journalist
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet, Sjukvård


– Begäran om ledsagarservice är inte lika vanligt bland äldre personer med synnedsättning som i den yngre ofta mer aktiva gruppen. Men rättighetsmässigt ska det inte vara någon åldersdiskriminering eller skillnad. Här kanske det kommer att ske en förändring med de nya grupperna 40-talister. De känner bättre till sina rättigheter. Det säger Anna Nilsson, chef för Seniorteamet vid Stockholms Syncentral.

Jämfört med annan verksamhet kring hjälpmedel, är syncentralen rehabiliteringsklinik och hjälpmedelscentral i ett. När det gäller synnedsättning är det sällan så enkelt att man får ett hjälpmedel och sedan klarar man sig. Anna Nilsson är chef för Seniorteamet vid Stockholms Syncentral inom Stockholms läns landsting. Hon är arbetsterapeut, lärare i arbetsterapi och synpedagog. Det här är världens största syncentral, säger hon och skrattar.
– Fast det är nog inte så många länder som har den här modellen. Göteborg är näst störst och de är hälften så stora som vi. Syncentralen räknas som specialistnivå och det krävs remiss från ögonläkare för att komma hit.
– Läkarens ögonundersökning är vårt underlag för att kunna ta ställning till hur rehabiliteringen ska påbörjas. Oavsett diagnos är det individuellt hur man upplever sin syn och hur man ser om man inte är blind. Det är det vi undersöker; hur och om personen ser och hur mycket han eller hon ser, hur man kan göra för att kompensera synnedsättningen, vad man behöver träna och vilket stöd man är i behov av.

Hela syncentralen har cirka 22 000 besök under ett år, varav 55 procent är i seniorteamet. Generellt på syncentraler i landet, är seniorer den största gruppen. Men det är nog ovanligt med ett särskilt team som bara arbetar med äldre personer, som man gör här på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Nu i höst kommer det att vara 25 personer som arbetar i Seniorteamet; synpedagoger, optiker och kuratorer. Man får ofta sämre syn med ålder, men många äldre ser inte tillräckligt dåligt för att få komma hit. Kriterierna utgår från WHOs definition på synnedsättning; synskärpenivå 0,3 och lägre. Det första Seniorteamet gör är en bedömning utifrån ögonläkarens remiss om den här personens synnedsättning uppfyller de kriterier som politikerna har bestämt. Därefter är det vanligaste att personen blir kallad hit efter tre månader – vilket är väntetiden – på ett utredningsbesök som tar två timmar.
– Det ska finnas gott om tid för både information och frågor, säger Anna Nilsson.
– Det är viktigt i all rehabilitering att personen känner att det här handlar om mig, vad jag vill och behöver.

Personen träffar ofta först en synpedagog i en halvtimme för att göra en kartläggning kring vilka behov som finns. Därefter träffar man en optiker i en timme, som gör en synundersökning vilken ibland kan visa på bättre syn än hos ögonläkaren. Vilket nog beror på att vi har bättre om tid, säger Anna Nilsson. Här undersöks också om personen har rätt glasögon, om de går att använda och om det finns ytterligare optiska hjälpmedel som kan vara till nytta. Besöket avslutas sedan med en halvtimme hos kurator som gör en psykosocial utredning och erbjuder möjlighet till stödsamtal. Anna Nilsson nämner också att det finns samtalsgrupper, för damer och för herrar.
– Fördelen med gruppverksamheter är att man märker att även andra kan ha problem och man kan tipsa varandra. Här finns även köksgrupper där man kan få råd och träning i köket i på syncentralen. Nu har man haft 10 stycken olika köksgrupper sedan förra året och dokumentation pågår utifrån gjorda erfarenheter. De flesta som kommer till Seniorteamet är över 80 år. Grovt uppdelat finns det två grupper som kommer hit. En grupp som har viss syn kvar och ska lära sig att använda den kvarvarande synen på bästa sätt ofta med hjälp av optiska hjälpmedel. Den andra gruppen är de som inte kan använda synen längre. De behöver lära sig att kompensera synen med hjälp av olika tekniker.

AMD, åldersrelaterad makuladegeneration, är den vanligaste diagnosen bland äldre med synnedsättning. Sjukdomen leder inte till blindhet, men den centrala synen blir sämre. Det vill säga den vi använder för att se detaljer och att läsa.
– Bekanta anser plötsligt att personen blivit högfärdig för man hälsar inte längre när man möts, för man ser inte ansikten, säger Anna Nilsson. Vi återvänder till den andra gruppen som inte har någon eller bara lite syn kvar, då man behöver lära sig hur man kompenserar synen.
– Ibland kan blindhet komma snabbt, efter till exempel en synnervsinflammation. Allt blir konstigt; hur ska man ta sig fram, hur ska man veta vad det är man äter, hur ska man läsa? I ett sådant akutläge måste man ta en sak i taget.

Inom många kommuner och stadsdelar finns hörsel- och syninstruktörer.
– Många av seniorerna som kommer hit har redan kontakt med dessa annars tipsar vi om dem. Kan Seniorteamet påverka ett ärende om ledsagare, till exempel? Anna Nilsson säger att de skriver synintyg till biståndshandläggaren vid behov och Seniorteamets kuratorer har ofta kontakt med de olika handläggarna.
– Begäran om ledsagningsservice är inte lika vanligt bland äldre som i den yngre ofta mer aktiva gruppen. Men rättighetsmässigt ska det inte vara någon åldersdiskriminering eller skillnad. Här kanske det kommer att ske en förändring med de nya grupperna 40-talister. De känner bättre till sina rättigheter. Anna Nilsson säger att kunskap om synnedsättning behövs. Hon önskar att all personal inom verksamheter som vänder sig till äldre personer skulle tänka på kontraster och belysning.
– Alla äldre människor behöver mer belysning än yngre. Det skadar heller inte att det finns kontraster till exempel runt dörrar och att ledstänger går ända ner vid trappor istället för att sluta en bit upp. Och att åtminstone första och sista trappsteget är markerade. Det har man glädje av redan när man börjar se lite sämre.

Datorn kan vara till bra hjälp – om man är en hyfsat van användare. Där kan man både förstora och lyssna på tal. I smartphones finns dessa hjälpmedel ofta redan inbyggda.
– Den tekniska utvecklingen går fort och ibland är det svårt att hinna med om man är ovan vid teknik, säger Anna Nilsson. Men ibland finns det barn eller barnbarn som säger att ”du borde skaffa en Iphone!”.
– Vi anordnar träffar där senioren kan testa både smartphones och surfplattor. Då upptäcker en del att det är ingenting för dem.
– Men då har de i alla fall provat och har argumentet klart till barnbarnet. Det första man kanske tänker på när det gäller hjälpmedel för personer med synnedsättning är den vita käppen. Vi som bor i en stad hör ofta det tickande ljudet från den röda gubben vid övergångsstället och hur det vid grön gubbe övergår till snabbtickande. De talande hissarna är ytterligare hjälp, liksom information i bussarna. I dag finns också ett stort utbud av både böcker och dagstidningar som man kan lyssna på.
– När det gäller punktskrift är det mer sällan något man lär sig som senior, säger Anna Nilsson. Men visst finns det en och annan som lär sig lite för att till exempel märka upp kryddburkar hemma och att läsa av knapparna i moderna hissar.

Vi går ut i träningsköket och Anna Nilsson pekar på det lite annorlunda decilitermåttet och kniven som är lätthanterad. Hon påpekar att förr räknades fler saker som fria hjälpmedel. I dag är det mer restriktivt och en hel del får man införskaffa själv.
– Det är både roligt och härligt när en person – som från början gett upp till exempel matning när allt känns omöjligt – klarar av att fortfarande laga mat.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2014 - 11:44 © Äldre i centrum

Tillbaka till Nr 3/2014 • Hjälpmedel »

INTERVJUAD: Anna Nilsson är synpedagog och chef för Seniorteamet vid Stockholms Syncentral.

Fotnot: För att förbereda inför de framtida stora pensionsavgångarna för synpedagoger startades förra året en ettårig yrkeshögskoleutbildning till synrehabiliterare på distans. Många av de studerande är arbetsterapeuter, optiker eller vårdpersonal sedan tidigare. En del av utbildningen är praktik på syncentralerna. Den första kullen, som blev färdig till midsommar, har nyligen påbörjat sitt arbete på syncentalerna.

Loading   Sökning pågår