Stöd och hjälp vid måltid

Av Birgitta Persson och Birgitta Villner Gyllenram, koststrateger på Stiftelsen Äldrecentrum.
Nyckelord: Hjälpmedel och tillgänglighet


En stor del av vårt liv kretsar kring måltiden. Så fort vi planerar att mötas ingår ofta någon form av måltid. Vid födelsedagar, bröllop, begravningar och högtider är maten och måltiden central. Den har en social funktion, vi får möjlighet att träffa andra, bevarar gammal vänskap och knyter nya kontakter. Måltiden är kulturellt viktig, fylld av traditioner och ritualer som är både uttalade och outtalade. Måltiden är så mycket mer än att bara stilla sin hunger.

Att kunna äta själv,
om än så lite som en tugga, ska alltid uppmuntras då det hänger starkt samman med en persons självkänsla. Studier har visat att självständighet under måltiden ger bättre matlust, underlättar kommunikation, stärker självkänslan och värdigheten. Dessutom minskar risken för att utveckla undernäring. Med ökad ålder, sjukdom och/eller vid funktionsnedsättning kan måltiden plötsligt förvandlas till ett påfrestande tillstånd. För att skapa förutsättningar för bra måltidssituationer, trots vissa svårigheter, kan extra stöd eller något hjälpmedel vara nödvändigt. Vid olika demenssjukdomar händer det att personen glömt hur man använder bestick. Att stödja den egna rörelsen genom att ta ett lätt grepp vid armbågen och följa underarmens rörelse kan då underlätta ätandet. Även bestickets rörelse kan guidas genom att man håller längst ut på dess skaft. Att sitta och äta mitt emot vid matbordet möjliggör att personen kan härma själva ätbeteendet.

En god tandvård är viktig genom hela livet. De flesta klarar sin dagliga munvård själva, men om synen, minnet och motoriken försämras kan det inverka på munhälsan och i förlängningen ätandet. Sjukdom och medicinering kan påverka tand- och munhälsa negativt, till exempel muntorrhet, med ätproblem som bieffekt. En tandhygienist kan ge goda råd och tips på bra hjälpmedel. Vid tugg- och sväljsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet kan mat med en annan konsistens vara en lösning. Generellt brukar det vara lättare att svälja det som är tjockt och kallt än det som är tunt och varmt. I drycker kan det vara lämpligt att tillsätta förtjockningsmedel. Att suga på något syrligt och kallt, till exempel isglass före maten stimulerar sväljning.

För att underlätta ätandet vid vissa sjukdomstillstånd, försämrad syn och funktionsnedsättning kan speciella hjälpmedel vara nödvändiga. Många gånger räcker det dock med enkla lösningar. En djup tallrik liksom tallrikar med förhöjd kant kan förenkla och göra det möjligt att fånga upp maten på besticket både vid enhandsfunktion och vid nedsatt rörlighet. En löstagbar så kallad ”pet-emot-kant” är till stor hjälp om det är svårt att få upp maten på besticket. Ett antihalkunderlägg gör att tallriken och glaset står stadigt på plats. Glas ska vara lätta att greppa och inte alltför tunga. Glas med fot på en bred botten är mer greppvänligt och stabilt. Muggar är lättare att hantera om de går att greppa med båda händerna. Mugg med utdragen pip gör det lättare att dricka även utan att luta huvudet bakåt. Mugg och kopp med tunn kant stimulerar munmotorik och läppslutning vid facialpares (ansiktsförlamning). Sugrör kan fästas på glasets kant med sugrörshållare. Sugrör finns även med backventil som tillåter att man tar paus utan att vätskan rinner tillbaks.

Funktionsnedsättningar som kan påverka matintaget är till exempel besvär med greppförmåga och koordination vilket försvårar hantering av bestick. Kniv, gaffel och sked med förstorade skaft gör det lättare att greppa besticken och förenkla rörelsen från tallrik till mun. Det finns också ”lätta” specialbestick för den som är mycket svag i händerna och tunga specialbestick för den som skakar eller darrar. ”Knaffel”, kniv och gaffel i ett, har en vass/tandad kant att skära med. ”Kned” är ett annat kombinationsbestick. Mjukt formade bestick skadar inte läppar och tänder. Vanliga teskedar är utmärkta att använda om personen bara kan äta små tuggor. Utbudet av specialutformade bestick är stort. Det mesta säljs i hjälpmedelsbutiker och på webben. Greppförstorare i form av rör av cellskum är ett billigare alternativ. Skär till lagom bitar och trä på traditionella bestick för bättre handgrepp. Bra belysning i samband med målti den är grundläggande vid synnedsättningar. Kravet på ljus ökar med ålder, en 70-åring behöver tre gånger mer än en ung person.

I dag finns det en uppsjö av armaturer som kan riktas och förstärka ljuset där det bäst behövs, allmänljus som takbelysning, funktionsbelysning vid arbetsbänkar etc. Tänk på att en bländande belysning nästan alltid är besvärande. Starkt solljus och motljus från fönster kan också vara irriterande. Vid synnedsättning är det viktigt att tänka på kontraster, mörkt på ljust och tvärtom. Skarpa kontraster med färgat porslin kan underlätta. Vatten kan serveras i färgade glas och till en färgad dryck kan man gärna använda genomskinliga glas. Risgrynsgröt med mjölk i en vit tallrik är nästan omöjlig att urskilja.

Att berätta hur maten ligger på tallriken underlättar ätandet för personer med synnedsättning och vid neglekt (synfältsbortfall). Utgå från urtavlan, det vill säga att potatisen ligger på klockan tolv, morötterna på klockan tre, fisken på klockan sex och salladen på klockan nio som exempel. En upprätt och stabil sittställning ger bättre förutsättningar för att kunna hantera maten på tallriken. Vid matbordet är den bästa sittkomforten att få sitta på en stol med fast sits och med fötterna stadigt i golvet. En karmstol minskar fallrisk i sidled. Armarna bör kunna vila på bordet för extra stöd.

Att sitta bekvämt under måltiden underlättar ätandet. Glidhjul på de främre stolsbenen gör det lättare att komma intill matbordet. Om det inte finns möjlighet att flytta över en person från rullstol till vanlig stol under måltiden bör personen få individuellt anpassade råd för att kunna få en så bra komfort som möjligt vid alla måltidstillfällen. För den som sitter i rullstol är det bra om sitsen och ryggstödet kan vinklas till upprätt sittande. För personer som sitter i sängen och äter ska ryggdelen höjas så högt det går. Sängbordet placeras så att maten är inom räckhåll.

Hur personer vill och kan sitta vid måltid är mycket individuellt, varför kontakt med sjukgymnast/fysioterapeut eller arbetsterapeut för råd och exakt utprovning kan vara nödvändig. Det pågår en stor utveckling av hjälpmedel runt mat och måltider. Om en person är motiverad att äta själv och helst vill bevara både integritet och värdighet är kanske en bestickrobot lösningen.

Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 25 september 2014 - 12:20 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår